Fågeltornet som är ett folkets hus, ett naturrum och en utbildningsplats har kvar element av det gamla folkets hus oprogrammerade och öppna program men även annat har integrerats. Produktionen som inryms i byggnaden består av en bredkaveldunodling vilket är ett pilotprojekt av odling i våtmark. Att återinföra vatten till dikad torvmark som tidigare har varit våtmark hjälper till att binda växthusgaser i marken och odling i återskapat våtmark skulle kunna ge markägare en anledning att inte bara låta de gamla åkermarkerna stå. Odlingen blir både ett forskningscenter, ett naturrum och en ingång för att prata om naturvård och klimat. Bredkaveldunet har även rumsliga kvalitéer. Det över två meter höga gräset mot det 25 meter höga fågeltornet ger en lek med skalan där det kan ge illusionen av ett vanligt fågeltorn i vanligt högt gräs.Som besökare går man ner genom bredkaveldunen in i byggnaden och har som sin enda riktning upp i fågeltornet för att sedan komma ut på andra sidan byggnaden eller upp på andra våningen och se ut över fågelsjön. En annan resa genom byggnaden är den cirkulära rörelsen som man kan ta sig igenom både i byggnaden runt tornet samt i själva tornet. / The bird watching tower contains a Folkets hus (litt. “The people's house”), a Naturum (visitor centre) and an education centre and it has some elements from the former Folkets hus, as it has spaces that can be used for different purposes. The building contains a production where common cattails are grown and turned into insulation boards. The project would be the first of its kind in Sweden and research on using wetlands for plantation could be an incentive to recreate wetlands, which binds greenhouse gases. The bird watching tower would be a place where you can start a conversation about our environment and the nature around us. Common cattails can grow up to a height of three meters and therefore have a great impact on the space around it. The tall tower and the common cattail can lure the eye and almost look like a smaller bird watching tower in high grass.As a visitor, you can take different paths through the building, and they all show different things. You can either walk through the common cattail plantation and go inside the building where the direction is pointing up in the tower and then see the beautiful recreated bird lake when you walk outside, or you can walk around the building and the tower in a circular motion.

Trädet vid ån är en offentlig byggnad i Järna. Byggnaden ligger vid Moraån och har utsikt mot Järnas fina natur. Byggnaden ska likna ett metaforiskt träd med strukturen som trädkrona och byggnaden som trädstam, därav titeln “Trädet vid ån”. Inuti byggnaden kan man äta färska grönsaker i restaurangen eller köpa färska grödor i butiken. Dessutom kan man delta i odlingsworkshops där man lär sig att odla både inomhus i odlingslådor eller utomhus i odlingsmarken vid ån. Oavsett om man befinner sig inuti byggnaden eller går förbi den, tar man alltid del av Järnas fina natur. / The Tree By The River is a public building in Järna that is located by the river Moraån. This project focuses on combining nature with build environment. A building can be an extension of nature and this is exactly what The Tree By The River is. It is a wood building with a steel structure above. The steel structure works as the “Crown of the tree” with its climbing vegetation. When you are walking past the plot, it seems like you are walking past a giant tree that embraces nature and self-sufficiency. Inside of this giant tree, one can eat freshly picked vegetables and buy them too. These vegetables are farmed inside of the building and on the arable land by the river. There are also workshops where one can learn to farm inside of the building. Regardless if you are inside or outside of the building, you are always taking part of the beautiful nature in Järna.

Byggnaden är publik och programmet kretsar kring odling. Byggt på en stålstomme är de exteriöra material i fasaden är polykarbonat och glas och består av stora öppningsbara dörr- och fönsterpartier. Byggnaden består av tre klimatzoner där den första fungerar som vinterträdgård. Den andra klimatzonen definieras av en generös foaje som fungerar som fortsättning på den offentliga gången som går genom trädgårdslotterna utanför. Tredje klimatzonen är flera separata rum.  Likt skalet kan zonerna och rummen öppnas upp med skjutbara fönsterpartier mot varandra. På så sätt upphör skillnaderna mellan klimatzonerna och inom- och utomhus övergår i varandra. Byggnaden har ett fjärilsformat tak med syfte att ta tillvara på regnvatten som i sin tur kan ledas till det interna växthuset på bottenvåningen. Växthuset i kombination med vinterträdgården tillåter året-runt odling och därmed att verksamheten som sker utanför kan fortsätta under vinterhalvåret.  Genom att integrera odling och även ta in och återspegla det som sker på trädgårdslotterna runt i kring är förhoppningen att byggnaden ska upplevas i kontinuitet med sin omgivning och uppmuntra till deltagande. / The building is public and the program revolves around cultivation. Built on a steel frame, the exterior materials in the facade are polycarbonate and glass and consist of large openable door and window sections. The building consists of three climate zones, the first of which serves as a conservatory. The second climate zone is defined by a generous foyer that serves as a continuation of the public corridor that runs through the garden plots outside. The third climate zone is several separate rooms. Like the shell, the zones and rooms can be opened up with sliding window sections facing each other. In this way, the differences between the climate zones and indoors and outdoors merge into one another. The building has a butterfly-shaped roof with the purpose of utilizing rainwater, which in turn can be led to the internal greenhouse on the ground floor. The greenhouse in combination with the conservatory allows year-round cultivation. By integrating cultivation and also taking in and reflecting what is happening on the garden plots around, the hope is that the building will be experienced in continuity with its surroundings and encourage participation.

Folketshus Fokus bidrar till att olika grupper möts, vilket främjar gemenskapen och kunskapsutbyte mellan byar i närområdet. En plats för att samlas eller möta nya arbets- och studiekompisar. En mötesplats för allmänheten, föreningsliv, arbetsliv och studieliv.  Olika individer behöver olika miljöer för att fokusera och stimuleras under arbetsdagen. Jag har skapat tre separata byggnader för tre ”fokus”-grupper. Folketshus Fokus styrker platsoberoende utbildning, arbete och föreningsliv med öppna och bokningsbara studie-/arbetsrum i olika storlekar. Här finns även offentliga arbetsplatser i bibliotek och café för den som föredrar att arbeta bland folk. Större kurslokal för den som vill hålla workshop eller liknande.En plats för arbetsro, eller kravlöst njuta av naturen, vara i biblioteket och äta på caféet/restaurangen. Huskroppen är nergrävd längs terrängen, så den smälter in i sin omgivning. Konstruktionen är uppdelad efter ett yttre och inre skal. Takfönster för in solljus till det yttre och inre skalet och skapar ett varmt ljus på insidan av det inre skalet. Det inre skalet skapar mindre rum i det stora rummet. / People's house Focus contributes to different groups to meet, which promotes community and knowledge exchange between villages in the local area. A place to gather or meet new work and study friends. A public meeting place for associations, working life and study life.  Different individuals need different environments to focus and be stimulated during the working day. I have created three separate buildings for three focus groups. People's house Focus location-independent education, work and association life with open and bookable study rooms of different sizes. There are also public workplaces in libraries and cafés for those who prefer to work among people. Larger course room for those who want to hold a workshop or similar.A place of peace of mind, or just simply to enjoy nature, be in the library and eat at the café/restaurant. The house body is buried along the terrain, so it blends into its surroundings. The construction is divided according to an outer and inner shell. Skylights bring sunlight into the outer and inner shell, creating a warm light on the inside of the inner shell. The inner shell creates smaller rooms in the large room.

Under kandidatarbetet tilldelades man en plats på landsbygden där en ny typ av folketshus skulle ta form. Uppgiften blev att formge en hybridstruktur mellan det mer traditionella folkets hus och en produktion anpassad till platsen och dess förutsättningar.    Den tilldelade marken var ett naturreservat, placerad utanför Järna i Södertälje. Området präglades av stora fält av monokultur, en obrukad mjölkgård och ett högaktivt campingområde.  Förslaget baseras på tanken om en avvecklad monokultur där skogen får hjälp på traven att återta sin förlorade rymd. Med hjälp utav ett Rewildingprojekt där olika betesdjur som älg, ko och vildsvin betar och bökar marken kommer platsen sakta återgå till vildmark. Projektet bygger på ett koncept där områdets känsliga naturmiljö står i det första rummet. Strukturer, aktiviteter och verksamheter som appliceras på platsen bör därför oavkortat tillföra något till rekreationen av den utdränerade marken i reservatet.  Denna nya folkets hus föreslås därför bli ett hybridprogram mellan det som mer traditionellt sätt ses som folketshus och ett andligt rum, frikopplat från religion, där en ny typ av dödsomsorg introduceras på svensk mark. Den obrukade mjölkgården på Farstanäs naturreservat blir mål för den nya verksamheten där både mänskliga och animaliska kvarlevor omvandlas till näringsrik gödsel som oavkortat sprids över den utdränerade marken. Genom att jorda kvarlevorna av nära och kära i sakramentala silos på gården kommer de genom en komposteringsprocess kunna bli en del av naturen i reservatet. Det blir ett sätt för människan att ge tillbaka till naturen, samtidigt som man kan finna sin sista vila inbäddad bland trädens trygga kronor. Det mer traditionella folketshus-delen av hybridprogrammet adderar liv till platsen där scener och publika arbetsytor flätas samman med den mer allvarsamma sorgeakten som annars hade kännetecknat området och komposteringen. / The project was built on a mandatory idea of a new rural civic house where the people and a manufacturing process would share a common ground. The assigned ground for was a nature reserve placed in the outside of Järna in Södertälje (Sweden). The area is today characterized by big fields of monoculture, an unused dairy-farm, and a highly active camping site.  The proposal is built on the idea of a phased-out monoculture, where the forest will take back it´s lost ground through a Rewilding project. Grazing animals of different types will beet and root the land back to wilderness. The proposed project is built on a concept where the recreation of vulnerable habitat is the highest priority. Therefore, every structure, activity or business which is applied on the land should contribute to the recreation of the damaged land.    The new civic house is therefore proposed to be a hybrid between the typical civic house and a new spiritual space, disconnected from religion, where a new death care is introduced on Swedish ground. The unused dairy-farm on the given land will transform to the new business where human and animalic remains will convert to nutrient soil, which will be spread over the damages land in the nature reserve.  The bodies of the loved ones will be placed in sacramental silos on the farm where they, through a compost process, will be united with the wilderness of the reserve.    The more typical civic house will play it’s roll in the program by adding life to the area where staged and public workspaces intertwine with the more serious funeral ceremony in the silos.

In a society where everything must be within the vicinity and accessible, people face challenges like climate, segregation and inequality. All people have the right to services such as education, care, work and housing without being prevented by unsustainable urban planning. Sustainable urban planning can define several things, but something all definitions have in common is that they use strategic plans. One such well spoken about is the "15 minute city" which was introduced in 2016 by the urbanist and professor Carlos Moreno. The concept is about an accessible city, in terms of services, education, care, work and more, for residents within a 15 minute walk or bike ride. Attempts to apply the 15 minute city can be seen in several cities around the world and partially in Stockholm, Sweden. An example is in Södertälje, a suburb in Stockholm county, which is characterized by the car centric city. The swedish policy “ Trafik för en attraktiv stad” (TRAST) helps sektion with urban planning and sustainability with focus on traffic. Because of these guidelines and Södertäljes oversight plan over their whole urban area it would be of interest to investigate how well the 15 minute city can be applied in Södertälje and its relation to the district of Ronna. The purpose of this study is to examine the potential Södertälje has in becoming a 15 minute city, in regards to the swedish policy document TRAST. In addition, studying whether the strategic plan can complement Södertälje's oversight plan of the entire city. The method that was applied consisted of literature study and case study where literature was gathered, for example, via search engines like Web of Science and Diva Portal. The case study consisted of two site visits, one earlier and one later in the day. The result and the analysis indicate that several aspects in Södertäljes oversight planning of their area and TRAST match that of the 15 minute city. Introducing this type of planning in the city requires, for example, that several barriers or the carsdomination in the urban area be remedied or reduced, which can provide opportunities for pedestrians and cyclists. The conclusions drawn from the results are that the introduction of the 15-minute city concept in the urban area, Södertälje, is possible. At last at recommendation to continuation of the study is a case study would consist of a city that has recently applied the 15 minute city and compare the effects of this more concretely. / I ett samhälle där allting ska vara nära och tillgängligt möts människor av utmaningar om klimatet, segregation och ojämlikhet. Alla människor har rätten till funktioner som utbildning, vård, arbete och boende utan att förhindras av en dålig samhällsplanering. Hållbar samhällsplanering kan innebära flera saker men något alla definitioner har gemensamt är att de tillämpar planstrategier. En sådan är “15 minutersstaden” som introducerades år 2016 av urbanisten och professorn Carlos Moreno. Idén handlar om en tillgänglig stad, vad gäller just funktionerna, utbildning, vård, arbete och mer, för invånarna inom en kvarts promenad eller cykeltur. Försök att tillämpa 15 minutersstaden finns i flera städer runtom i världen och i Sverige kan man hitta det delvis i Stockholm. Ett exempel är i Södertälje tätort, i Stockholms län, som präglas av bilsamhället. Policyn “Trafik för en attraktiv stad” (TRAST), hjälper sektorer inom samhällsplaneringen att samarbeta för ett hållbart planerande med fokus på trafiken. med hjälp av dess riktlinjer och översiktsplanen i Södertälje skulle vara av intresse att undersöka hur väl 15 minutersstaden går att applicera, och detta i förhållande till en av dess stadsdelar Ronna.  Syftet med detta arbete är att undersöka potentialen Södertälje har i att bli en 15 minutersstad med hänsyn till policyn TRAST. Dessutom studerades likheter och skillnader mellan Södertäljes översiktsplan och 15 minutersstaden vad gäller planeringen. Metoden som tillämpades var kvalitativ och bestod av en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien omfattade två platsbesök i stadsdelen Ronna, en tidigare och en senare på dygnet.  Resultatet och analysen tyder på att flera aspekter i översiktsplanen och TRAST:en stämmer överens med 15 minutersstaden. Det går dessutom att införa denna planeringstyp i Södertälje men kräver dock till exempel att flera barriärer åtgärdas, såväl bildominansen i tätorten. Detta för att ge möjlighet åt gående och cyklister att röra sig i staden. Slutsatserna som dras utifrån resultaten är att införandet av konceptet 15 minutersstaden i tätorten Södertälje är möjlig. Som en sista slutsats i arbetet finns framtid forskning vilket berör att studera en stad som nyligen applicerat 15 minutersstaden och jämföra effekterna av detta mer konkret.

In 2010 the municipality of Norrköping took a decision to implement a social impact bond. This decision was the starting point for a wave of similar decision around the Swedish municipalities. Södertälje took the decision to implement their social impact bond in early 2013. Even though much of the policy was the same as in Norrköping, it didn’t generate the result expected and already in 2018 it was reconstructed and brought back into the daily business. The purpose of this study is to explain the policy decisions taken, both in connection with the introduction of the policy in 2013 and the transformation done in 2018. The analytic framework used to explain these policy changes is based on the Multiple Streams Theory. The study is based on a qualitative research method with information taken from documents and interviews. These are aimed to help us gathering the empirical material needed, which consist of official control documents from the current municipality and interviews with pertinent people who worked within the policy or who have good knowledge of the phenomenon of social impact bonds. Our main conclusions are that the policy decision to implement the social impact bond, did couple the three streams; problem, political and policy, so this decision was done within an open policy window. However, the decision to reconstruct the social impact bond didn’t couple the streams in the same way and because of that a policy window didn't open.

I takt med att allt fler personer som är kristna ifrån Mellanöstern har sökt sig till S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje, har ett oväntat dilemma uppstått för samfundet Svenska kyrkan lokalt. Många besökare har efterfrågat fromhetsuttryck som är vanliga i den kyrkotradition de kommer ifrån, till exempel i form av en skulptur föreställande Jesus, en vigvattenskål och krukväxter. Att korsteckna sig med välsignat vatten, att vidröra, omfamna och kyssa Jesus-skulpturen visar ett sätt att utöva sin tro, som också kan fungera som brobyggande mellan olika kulturer och kyrkotraditioner. Detta väcker frågor om identitet och maktstrukturer i kyrkorummet. Många kristna ifrån Mellanöstern lämnar krukväxter i gåva till kyrkorummet, de placeras på golvet i närheten av en ljusbärare. Ljusbärare är ett vanligt fromhetsuttryck i kyrkorum som är tillhöriga samfundet Svenska kyrkan. I S:ta Ragnhilds kyrkorum är ljusbäraren utformad som ett träd med nakna grenar. Det är skänkt av ett lokalt ordenssällskap, designat av en lokal silversmed och tillverkat i en lokal smedja. Det har en lokal prägel, och en tydlig lokal avsändare, i form av en plakett med ordenssällskapets namn på monterat på ljusträdet.  Men den lokala kontexten i Södertälje har över tid förändrats. När arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum i samråd med församlingsherden organiserar gudstjänster med textläsning på arabiska, som är modersmål för många i den gudstjänstfirande församlingen, har detta ibland tolkats som ett utmanande inslag. Att få höra Ordet på sitt modersmål, en luthersk idé och därmed en del av Svenska kyrkans identitet, har blivit upplyftande för många gudstjänstbesökare men provocerande för andra. Nu har arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum att förhålla sig till dessa reaktioner. Utmaningen är att få samfundet Svenska kyrkans identitet att manifesteras i kyrkorumet S:ta Ragnhild på ett sådant sätt att den gudstjänstfirande församlingen, som består av kristna med rötter i flera olika kyrkotraditioner, känner sig hemma och välkomna där. Frågan är vilka fromhetsuttryck som där kan rymmas utan att Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan blir otydlig. Ett sätt att lösa detta på har varit att noga överväga vad som kan placeras i kyrkorummet, samt att föra dialog med gåvogivare. Sammantaget visar uppsatsen att S:ta Ragnhilds kyrkorum åskådliggör Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan genom att vara ett kyrkorum som genom sina fromhetsuttryck karaktäriseras av såväl ekumenik som mission och på så sätt är ett kyrkorum som är öppet för alla.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

This diploma project is in 2 parts. The first part is a program for a so called segregated area where the focus is on acting now, and trying to combine working with social mobilization with an architect's role. The second part is my design proposal, which is a part of this program. Anticipating 2020 is a program for projects spanning over 6 years in Hovsjö, Södertälje that I curate. 5 architects are invited to do one project each. The task is to build a structure or an event, temporary or not, that can inform, spark fantasy, discuss and in other ways be a part of a planning process as well as instant- and future change in Hovsjö. Its purpose is to discuss the existing and possible urban life in relation to planning and upgrading sptially segregated areas in general and the city area Hovsjö in particular. Once a year one architect will do one project or event. I will do the first project in the program, Installation 2014. The program focuses on the role of the architect and architecture in spatially segregated areas, the public spaces that were the outcome and consequence of the functionalist/modernist urban planning, the notion of temporality and events in relation to architecture and vague spaces and creative loopholes.  For whom, by whom and with whom are cities planned? The intention with my design proposal, the Installation 2014, is to create a diversity of public room types and scales in Hovsjö. To be able to keep a big open space open but at the same time being able to have smaller rooms within the big area. To work with a geometrical element - the spehere - trying to describe outdoor public rooms rahter then enclosing them by building walls. / Detta examensarbete är i två delar. Den första delen är ett program för ett så kallat segregerat område där fokus ligger på att agera nu, samt att försöka kombinera, reflektera och diskutera arkitektens roll i arbete med social mobilisering.  Den andra delen är ett designförslag, vilket är en del av nämnda program. I väntan på 2020 är ett program jag kurerar där projekt spänner över 6 år i Hovsjö, Södertälje. 5 arkitekter bjuds in för att göra ett projekt var. Uppgiften är att bygga en struktur eller ett event, temporärt eller ej, som kan informera, väcka fantasi, diskutera och på andra sätt vara en del av en pågående planeringsprocess likväl som del av en direkt förändring av Hovsjö. Programmets syfte är att diskutera det existerande och möjliga urbana livet i relation till planering och så kallad uppgradering av rumsligt segregerade områden generellt, och Hovsjö specifikt. En gång varje år kommer en arkitekt genomföra ett projekt eller ett event. Jag gör första projektet i programmet, Installation 2014. Programmet fokuserar på arkitektens- och arkitekturens roll vid arbete med rumsligt segregerade områden, de publika platserna som var resultatet av, och en konsekvens av, den funktionalistiska/modernistiska stadsplaneringen, begreppet temporalitet och event i relation till arkitektur, vaga platser samt kreativa kryphål. För vem, av vem och med vem planeras städer? Ambition med mitt designförslag, Installation 2014, är att skapa en diversitet av typer av publika rum och skalor på dessa. Att behålla en stor öppen yta öppen men samtidigt möjliggöra för mindre rum inom detta område. Att arbeta med ett geometriskt element - sfären - och försöka beskriva exteriöra publika rum snarare än att bygga in dem.