Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla åldersgrupper i samhället, och att den största ökningen återfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt på barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohälsa. Det kan därför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen. 24h samhället är här för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förändringar av sociala mönster. Den förändringen verkar i större utsträckning påverka barn och ungdomar än de äldre. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av sömnbesvär hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utsträckning vården uppmärksammar problemet. En av författaren genomförd enkätundersökning pekar på att sömnproblemen är väl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara två av ungdomarna inte upplever några sömnproblem alls. En jämförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder på att sömnstörningar sällan bedöms som så allvarliga att de kräver åtgärder. Författaren drar slutsatsen att det växande problemet med sömnstörningar inte uppmärksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård i den utsträckning som är nödvändigt. Vidare att psykiatrin är i behov av att utveckla sin kompetens att kartlägga och bedöma svårighetsgraden av sömnproblem, samt att diagnosticera och erbjuda evidensbaserad behandling.

Bakgrund: Många studier visar att sömnen och dess kvalitet och duration är försämrad hos många ungdomar. Bristande sömn kan leda till sämre skolresultat, psykisk ohälsa och nedsatta kognitiva förmågor. Skolsköterskan och eleven skapar en relation och kan genom samarbete och samtal genom en process nå en gemensam målsättning för att förbättra elevens sömnvanor. För att kunna ge personcentrerad vård och stöd gällande sömnvanor behöver kunskap finnas hos skolsköterskan om vilka orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att sammanställa och analysera forskningsresultat om orsaker till brister i ungdomars sömnvanor samt att undersöka om skillnader i dessa orsaker finns gällande kön och åldrar. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom en manuell sökning i referenslistor. I resultatet inkluderades 16 artiklar som var av hög och medelhög kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar var tvärsnittsstudier. Ungdomar mellan 10 – 19 år inkluderades i studien. Resultat: Orsaker till brister i ungdomars sömnvanor var multimedia användning, social media och internetanvändning, aktiviteter i dagliga livet och social utsatthet. Inga skillnader framkom i orsaker till brister i ungdomars sömn relaterat till kön och ålder. Slutsats: Det är viktigt att ungdomar har goda sömnvanor för att upprätthålla sin psykiska och fysiska hälsa samt för att klara av sin skolgång. Därför måste skolsköterskan ha kunskap om vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Genom personcentrerad vård, samtal om sömn och hjälp till självhjälp kan hälsosamma vanor upprättas och ge ungdomar möjlighet till en bra livskvalitet. Några säkra samband kan inte dras av resultatet i denna litteraturstudie på grund av de inkluderade studiernas design. Fortsatt forskning med andra typer av design behövs inom området för att klarlägga orsak och verkan till hur ungdomars sömn påverkas av olika levnadsvanor.

Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar. Som metod valdes litteraturstudie. Resultatet visar olika tillvägagångssätt som förbättrar sömnen hos familjerna. Föräldrar får information om barns sömnmönster och dygnsrutiners betydelse för sömn. Informationen ges i grupp eller individuellt och kan vara både muntlig och skriftlig. Resultatet beskriver också faktorer som underlättar för föräldrar såsom stöd från närstående och sjuksköterska samt sovrumsmiljöns betydelse för att de ska orka hantera situationen med barns sömn. Stöd från professionella, bland annat genom telefonuppföljningar, uppskattas av föräldrar. Författarna diskuterar hur information bör ges, vilka förutsättningar som är gynnsamma för vårdrelationen samt betydelsen av att bemöta föräldrar i deras livsvärld. Vidare diskuteras båda föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn och vikten av jämställdhet i föräldraskapet. / Program: Fristående kurs

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier. Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna. Data behandlades konfidentiellt. Studien genomfördes i samarbete med Studenthälsan. Resultat: Utifrån analysen framkom dessa tre teman; Nya rutiner påverkar sömnen, Stress och prestation påverkar sömnmönstret och Hälsosam vardag. Det som påverkade sömnvanorna bland studenterna var rutiner, sömnrytmen, skolarbetet samt stress och oro över att inte ha presterat tillräckligt. Det visade sig att fysisk aktivitet, kost och regelbundna rutiner hade en främjande inverkan på sömnvanorna. Implikation: Psykisk hälsa och sömnvanor är något som behöver uppmärksammas ännu mer i framtiden och vidare forskning skulle kunna handla om hälsofrämjande åtgärder. Förslag är att framtida forskning fokuserar på faktorer som främjar istället för att enbart kartlägga problemet. I och med studiens resultat behöver Studenthälsan arbeta mer med frågor om sömnvanor och på vilket sätt de bäst skulle kunna bemöta studenter med frågor om sömn. Ett exempel är att införa obligatoriska föreläsningar och seminarier på högskolor för att kunna nå ut med hälsofrämjande information. / Background: Mental illness is a public health problem that extends through all age groups. Mental illness is highest among young people aged 16-24 years where problems with sleep are part of mental well- being. Aim: The aim of the study was to investigate students' perception of what affects sleep habits for higher studies. Method: Interviews were conducted with six students aged 20-30 years at a university in southwester Sweden. The interviews were recorded, transcribed verbatim, and then analyzed. Analytical method was a thematic analysis in which three themes emerged. Consideration was given to the ethical aspects as well as the informed consent of the participants. The data were treated confidentially. The study was done in collaboration with the Student Health Care. Results: The analysis revealed three themes: New procedures affect sleep, Stress and Performance affects sleep patterns and Healthy living. Factors that influence sleep habits among students were routine, sleep rhythm, schoolwork and stress and anxiety of not having performed enough. It was shown that physical activity, diet and regular routines had a stimulating effect in sleep habits. Implication: Mental health and sleep habits is something that needs to be shown even more in the future and further research could be more about health promotion. Future research should focus on factors that promote, rather than simply identifying the problem. With the results of this study, the Student Health Care need to work more with the issues of sleep habits and how they could best respond to students with questions about sleep. One example is to introduce compulsory lectures and seminars at universities in order to reach with health information.

Bakgrund: Försämrade sömnvanor hos ungdomar är idag ett växande folkhälsoproblem som ökar både nationellt och internationellt. Ungdomar sover idag i genomsnitt mindre än åtta timmar per natt vilket kan leda till ohälsa. Syftet: Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med ungdomars sömnvanor. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv ansats med förutbestämda intervjufrågor. Sju intervjuer genomfördes med skolsköterskor i olika kommuner i södra Halland, Sverige. Materialet är analyserat med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälsofrämjande insatser med tillhörande underkategorier: stödja elever att fatta kloka beslut, de individuella samtalen och Samverkan i team med tillhörande underkategorier: teamets betydelse för elevernas hälsa, ökad kunskap och ett aktivt lärande och goda relationer med vårdnadshavare. Konklusion: I denna studie framhävs skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med hälsofrämjande insatser till ungdomar med sömnsvårigheter och dåliga sömnvanor. En välfungerande skolgång med goda sömnvanor genererar välmående individer med goda förutsättningar för ett hälsosammare liv i vuxen ålder / Background: Impaired sleep habits among young people are today a growing public health problem that is increasing both nationally and internationally. Young people today sleep less than an average of eighthours per night, which can lead to ill health. Aim: The aim of this study was to shed light on the school nurse's experiences with working to promote health with young people's sleep habits. Methods: This study has a qualitative method with an inductive approach with predetermined interview questions. Seven interviews were conducted with school nurses in various municipalities in southern Halland, Sweden. The material is analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: The results revealed two main categories: Health-promoting efforts with associated subcategories: supporting students to make wise decisions and the individual conversationsand Collaboration in teams with associated subcategories: the importance of the team for students' health, increased knowledge and active learning, and good relationships with guardians. Conclusions: In this study, the school nurse's experiences of working with health-promoting interventions for young people with sleep difficulties and poor sleep habits are highlighted. A well-functioning schooling with good sleep habits generates well-being individuals with good conditions for a healthier life in adulthood.

<p>This study has emerged from a growing interest in students' sleeping habits. During practical training as teachers, we have noticed a discussion of students' sleeping habits, fatigue and student performance at school in relation to their sleeping habits. The purpose of this field survey was to examine students’ sleeping habits and self-perceived performance ability in school in relation to sleeping habits. The material was collected from a questionnaire that was answered by 200 students in 4-6^th grade and 188 students in 1-2th grade in the upper secondary school, this to give an opportunity to see if there were any differences between the different age groups. Differences in gender have also been looked into. The results of the study show that many students, regardless of age or gender, that are sleeping less than 8 hours on school-nights also are tired in school and not able to fully concentrate during the day. The results show some correlation between sleeping habits and how the students feel they are able to perform in school. The results also show that older students sleep less than the younger ones, but a bigger part of the younger students than the older seem to have problems concentrating in school. The results also show a tendency towards differences in sleeping habits between genders, regardless of age, where boys sleep less than girls, but girls have a harder time concentrating in school.</p>

This study has emerged from a growing interest in students' sleeping habits. During practical training as teachers, we have noticed a discussion of students' sleeping habits, fatigue and student performance at school in relation to their sleeping habits. The purpose of this field survey was to examine students’ sleeping habits and self-perceived performance ability in school in relation to sleeping habits. The material was collected from a questionnaire that was answered by 200 students in 4-6th grade and 188 students in 1-2th grade in the upper secondary school, this to give an opportunity to see if there were any differences between the different age groups. Differences in gender have also been looked into. The results of the study show that many students, regardless of age or gender, that are sleeping less than 8 hours on school-nights also are tired in school and not able to fully concentrate during the day. The results show some correlation between sleeping habits and how the students feel they are able to perform in school. The results also show that older students sleep less than the younger ones, but a bigger part of the younger students than the older seem to have problems concentrating in school. The results also show a tendency towards differences in sleeping habits between genders, regardless of age, where boys sleep less than girls, but girls have a harder time concentrating in school.