No description available.

Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.

This study examines the 1916 Report on Social Studies in order to determine how it has been interpreted and regarded over time. The underlying question involved is "Which interpretation, or interpretations, most embodies the intent, goals, and purpose of the 1916 Committee"? Key members of the 1916 committee have been identified for extended research and analysis. One additional individual frequently quoted throughout the Report, John Dewey, has been included in this research on the 1916 committee. The design, format, and content of the 1916 Report on Social Studies was closely examined. This study dissected the three individual reports by time, intent, topic, and authority. The wide variety of interpretations offered by the scholars identified for this study was examined within an organizational framework utilized to discuss and analyze the broad spectrum of interpretations that exist. This examination of the report encompassed the existing theories, the meaning and intent of the 1916 committee, as well as the social and political aspects and impacts of the era. The overarching intent of this study was to make sense of the various scholarly interpretations and offer insights as to whether or not a consensus of opinion among scholars existed. This study explored if, in fact, there was one dominant interpretation, or whether or not different interpretations were possible for the 1916 Report on Social Studies. That is, was there an opportunity for this study to employ a new lens through which to view the 1916 Report on Social Studies?

Skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till extra anpassningar. Både svensk och internationell forskning lägger fokus på samarbete bland alla skolans professioner i utformningen av olika stödåtgärder (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Lärare i denna studie utrycker vikten av att ett sådant samarbete. Detta samarbete ska enligt dem inte bara gälla lärare emellan, utan samtlig personal på skolan. I denna studie framkommer det att de intervjuade lärarna hade en mer bred uppfattning av begreppet extra anpassningar, än vad som anges i Skolverkets allmänna råd på området (Skolverket, 2014a). Denna mer breda uppfattning handlade inte bara om elever i svårigheter utan kan snarare kopplas samman med begrepp som allmänna anpassningar, eller individuella anpassningar. De ser anpassningar i allmänna ordalag som extremt viktiga för att alla elevers möjligheter till utveckling och lärande. Exempel på mer allmänna anpassningar var anpassningar för elevernas intresse och anpassningar för studiemotiverade elever. I denna studie framträder även läraryrkets dubbla uppdrag tydligt. Detta dubbla uppdrag handlar om att få eleverna att utvecklas mot kunskapskraven och ett demokratiskt fostrande uppdrag. Det framkommer att lärarna upplever båda dessa uppdrag som drivande i deras anpassningsarbete, vilket blir särskilt tydligt inom ämnet samhällskunskap. / The school has an important assignment when it comes to additional adaptations. Both Swedish and international research focuses on cooperation among all the schools' professions in the making of various support measures (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Teachers in this study emphasize the importance of such cooperation. According to them, this cooperation should not only apply to teachers, but to all staff active within the school organisation. In this study, it is found that the interviewed teachers had a broader idea of the concept of additional adaptations then what is stated in Skolverkets Education's general advice on the subject in question (Skolverket, 2014). This broader view was not only about students with difficulties, but could rather be linked to concepts such as general adaptations, or individual adaptations. They see adaptations in general terms as extremely important for all pupils' opportunities for development and learning. Examples of more general adaptations were adaptations for student interests and adaptations for more study motivated students. In this study, the dual mission of the teaching profession becomes apparent. This dual mission is about getting students to evolve toward the knowledge requirements and a democratically fostering mission. It appears that the teachers experience both of these missions as a driving force in their adaptation work, which becomes particularly clear in the field of social sciences.

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur SO-lärare kan anpassa sin undervisning för elever som inte har svenska som modersmål. Vi har därför använt oss av specifika databaser som är anpassade efter att söka efter vetenskapliga texter och som gav oss betydelsefulla resultat. Det resulterade i att vi främst fann granskade vetenskapliga artiklar, men även några digitala medier som är relevanta för vår frågeställning. Resultatet av vår kunskapsöversikt, tyder på att lärare kan göra mycket för att främja andraspråkselevers utveckling och välbefinnande. Lärarens förhållningssätt och medkänsla är väsentlig för att ha en inkluderande lärmiljö. Det i sin tur leder till förbättrade relationer i klassrummet, vilket också kan kopplas till att läraren enklare kan undersöka elevernas bakgrunder och erfarenheter. Med hänsyn därtill kan läraren anpassa sin SO-undervisning. Det finns en del hinder och problematik, men vi hoppas kunna tillämpa acklimatiseringarna som krävs i vårt framtida yrke, samtidigt som vi hoppas att fler lärare och lärarstudenter överväger sina anpassningar efter andraspråkselevers behov.

The presented diploma thesis deals with the use of formative assessment in the educational area Man and His World. Its outcome offers a possible way of solving the shortcomings of the area in question which negatively affects pupils' attitudes towards the school subjects of this educational area. The theoretical part presents findings about the assessment in general, namely its definition, presentation of functions, types and forms of assessment. It also emphasizes the relationship between the objectives and assessment which will be a pivotal one in the educational area in question. It also discusses the specifics of this educational area in relation to the impact on pupils' attitudes. Findings about formative assessment are focused on the definition, analysis of advantages and methods of implementation into teaching. The empirical part is based on the findings from the theoretical part and is carried out by a mixed research design. Questionnaire, interview and observation was used as methods to conduct the research. The aim was to find out whether the pupils who are assessed formatively have a more positive attitude than the pupils, who are assessed only summatively. The established hypothesis assumes that the pupils who are assessed formatively would have a better attitude towards the subject,...

Abstrakt  Invandringen till Sverige har medfört ett högt tryck på skolorna, vilket leder till att elever som inte har svenska som modersmål ofta har svårt att nå kunskapsmålen i SO. Detta skriver vi mer om i inledningen. Frågeställningen behandlar SO-lärares upplevelser i årskurserna 4–6 gällande elever som inte har svenska som modersmål. Syftet är att förbättra undervisningen för eleverna och öka medvetenheten inom detta område för aktuella och blivande SO-lärare. Under rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning har vi sammanställt vilka perspektiv vi har haft i åtanke under studiens gång, samt vilka teorier och begrepp andra forskare har ansett vara av vikt för andraspråkselevers framgång. Vidare har kvalitativa metoder beskrivits för vår studie, där urval och etiska principer ingår. Semistrukturerade intervjuer har varit det val som vi ansåg vara mest förnuftigt. Material och tillvägagångssätt redovisas där, med bland annat intervjufrågorna som hade förberetts. Resultatet från intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska perspektiven vi har använt oss av, innan vi besvarar frågeställningen och diskuterar resultatet.

No description available.

No description available.

No description available.