Syftet med studien är att analysera vad som ligger till grund för grundskollärares val av extra anpassningar och särskilt stöd för elever med svenska som andraspråk. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd är mer omfattande stödinsatser som pågår under längre tid och sätts in om det befaras att en elev inte når kunskapskraven trots att extra anpassningar har genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs synsätt på språk och lärande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken yrkesverksamma grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades tematiskt. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder extra anpassningar i undervisningen. De extra anpassningar som används delas in i kategorierna bildstöd, anpassat material, anpassade programvaror, anpassade undervisningsmetoder och placering i klassrummet. Det särskilda stödet delas in i kategorierna stöd från annan skolpersonal och studiehandledning. Samtliga lärare uppger att det finns faktorer som påverkar deras val av extra anpassningar och särskilt stöd. Dessa faktorer är utbildning inom svenska som andraspråk, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid.    En slutsats som kan dras av studiens resultat är att lärare har olika förutsättningar att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det är problematiskt eftersom andraspråkselever får olika förutsättningar att tillägna sig det svenska språket. En annan slutsats är att andraspråkselever befinner sig i en komplex skolsituation. De arbetar grundläggande med att tillägna sig det svenska språket och åldersadekvat svenska, samtidigt som de behöver utveckla tillräckliga ämneskunskaper och svenska på mer avancerad nivå. Studiens resultat visar att det finns behov av mer utbildning, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid för att kunna optimera anpassningarna för andraspråkselever. Det är därför lämpligt att fråga sig huruvida det har satsats tillräckligt på extra anpassningar och särskilt stöd för andraspråkselever.

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.

Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan. Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.

Sammanfattning Det engelska språket är relevant i dagens samhälle. De flesta människor oavsett ålder kommer i kontakt med det engelska språket dagligen genom olika medier. Dagens barn och ungdomar har en mer direkt kontakt med språket än vad barn och ungdomar hade för 20 år sedan. Detta har bidragit till ett större intresse för det engelska språket. Den direkta kontakten med det engelska språket är något som skett dels via att en globalisering ägt rum men även tack vare teknologin och att dess användning expanderat. Teknologin är idag en stor del av barn, ungdomars och vuxnas vardag. Detta har satt sina spår och påverkat skolans värld. Det är viktigt att skolan följer med i den tekniska utvecklingen och att pedagogerna utbildas i att använda teknologin i så bred utsträckning som möjligt för att kvaliteten av IKT i utbildningen ska kunna säkerställas. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur forskningen ser ut inom IKT och språkinlärning i engelskämnet. Avsikten är att kartlägga de faktorer som främjar och hindrar språkinlärningen i samband med användningen av IKT i engelskämnet. Metod I detta arbete har metoden forskningsöversikt använts. Översikten har inte som syfte att sammanställa all litteratur på området utan syftet är att sammanfatta den forskning som är relevant till vårt syfte och vår frågeställning. Två forskningsöversikter och tio forskningsstudier är inkluderade och samtliga artiklar är insamlade genom databasen ERIC ProQuest. Slutsats Det finns en del negativa effekter och hinder av att använda IKT, men enligt vår åsikt är dessa hinder inte avgörande och är inte skäl nog till att man inte ska använda IKT i undervisningen. Vår slutsats är att det krävs en noggrann planering av läraren för att inlärningen ska bli effektiv när IKT används i undervisningen och för att motivera eleverna. Vi anser att det är viktigt att länka samman den engelskan som eleverna lär sig i skolan och den de lär sig hemma och att IKT är ett bra verktyg till detta. Vi anser dessutom att IKT är ett bra verktyg för att kunna individualisera inlärningen då det i dagens samhälle finns elever i behov av andra strategier, arbetssätt och hjälpmedel. Vi tycker inte heller att lärarna ska ersättas av IKT utan att IKT ska vara ett komplement i undervisningen, vilket kräver en balansgång.

Nesta tese, diversas práticas musicais são exploradas partindo de uma metáfora espacial, como se cada som produzisse um lugar próprio que, ao ser habitado, permite a criação de sentido e identidade. As propriedades físicas do som, a disposição circular das práticas de comunicação sonoromusical e algumas correntes das comunicações, filosofia e fenomenologia contemporâneas sustentam a inclinação deste trabalho em investigar a música por meio das esferas de sentido que ela cria. No habitar dessas esferas musicais revelase o ser sonoro: o ser que inventa a si mesmo pelo som. Esculpe em música sua identidade, sociedade, cultura e mitos. Reconhece o outro e identifica a si mesmo por reverberação. Desvendálo é o objetivo desta tese. O ser sonoro não é somente o criador da música, mas todo aquele o que faz uso dela para se comunicar. Música , aqui, abrange a escuta, a dança, o canto, a execução de um instrumento, as práticas de gosto, a crítica, a presença em uma performance musical ou ritual sonoro e todas as atribuições de sentido musical possíveis que partem do som. A capacidade de propagação do som, só interrompida pelo vácuo, impede que haja um recorte temporal ou espacial: irresponsavelmente, visitaremos o musicar dos hominídeos ao dos seres sonoros contemporâneos de todos os continentes. O amplo recorte (ou o não recorte, arriscome) obriga a reconhecer que as tentativas de tradução destes muitos seres sonoros não será possível sem equívocos. Mas será justamente por meio deles que tentaremos nos aproximar destes seres, suas histórias e seus lugares. / The present work explores several music practices from a spatial metaphor perspec tive, as if sounds could create places of their own. Once inhabited, these places allow for the creation of meaning and identity. Physical properties of sound and the circular disposition of both sonic and musical communication practices, as well as some specific communicational, philosophical and phenomenological theories support the author\'s choice to investigate music through its ability to create spheres of meaning. Those who inhabit music spheres are herein called sound beings: beings who invent themselves through sounds? who sculpt in music their own identity, society, culture and myths. Sound beings identify each other through reverberation. Unveiling them consists the main objective of this investigation. A sound being is not only he or she who creates music, but every being who uses it to communicate. Music here encompasses listening, dancing, singing, playing an instrument, participating in a music performance or sound ritual, having a taste in music, criticizing music, and all possible attributions of meaning that come from sounds.The power of sonic propagation, stopped only by vacuum, rules out any time or regional restrictions for the present enterprise: this work irresponsibly explores the musicking of all beings, from hominids to contemporary sound beings in every continent. This wide framework (which I\'m afraid means no frame at all) forces me to acknowledge that most translation attempts will not be possible without (some) equivocation. However, it will be precisely by the means of equivocation that we will try to approach these beings, their histories and their places.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av olika språkliga variationer utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp i svenska som andraspråksundervisningen. För att infria syftet har observationer valts som metod. Dessa har genomförts på tre olika skolor, där elevers språkanvändning på SVA-lektioner har iakttagits. Vidare har de språkliga variationerna att analyserats och kategoriserats utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp, såsom kronolekt, sociolekt och etnolekt. Resultatet har även diskuterats utifrån begreppen kodväxling, grupptillhörighet och distans, något som också behandlas inom sociolingvistiken. Resultatet visade att det är främst sociolekt och etnolekt som var framträdande i ungdomarnas tal. Båda lekterna förekom oftast i början eller i slutet av en mening, främst från arabiskan och engelskan. Vidare visade resultatet att kronolekt förekom allra minst i elevernas tal. I studien har det även förts en diskussion om det multietniska ungdomsspråkets eventuella funktion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt huruvida de olika förekomsterna kan förstås. Det spekuleras även huruvida språket kan fungera som en gruppmarkör, eller som en distansering från andra grupper. Avslutningsvis följer en diskussion av både resultatet och tillvägagångssättet med observation som metod, samt reflektioner om didaktiska konsekvenser för ett fortsatt lärande.

Syftet med denna studie är att analysera en andraspråksundervisningspraktik där digitala verktyg ingår via hur lärare beskriver densamma. Två svenska som andraspråkslärare i grundskolans årskurs 7–9 har intervjuats och sedan har empirin analyserats med hjälp av praktikarkitekturteori. Ur empirin kunde tre frågor urskiljas 1) det dagliga användandet av digitala verktyg, 2) hur verktygen möjliggör och hindrar eleverna i lärarnas undervisningspraktik och 3) hur digitala verktyg möjliggör och hindrar lärarens undervisningspraktik. Dessa frågor besvaras av olika arrangemang: kulturellt-diskursiva arrangemang, materiellt-ekonomiska arrangemang och socialt-politiska arrangemang. Hindrande arrangemang inkluderade yttre faktorer som de intervjuade lärarna inte kan påverka, utbudet av digitala verktyg (stort utbud, vilket leder till frustration), tidsbrist för lärare att sätta sig in i nya digitala verktyg, men även de nationella proven i svenska som andraspråk i årskurs 9 som skrivs för hand på skolan. De möjliggörande arrangemangen inkluderar istället elevers positiva attityd gentemot digitala verktyg, utbudet av digitala verktyg (variation och repetition), den aktuella läroplanen utformad av Skolverket, samt huvudmannen som tillgodosett eleverna med digitala enheter. De båda lärarna i studien ser idag digitala verktyg som en naturlig, till och med nödvändig del i sin undervisningspraktik.

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.