Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är: Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst? Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan. Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg. Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

Projektet har inneburit att öva klassisk tonbildning och att interpretera fyra sånger från den klassiska genren. För att lära känna dessa sånger har jag läst om kompositörerna samt översatt sångtexterna. Förutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med självbiografin Rösten skriven av operasångare Thomas Quasthoff. Jag har genom mitt projekt fått en inblick i den klassiska sångtekniken. Arbetet har krävt egen regelbunden övning och samspel med en pianist. Projektet har även innehållit sånglektioner. Sånglektionerna genererade direkt respons på min sång och jag har fått med mig användbara sångövningar. Övningarna och sångtekniska tankar finns dokumenterade för att i framtiden kunna användas vid egen övning. Projektet ledde också till ett pedagogiskt material till framtida sångelever. Avslutningsvis gjordes en inspelning av sångerna. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka sångsvagas upplevelse av sin sångröst samt att ta del av deras beskrivningar om varför de anser sig ha sångsvårigheter. Tidigare forskning visar att sång är viktigt för barns sociala och kommunikativa utveckling, men också att en trygg och positiv undervisningssituation krävs för att elever ska kunna utveckla sin sångförmåga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge hämmningar för livet när det gäller elevens lust till sång eller musik. Den här undersökningen har avgränsats till att nära studera fyra människors upplevelser av sin sångutveckling och sina sångsvårigheter. Kvalitativa djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetod och resultatet från det undersökta materialet visar bland annat att när deltagarna känt sig bedömda av någon har deras sångutveckling hämmats. Det är dock inte enbart musiklärare som står för hämmande bedömning, då undersökningsresultaten visar att även vänner och familj kan bidra med en sådan negativ påverkan. Ingen av de fyra deltagarna beskriver sig själva som sjungande människor utan talar snarare om sin sällan förekommande sång som ett nynnande. Dock beskriver några av undersökningsdeltagarna att de kan sjunga lustfyllt när de känner att det inte finns risk för att de blir bedömda. Därför är en viktig slutsats att människors upplevda sångsvårigheter mer kan bero på hur deras sång har bedömts av musiklärare eller närstående än deras faktiska sångförmåga.

Författare: Malin Pettersson &amp; Emma Sundåker Titel: “Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången”: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet Title in English: “Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem”: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinity Både för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik. Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka. Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att “övertyga” omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som “omanliga”.

Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

Denna självstudies syfte föddes ur ett antagande om mig själv, att jag upplever mig ha svårt för att lära mig sångtexter och framföra dessa utantill. Studien behandlar en djupdykning i min egen instuderingsprocess av sångtexter ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studien dokumenterades genom videoinspelning och loggboksskrivande, där jag studerar in två sånger utantill. Tolkningen av resultatet sammanfattas med fyra teman utifrån mina forskningsfrågor: styrkor i instuderingsprocessen vilka tolkas vara förmågan till inlevelse av texten där jag målar upp inre bilder och berättelser, och svagheter i instuderingsprocessen vilka tolkas vara övningsstrategi och pianospel, samt en jämförelse mellan att använda förinspelad musik eller inte där fokus hamnar på i vilket syfte förinspelad musik används och dess konsekvenser för mig, att den förinspelade versionen används som en bekräftelse för korrekt uttal av texten. I diskussionen diskuteras sedan tolkningen av resultatet gentemot bakgrundslitteratur och tidigare forskning på området. / The purpose of this self study was born out of an assumption I have made of myself, that I find it difficult to learn song lyrics by heart and perform them by heart. From a hermeneutic perspective the study takes a deep dive into my learning process whilst learning song lyrics. The study is documented by video and logbook writing, where I learn two songs by heart. The analysis results are summarized in four themes based on my research questions: strengths in the rehearsal process, interpreted as empathy of the text where I create inner pictures and stories, and weaknesses in the rehearsal process, interpreted as practice strategy and playing the piano, as well as a comparison between using pre-recorded music or not, a comparison focusing on the purpose of pre-recorded music and its consequences for me; consequently that the pre-recorded music was used as a confirmation for correct pronunciation of the lyrics. The discussion debates the interpretation of the results against the background literature and previous research.

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ innehållsanalys av böcker i sångmetodik undersöka hur olika aspekter kring övning och progression för sång och röstträning representeras. Innehållet i tre utvalda böcker analyserades med utgångspunkt i att sammanställa vad författarna nämner om övning och progression i förhållande till böckernas utformning av praktiska sång-och röstövningar. Resultatet visade att aspekterna kring övning är mångfacetterade och varierar utifrån författarnas olika bakgrund men att det ändå finns ett flertal gemensamma. De aspekter som framhävs i böckerna är att övning för att utveckla sångrösten handlar om regelbundenhet, repetition och variation. Resultatet visade även att progression i förhållande till hur sång-och röstövningarna var utformade i böckerna förekom i varierad utsträckning. I diskussionen diskuteras hur författarna på olika sätt kommunicerar övningsaspekter och progression i förhållande till sång- och röstträning.

Singing in choirs is one of the most common hobbies in Sweden and different sorts of choral singing has been organized in Sweden for over 200 years. The tradition of choral singing stems from church, school, universities, communities and different sorts of movements, but like every society and all music, the Swedish culture of choral singing has been through a lot of changes due to social, economic, political and technological changes in both the Swedish society, Western Europe and the world as a whole. Swedish choral singing today consists of a wide spread of different sorts of choirs focusing on different music and genres but also on different purposes. Except for being a music activity, choir singing is a way to meet new people, be part of something and also a resource for happiness and wellbeing. This has given ground to new types of choirs that want to use the communal feeling of making music together as a way to bring together people that might not had met otherwise. Since the 1970s, Sweden has been an immigration land and in the so called refugee crisis in 2015 over 160,000 people sought for asylum permits due to having to leave their countries because of war, political conflicts and poverty. This, and the long history of accepting refugees, has turned Sweden into a country characterized by multiculturalism. In order to help with integration, different project has started to create places where immigrants can meet other swedes. Some of these projects are the integration choirs that seeks to create a place where immigrants and swedes meet through singing, and the singing also becomes a way to learn the Swedish language and about Swedish culture. In this study I seek to find how the choral singing can help people integrate and what function the music has for that purpose. I look to four different choirs, where two are coined integration choirs and two represent choirs in the pop music spectra. I study how the choral singing becomes integrating and what happens with the Swedish choral tradition in the meeting of new cultures. I take an ethnomusicologic approach and follow out a music culture analysis by using participant observations and interviews to find answers. The results show that choral singing can help with integration, not only by being a way to learn the language, but more importantly because of musics power to bring people together, and this way of using choral singing is actually not something new. But there is a new society that needs it. The result also presents an opportunity for future research and gives a starting point for how this sort of knowledge could be applied in more choirs to help with issues of integration and segregation.

Syftet med föreliggande studie är att genom självobservation utforska på vilka sätt min sång kan förändras av regelbunden fysisk aktivitet. Processen har bestått av fysisk aktivitet fyra gånger i veckan på Lifestyle Fitness Arvika samt övningspass i sång två gånger i veckan på Musikhögskolan Ingesund. Studien utgår från det fenomenologiska perspektivet med inriktning mot livsvärldsperspektivet och kroppens fenomenologi som skapar möjligheten att fritt reflektera kring hur jag upplever, erfar och handlar i ett sammanhang. Datamaterialet består av loggboksanteckningar och videodokumentation. Resultatet presenteras i fem olika teman som beskriver vilka mönster som framkommer i självobservationen. Dessa teman är Kroppens stabilitet, röstens utveckling, sångprestationens disposition kontra fysisk aktivitet, rutinskapande och när inspiration och motivation träder fram. Resultatet visar på för- och nackdelar samt förutsättningar som fysisk aktivitet kan ha för sjungandet. / The purpose of this study is to explore through self-observation how my singing can be changed by regular physical activity. The process consisted of physical activity four times a week at Lifestyle Fitness Arvika as well as a practice session in singing twice a week at Ingesund Music School. The study is based on the phenomenological perspective focusing on the lifeworld and the phenomenology of the body, which creates the opportunity to freely reflect on how I experience, learn and act in a context. The data consists of logbook entries and video documentation. The result is presented in five different themes describing the patterns that emerge in self-observation. These themes are the body's stability, the voice's development, the song performance disposition versus physical activity, routines and when inspiration and motivation occur. The result shows the pros and cons as well as the effect that physical activity may have for singing.