The purpose of this study was to find out how SISU reason about cohesion with respect to its own operations, as sports consultants. There is no previous research on how sports consultants using cohesion as a pedagogical tool. However, there is research on cohesion linked to sport. Earlier research sees cohesion as a multidimensional phenomenon. This means that multiple factors determine the experience of cohesion. Such factors include how how-knit the team or group are, individual and joint objectives and that the individuals share common experiences. Previous research also shows that cohesion can be understood only when one understands the context in which the team or group is in.  SISU is a sports educational organization, actively working with the development of sports clubs. Through them sports clubs learn the importance of cohesion in sport. SISU comprises 21 districts and is available in all municipalities from north to south. By its geographical coverage and the large number of sports they are in contact with, they are an influential factor that should not be underestimated. The socio-cultural perspective sees learning as an ongoing process and that people learn and absorb new knowledge both consciously and unconsciously. From a sociocultural perspective conveyed SISU's vision of cohesion directly and indirectly to the sport. The results of this study show that SISU uses several intellectual tools to increase understanding of the importance of cohesion. These tools are also used to create a greater cohesion in sports. The results also show that SISU puts greatest emphasis on the importance of cohesion in sports. For SISU is the cohesion everything. Our conclusion is that SISU talking about cohesion through a series of concepts. These concepts include team spirit, community, group cohesion, group dynamics, friend and family spirit. Our interpretation is that SISU's Sports Consultants talk about cohesion through these concepts and that cohesion is strongly linked to them. These concepts can be seen as dimensions of cohesion. But a specific definition of what the concept of cohesion is not found. / Syftet med studien är att belysa hur idrottskonsulenter på SISU använder begreppet sammanhållning som ett pedagogiskt verktyg i sina kontakter med idrottsföreningar. Det finns ingen tidigare forskning på hur idrottskonsulenter använder sammanhållning som pedagogiskt verktyg i sitt arbete. Däremot finns det forskning på sammanhållning kopplat till idrott. Av de studier vi tagit del av på området ses sammanhållning som ett multidimensionellt fenomen. Det innebär att flera faktorer avgör upplevelsen av sammanhållning. Till dessa faktorer hör hur sammansvetsad laget eller gruppen är, individuella och gemensamma målsättningar och att individerna delar gemensamma upplevelser. Tidigare forskning visar också att sammanhållning kan förstås först när man förstår den kontext som laget eller gruppen befinner sig i.SISU som är en idrottsutbildande organisation, arbetar aktivt med utveckling inom idrottsföreningar. Genom dem lär idrottsföreningarna om sammanhållningens betydelse för idrotten. SISU består av 21 distriktsförbund och finns i alla kommuner från norr till söder. Genom sin geografiska täckning och det stora antalet idrottsföreningar de står i förbindelse med, är de en påverkansfaktor som inte bör underskattas. Det sociokulturella perspektivet ser lärandet som en ständigt pågående process och att människan lär och tar till sig ny kunskap både medvetet och omedvetet. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv förmedlas SISU´s syn på sammanhållning direkt och indirekt till idrotten. Resultatet av studien visar att SISU använder flera intellektuella redskap för att öka förståelsen för sammanhållningens betydelse. Dessa redskap används också för skapa en bättre sammanhållning inom idrottsföreningar. Resultatet visar också att SISU lägger största vikt vid sammanhållningens betydelse för idrottsföreningar. För SISU är sammanhållningen allt! Vår slutsats är att SISU talar om sammanhållning genom en rad begrepp. Till dessa begrepp hör laganda, gemenskap, gruppsammanhållning, gruppdynamik, kompisanda och familjär. Vår tolkning är att SISU´s idrottskonsulenter pratar kring sammanhållning genom dessa begrepp och att sammanhållning är starkt kopplat till dem. Dessa begrepp kan ses som dimensioner av sammanhållning. Men en specifik definition om vad begreppet sammanhållning är finns inte.

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv. / The purpose of this study is mainly to study the cohesion of the men's and women's teams and investigate any differences / similarities. The authors also intend to explore coaches perceptions about their own role in the cohesion of a team, and their perceptions of how cohesion is created and maintained. A total of 96 male and female handball players, in division 1 and 2, from age 16 to 34 participated in the quantitative study, and four coaches participated in the qualitative survey. The results showed that there was a significant difference between the cohesion of the men and women, as the female handball players experienced a higher level of cohesion then the male handball players. Further, the results showed that the coaches felt that the cohesion is different in men's and women's teams,as women attach higher value to how well the members of the group get along and men tend to focus on their own performance. Finally, the results showed that cohesion should be constantly maintained in order to achieve success. The results were discussed in relation to different theoretical perspectives.

Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori. De frågeställningar jag valt att behandla är:  Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?  På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten? För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats. Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen. / The purpose of this study is to critically examine Irving Janis groupthink concept and to evaluate if it is a sustainable theory. The issues I have chosen to examine are:  What criticisms have been and can be directed against Irving L Janis Groupthink theory?  How has the groupthink theory evolved since its creation? To answer these questions and to achieve my purpose, a literature review was conducted based upon a qualitative approach. The results showed that since Janis coined the term groupthink in 1972, criticism has mainly focused on the flawed amount of received support for the theory, its negative form, and Janis narrow focus on failures. Based on this critique and my own analytical skills brings me to the conclusion that group think theory is not to be seen as a sustainable theory. The way groupthink theory developed is that it have given rise to several other possible explanations in terms of decision making in groups and that it acted as a catalyst for this area in small-group research.

Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas. / The main purpose of this fieldwork is to study the relation between group cohesion and motivation, performance and communication in a work group. We have used the following questions as our starting point for the research: which is the relation between group cohesion and the individual experience of performance and motivation in an IT-company? And which is the relation between group cohesion and communication? To gather data for our study we used nine semi-structured interviews from a work group in the IT-company Hewlett-Packard (HP) in Gothenburg. The results we gathered through the interviews are analyzed based on relevant theories from the social psychology field and our conclusion from the study is that group cohesion affects the individual motivation, performance and communication. We also concluded that motivation, performance and communication affect the development of group cohesion.

Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Användningen av sociala medier har ökat och är en självklar del av livet för många. Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter påverkas av sociala medier och hur de använder sociala medier för att skapa social sammanhållning i klassen och i privatlivet. Vidare studerades eventuella skillnader mellan kvinnor och män samt hur studenterna uppfattade sociala mediers betydelse i allmänhet. Insamling av material gjordes genom kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metodansats. Åtta studenter på Högskolan i Halmstad intervjuades varav fyra män och fyra kvinnor. Materialet tolkades med teorierna tillhörighet av May, Scheffs sociala band och Goffmans frontstage och backstage. Resultaten som framkom visade att deltagarna påverkades av sociala medier, dels på ett negativt sätt då sociala medier kunde bidra till att användare jämför sig med andra men även på ett positivt sätt då sociala medier underlättade kommunikationen både i skolan och i privatlivet samt bidrog till social sammanhållning inom högskoleklassen. / The usage of social media has increased and is a given part of life for many. The purpose of this study was to examine how university students is influenced by social media and how they use social media to create social cohesiveness within the class and in private life. Furthermore, were possible differences between women and men studied and how the students think of social media´s importance in general. The study was conducted through qualitative interviews with a hermetic method approach. Eight students at Halmstad University were interviewed, four males and four women. The material was interpreted using May´s theory belonging, Scheff´s theory social bond and Goffman´s theory frontstage and backstage. The results showed that the participants were influenced by social media, in a negative way as social media could contribute to user´s comparison with others but also in a positive way as social media made it easier to communicate both in school and in private life and contributed to social cohesiveness within the university class.

Denna uppsats syftar till att identifiera och beskriva vilka effekter kontakten med djur i det sociala arbetets praktik har på klienterna på anstalten Sörbyn. Studien baserar sig på tre frågeställningar: ”Hur arbetar verksamma på Sörbyn med djur?”, ”Vilken inverkan upplever de professionella på Sörbyn att djuren har på klienterna?”, ”Hur upplever klienterna på Sörbyn att kontakten med djuren på anstalten påverkar dem?”. För att besvara dessa frågor utfördes fyra kvalitativa intervjuer. Två med anställda på Sörbyn med ansvar för verksamheten med djuren, samt två med intagna på anstalten som kommer i kontakt med djuren på en daglig basis. De professionellas och de intagnas bild av hur kontakten med djur påverkar klienterna överensstämmer. För många klienter utgör verksamheten med djuren en viktig och positiv influens i livet, men faktorer som intresse, rädsla, ogillande och allergi påverkar nyttan och verksamheten är därför till stor del byggd på frivillighet. Djuren ses fylla en stödjande funktion i en svår tid för klienterna. De fungerar även som ett sammanhållande kitt genom att vara en neutral punkt att samlas och samarbeta kring, vilket underlättar kommunikation och relationsbyggande mellan professionell och klient samt klienter emellan. Djuren bidrar också till personlig utveckling då de utmanar och utgör en meningsfull sysselsättning. Färdigheter och ett intresse som även kan komma till nytta efter avtjänat straff och därigenom verka brottsförebyggande.

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete. / This thesis has been implemented by two students at Högskolan Dalarna in cooperation withIstone Concrevi, who is a IT-consultant company in Borlänge. Edsbyverken, a client of Istoneand a furniture manufacturer based in Edsbyn, needs to increase their supply reliability. Thecompany also feels that there is a lack of cohesion between the administrative and themanufacturing parts of the business. Edsbynverken hope that greater cohesion will becontributing to a better supply reliability. Cohesion is a term that is commonly used in sports andteams and is often associated with success in the sport.The research strategy used in this study is design and creation that focuses on creating new ITproducts, artifacts. This study has resulted in an artifact of the type instantiation, which is anapplication developed using a user-centric and agile working. The purpose of the study is toexamine and test if theories from sport psychology can be used within a systems developmentproject with the purpose to get the artifact and the development process to promote the cohesionwithin the business.Data collection methods used in the study are interviews and questionnaires. The interviewswere used to collect background information from the business and wishes about the application.Surveys were used for feedback on the application, as well as to evaluate the systemsdevelopment and the applications impact on the cohesion within the business.The results from the data collection are often sprawling, ranging from very positive signs tonegative. From indications of that the cohesion has improved to statements that it hasn’t. Inappraisal, however, one can see a tendency that this research failed to improve cohesion. Thougha certain percentage of employees at Edsbyverken believe that cohesion may increase in the longterm. The conclusion about sports psychology is that it, when connected to systemsdevelopment, has a limited use and that many of the theories that exist on cohesion within sportspsychology not are useful or appropriate in systems development work.

Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterworkkontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.

Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet.  För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig.   Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.