Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer. Bilismens nedgång i kombination med den snabba urbaniseringen bidrar till fler människor som ska samsas om gaturummet. Privatiseringen av det offentliga rummet pågår ständigt med nya vinstdrivande aktörer på marknaden som hotar den offentliga mötesfriheten. Okunskap om hur hållbarhetsbegreppet som väntas lösa globala problem ska hanteras leder många gånger istället till att ingenting händer. Det är säkert att säga att stadsutvecklingen står inför stora utmaningar. Den sociala sammanhållningen behöver mer omsorg än någonsin. I det här arbetet utreds mötesplatsernas möjlighet att skapa social hållbarhet i en stad. Syftet är att undersöka hur en socialt hållbar mötesplats bör vara utformad. För att besvara frågeställningen vänder jag mig till litteratur som berör stadsplanering i form av offentliga planeringsdokument från Stockholms Stad och Regionplanekontoret. Även mer allmän litteratur om hållbarhet och mötesplatser för att hitta mer generella svar. Till min hjälp genomför jag en intervjustudie där vänder jag mig till politiker och tjänstemän i Stockholmsområdet. Att mötesplatser är viktiga för en stads sociala hållbarhet får vi ofta höra. Däremot finns det skilda åsikter om hur de ska se ut, vem de ska vara ägda av samt vem de är till för. Resultatet som presenteras överensstämmer med den inledningsvis ställda tesen om att det bör råda mångfald och variation bland mötesplatser. Fungerande mötesplatser är viktiga för en stads sociala sammanhållning och behöver erbjuda trygghet, tillgänglighet och upplevelser. Det måste finnas en balans mellan det privata och det offentliga.

Denna undersökning har testat grannskapsplaneringsteorins antagande om den fysiska miljöns påverkan på ett bostadsområdes sociala sammanhållning, för staden Uppsala. Grannskapsplanering som teori var utvecklat under 1900-talet med centrala bidrag från C. Perry, L. Mumford med flera. Genom att välja fysiska strukturer som, i litteraturen ansågs vara centrala i påverkan av sammanhållning, kunde en multipel regressionsanalys utföras. Inom forskningsfältet är synen på denna teori splittrad med resultat som dels visar att miljön har effekt på sammanhållning, dels att den inte har effekt. Trots denna osäkerhet går det, genom att analysera Uppsala kommuns planprogram för Gottsunda, att urskilja förslag som liknar teorin. Resultatet av denna kvantitativa studie blev att fysiska strukturer inte hade någon statistiskt säkerställd signifikans i förklarandet av social sammanhållning för Uppsalas bostadsområden. Detta resultat är intressant på flera sätt då det dels bidrar till ett polariserat forskningsfält men dels också blir intressant i ljuset av kommunens planprogram där ett flertal grannskapsplanerings-liknande förslag kanske inte får den effekt som kommunen hoppas på. Slutligen bör inte studien betraktas som ett slutgiltigt svar på undersökningsobjektet då det finns ett flertal andra möjliga metoder som potentiellt skulle ge andra infallsvinklar, samt att studien innehåller en viss nivå av felkällor vilket gör resultaten mer osäkra och begränsar dess generaliserbarhet.

Den sociala hållbarheten har på senare tid uppmärksammats som en viktig faktor inomstadsplaneringen i samband med städers expansion. För att få en förståelse för hur sociala problem uppkommer samt vilka förutsättningar som kan motverka en negativ utveckling behövsflertalet studier inom detta område. Vi har valt att fokusera på två begrepp inom den sociala hållbarheten eftersom detta är ett brett begrepp, dessa är integration och segregation. Vårt syfte äratt studera hur den sociala hållbarheten, med fokus på integration och segregation, har förändrats i ett Augustenborg i Malmö i samband med projektet Ekostaden samt få fram vilka värden som är viktiga för områdets sociala utveckling och integration.Det huvudsakliga metodvalet är en fallstudie över området Augustenborg i Malmö. I denna fallstudie har det genomförts observationer av området samt intervjuer med verksamhetsutövare i området och tjänstemän. Våra intervjuer bestod av både verksamhetsutövare och tjänstemän från MKB för att vi skulle få en bild över områdets förutsättningar och värden. Resultatet av denna undersökning har visat att det skedde en förbättring av samhörigheten och den sociala hållbarheten i området i samband med att invånare involverades i projektet. Denna positiva utveckling minskade dock i samband med projektets paus. Vi fann att de sociala relationerna och samhörigheten i området var grundläggande för den sociala integrationen. Dessa skapas av rätt förutsättningar så som föreningsliv, sociala aktiviteter och en inbjudande fysisk miljö. För att alla dessa värden ska skapas i ett område krävs en samverkan mellan invånare, MKB, som ägerstörsta delen av områdets byggnation, och Malmö stad.

Syftet med studien var att genom en form av tematisk analys identifiera och analysera delteman kopplade till olikheter, etik (etiska dilemman) och sammanhållning i de fyra första böckerna av en vald bokserie. Bokserien valdes dels utifrån dess möjlighet att uppnå studiens syfte och frågeställningar, dels för att de var skrivna för åldersgruppen 6–9.  Studien använde sig av ett critical literacy-perspektiv och ikonotextbegreppet för att undersöka porträtteringen av karaktärerna i böckerna. Dessutom studerades eventuella etiska dilemman inom böckerna och deras potentiella påverkan på läsaren. Vidare undersöktes huruvida det fanns en sammanhållning mellan karaktärerna i böckerna. Resultatet visade att det gick att urskilja olika delteman i koppling till olikheter, etiska dilemman och sammanhållning i de valda böckerna samt att de skildrades på olika sätt. Exempel på delteman som påträffades var bland annat könstillhörighet, ålder, brott, inre konflikt, grupptillhörighet och problematisk sammanhållning. De delteman som påträffades kan både ses som positiva samt negativa och berörde bland annat utseende och handlingar. En slutsats som framkom var att deltemana som identifierades gav böckerna potential att fungera som ett verktyg i undervisningen. Skönlitteratur tillsammans med diskussion kan ge läsaren en möjlighet till reflektion som kan fördjupa förståelsen om ämnena som berörs, i detta fall deltemana som identifierades i studien. Det har även konstaterats vikten av att inte lämna läsaren ensam, i detta fall eleverna, läraren behöver ha en aktiv roll vid användning av skönlitteratur i undervisningen.

Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent. / Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationen mellan medarbetare på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning kan fungera som ett förebyggande verktyg för medarbetarnas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på en psykiatriska intensivvårdsavdelning. Empirin har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Resultatet av studien visar att den interna kommunikationen mellan medarbetarna har en stor inverkan för den upplevda arbetsmiljön. På grund av den studerade avdelningens stundtals påfrestande och stressiga arbetssituation var de faktorer som påtalades som viktigast för att må bra på arbetet sammanhållning, förtroende, öppen kommunikation och humor. Dessa framkommer genom studien vara kommunikativa verktyg som går att arbeta förebyggande för att främja välmående på arbetsplatsen. / The aim of this study is to examine how communication between co-workers in a psychiatric intensive care unit can function as a preventive tool on the co-workers perceived work environment. The study is conducted through the use of a qualitative method. The result stems from semi-structured interviews with seven co-workers in the psychiatric intensive care unit. The result has been interpreted trough a hermeneutic approach. The empirical data of the study shows that the internal communication between the co-workers has a big impact on the perceived work environment. Due to the sometimes tough and stressful work environment of the care unit, the most distinguishing factors shown to be important for the well-being at the workplace were: group cohesion, trust, open communication and humour. These are through the study found to be communicative tools that can be used in the proactive work to foster the well-being on the workplace.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning. / The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.

Vi kämpar för något, vi är förortssoldater. Det är ett alltmer förekommande fenomen att ungdomar i förorter runt om i Sverige samt internationellt startar upplopp och av olika anledningar skapar en motreaktion där de går till attack mot polisen. Syftet med denna uppsats är att lyfta samt ta del av ungdomar boende i Kronogårdens röst, samt får en djupare förståelse för ungdomarnas upplevelser kring polisens agerande tiden före samt under upploppet som var i Kronogården den 31/8 – 2/9 2016. Som avgränsning har vi valt att vända oss till ungdomar boende i Kronogården som deltagit aktivt eller varit närvarande under upploppet. Studien genomfördes i en hermeneutisk-femenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer. Studiens empiri bygger på ett antal intervjuer med sex ungdomar i åldrarna mellan 16-24. Studiens resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning samt relevant utvalda teoretiska begrepp. De begrepp vi använder oss av i studien är makt, social sammanhållning och stigmatisering, detta för att kunna få en djupare förståelse för samt kunna tolka ungdomarnas upplevelser. I resultatet framkommer det att ungdomarna upplever att de blir trakasserade av poliser och orättvist behandlade jämfört med ungdomar boende i andra områden samt att upploppet var deras motreaktion, ett sätt att uttrycka sin frustration och göra sin röst hörd. Det framkommer även att det finns olika uppfattningar om polisen och dess bemötande samt agerande, beroende på om polisen arbetar inom närpolisen eller den utomstående polisen. Vidare visar även resultatet att området, Kronogården har en stor betydelse för ungdomarna där det finns en stark social sammanhållning och att ungdomarna upplever att media till stor del har bidragit till den negativ bild som finns om Kronogården och om ungdomarna som bor där. / We are fighting for something; we are soldiers of the suburb. It's a reoccurring phenomenon that the young people in the suburbs around Sweden and around the world starts riots and for different reasons it creates a reaction where they go to attack against the police. The purpose of this essay is to uplift and take a part of the voice of the youth from Kronogården, and furthermore get a deeper understanding of the experience that the young people got from law enforcement both during and after the riots on the 31/8 – 2/9 2016. As a demarcation we have chosen to focus on the youth living in Kronogården that have participated or were present during the riots. This study was conducted in Hermeneuticphenomenological research approach with qualitative interviews. The ground of the study is emphasizing the interviews from 6 young persons from the ages 16-24. The essay is analyzed with help from previous researched and relevant theoretic notions. The notions we use in this essay are power, social cohesion and stigma, so that we can get a deeper understanding and accurate interpretations of the young people's experiences. In the result it appears that the youth feel harassed and unfairly treated by the police in comparison to other young people living in other neighborhood's and that their action against the police is actually a reaction to the treatment from law enforcement. Their way of expressing a discontent and frustration and a way to get heard. It also appears to be several different perceptions about the police and their conduct, depending if it's the community police or an outside law enforcement. Furthermore it also show that the community Kronogården has an enormous impact both emotional and physical on the people, they have sense of belonging and a very strong cohesion between the residents and they feel that media is a huge contribution to the negative interpretation of both the young people that live there and of the community as a whole.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C