Thesis (Ph.D.)--Bowling Green State University, 2009. / Document formatted into pages; contains xiv, 224 p. Includes bibliographical references.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad oboelärare på musik- och kulturskolor har för erfarenheter kring sina elevers motivation att spela oboe. I bakgrundskapitlet presenteras en beskrivning av instrumentet oboe följt av en beskrivning av musik- och kulturskolans framväxt i Sverige under 1900-talet och en kort beskrivning av motivationsteorier genom historien. Tidigare forskning som presenteras berör studier kring elevers motivation att spela musikinstrument och elevens sociala relationers betydelse för motivationen. Motivationsteorier som används är Maslows behovstrappa samt yttre och inre motivation. Studien har en interpretativistik kunskapsteori och genom det fenomenologiska perspektivet används begreppen livsvärld och intersubjektivitet. Forskningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med fyra oboelärare som arbetar på musik- eller kulturskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultatet presenterar fyra olika områden som oboelärarna erfar påverkar deras elevers motivation; varför elever blir motiverade att spela oboe och varför elever tappar motivationen till att spela oboe, oboens specifika förutsättningar, material och moment som används i undervisningen och betydelsen av sociala relationer för elevens motivation. Avslutningsvis presenteras en diskussion mellan resultatet och tidigare nämnd forskning, teorier och litteratur. / The purpose of this study is to find out what oboe teachers in the community school of music and art have for experiences around their students' motivation to play oboe. The background chapter presents a description of the instrument oboe followed by a description of the growth the community school of music and art in Sweden during the 20th century and a brief description of motivation theories throughout history. Previous research that is presented concerns studies on students' motivation to play musical instruments and the student's social relations' significance for motivation. Motivation theories used are Maslow's ladder of needs as well as external and internal motivation. The study has an interpretivist theory of knowledge and through the phenomenological perspective the concepts of life world and intersubjectivity are used. The research method is semi-structured interviews with four oboe teachers who work at the community school of music and art in Sweden. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. The results present four different areas that the oboe teachers experience affect their students' motivation; why students are motivated to play oboe and why students lose motivation, the oboe's specific conditions, materials and elements used in teaching and the importance of social relations for the student's motivation. Finally, a discussion is presented between the results and the previously mentioned research, theories and literature.

No description available.

The new project in the path of park of New South Center of Brno would by Music center. The device reacts on new regulatives in zone. There is rising the building that prevents direct contact with unpleasant waves of trfic. The fort is so urban arms, in a pleasant thought cluster charmed quality music. Enter the building is accompanied by a pleasant park with urban furniture and modifications, and richness of perspectives uncovered through the viaduct . The main task is Synfonic hall with a capacity of 1300 pax, chamber hall for 280 guests and also small chamber hall for 100 people or future new musicians. The proposal was that the space did not work only during night-life concerts, but also during the day and more so approaching the world of music. Center includes a music school, shops and cafe in the next arm background staff and musicians. Response shapes based on urban morphology continue to the interior, and almost everywhere they appear irregular arms embrace in the lines and space. Architectural design features that expresses fuel building contains. Material for rendering takes hardness and white veined travertine Spis combined with warm interior textil in colors of royal blue, the complet of interior quality complement metalic elements and details with high gloss silver. Come into the embrace of music…

Hovedproblemstillinga i denne undersøkelsen er ” Hvordan oppfatter musikk- og kulturskolelærerne den stille eleven og hvordan legger de opp gruppeundervisningen for å nå denne typen elever i gruppesituasjoner?” For å finne svar på dette brukte jeg kvalitativt forskningsintervju som metode. Fem strykelærere med minimum ti års fartstid og med erfaring fra både individuell- og gruppeundervisning har deltatt. Disse ble håndplukket fra mitt kontaktnett. Resultatet av undersøkelsen viser at lærerne ser på den stille eleven som en som ikke sier så mye og er veldig forsiktig. Utover dette kan det se veldig ulikt ut. For å nå den stille eleven kom det fram at det er viktig å arbeide med hele gruppa for å skape en fellesskapsfølelse, og at de som lærere ser og bekrefter elevene. I diskusjonen har jeg med utgangspunkt i teorier om gruppeprosesser og lederskap, diskutert hvilken betydning musikkundervisning i gruppe og hvilken rolle læreren har i forhold til den stille elevens atferd. / The main question in this survey is "What are experienced music and art teachers’ opinions on the quiet learner, and how do they reach this group of students in group teaching?" To answer this, I used qualitative interviews. Five string teachers with a minimum of ten years of experience and with experience in both individual and group teaching participated. The teachers were handpicked from my contacts. The results of the survey show that teachers see the quiet student as a person who does not say much, and is very careful. Beyond this, every quiet student can look very different. To reach the quiet student, it became apparent that it is important to create a group atmosphere, and that the teachers see and acknowledge the students. During the discussion, I have raised the importance of group teaching in music and the vital part the teacher plays, in relation to the development of quiet students, based on theories about group processes and leadership.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl. Resultatet visar även att informanterna i varierande grad är intresserade av ämnet och av att kunna erbjuda sina elever genrebred undervisning. Samtliga informanter beskriver vad folklig sång innebär för dem, men ingen säger sig kunna göra en tydlig definition av ämnet. En önskan om fortbildning för att öka genrebredden uttalas av några av informanterna. I studien undersöks även det faktum att kultur- och musikskolan inte enligt några styrdokument är ålagd att undervisa genrebrett samt vad detta kan innebära för pedagogernas utformande av undervisningen. / The purpose of this study is to examine in what way vocal teachers in municipal schools for music and arts estimate their use of folk singing and how they view the topic in terms of vocal technique and material. In the research made for the study, data has been collected through telephone interviews with thirteen vocal teachers, working at eight schools for music and arts in geographically dispersed communities in Sweden.  The interview form was a structured qualitative interview with open follow-up questions. The data has then been analysed from a socio-cultural point of view.   The results indicate that only a few of the informants believe that folk singing occurs in their teaching. They who do not teach folk singing as a part of their teaching indicate a lack of interest among the students and low knowledge among the informants as reasons. The results also demonstrate that the informants to a certain extent are interested in the subject and to be able to provide a range of genres to the students they teach. All of the informants describe what folk singing means to them, but none claim to be able to define it. Some of the informants express a need for further education to widen the range of genres available to the students. Furthermore, this study investigates the fact that the schools for music and arts in Sweden are not required or obligated by any official documents to teach in all genres, and in what way this may affect how the vocal teachers plan their teaching.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify. De lyssnar på ett medvetet sätt på bland annat musikens uppbyggnad och musikernas skicklighet. Om och i vilken utsträckning ungdomarna privat lyssnar på samma typ av musik som de spelar på sina lektioner och om de påverkats i sitt privata lyssnande av undervisningen beror på en mängd olika faktorer och därför presenteras de fem ungdomarnas historier delvis var för sig. Resultatet visar också att det finns många olika skäl till att spela på musik-/kulturskolan, och att dessa olika skäl påverkar hur viktigt förhållandet mellan den spelade repertoaren och det privata lyssnandet blir för eleven. Slutligen presenteras och diskuteras två olika pedagogiska perspektiv på hur musiklärare kan förhålla sig till elevernas musiklyssning och förhållande till den på lektionerna spelade repertoaren. / This study aims to investigate private music listening habits and how they relate to the personal music-making among high school students who take instrumental lessons at community schools of music and culture, and how these habits are affected by instrumental teaching. The theoretical perspective comes from the sociologist Thomas Ziehe and is about how young people build up their identities in contemporary society. As a background to the study, previous research on young people's music listening and research on community schools of music and culture is presented. The study consists of five qualitative research interviews with high school students in a Swedish town. The results show that young people spend much of their free time listening to music, and that the main source of music today is Spotify. They listen in a conscious way, for example at the musical structure and the musicians' skills. Whether and to what extent young people privately listen to the same type of music that they play in their lessons and whether the teaching has influenced them in their private listening depends on a variety of factors. Therefore, the stories of the five young people are partially presented separately. The results also show that there are different reasons to study at a community school of music and culture, and that these reasons affect how important the relationship between the repertoire and the private listening habits is for each student. Finally, two different pedagogical perspectives on how teachers can relate to students' music listening habits, and their relationship to the repertoire being played at the lessons, are presented and discussed.

Thesis (Ph.D.)--Indiana University, Dept. of Folklore and Ethnomusicology, 2006. / Includes bibliographical references (p. 160-168).

Abstrakt                                                                                              Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. / Abstract                                                                                                The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers – plus a questionnaire study among music masters – the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker’s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments.