<p>Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.</p><p>Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.</p><p>Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.</p><p>Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet visar att långtidsfriska är mer optimistiska, stresståliga och självsäkra än övriga. Den interna skalan har ett signifikant samband med långtidsfriskhet och ledarskap är den bästa prediktorn tillsammans med kontroll, optimism och locus of control. En slutsats är att både interna och externa variabler är viktiga för hälsan och för att nå friskhet är det viktigt att arbeta med alla delarna.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate whether internal and external variables affect individual’s health and examine how long-term healthy people differ from other co-workers. The examination was carried out with a questionnaire among employees with different work. The internal scale contains variables of personality trait, locus of control, sense of coherence and optimism. The external scale contains demand, control, support, leadership and organizational culture variables. The result shows that long-term healthy people are more optimistic, self-confident and endure stress better than others. The internal scale has a significant relation with long-term health, and leadership is the best predictor for long-term health together with control, optimism and locus of control. One conclusion is that both internal and external variables are important for the health and it is important to work with all parts to achieve health.</p>

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen. Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien. Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet. Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet visar att långtidsfriska är mer optimistiska, stresståliga och självsäkra än övriga. Den interna skalan har ett signifikant samband med långtidsfriskhet och ledarskap är den bästa prediktorn tillsammans med kontroll, optimism och locus of control. En slutsats är att både interna och externa variabler är viktiga för hälsan och för att nå friskhet är det viktigt att arbeta med alla delarna. / The purpose of this study is to investigate whether internal and external variables affect individual’s health and examine how long-term healthy people differ from other co-workers. The examination was carried out with a questionnaire among employees with different work. The internal scale contains variables of personality trait, locus of control, sense of coherence and optimism. The external scale contains demand, control, support, leadership and organizational culture variables. The result shows that long-term healthy people are more optimistic, self-confident and endure stress better than others. The internal scale has a significant relation with long-term health, and leadership is the best predictor for long-term health together with control, optimism and locus of control. One conclusion is that both internal and external variables are important for the health and it is important to work with all parts to achieve health.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work. / Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten. / Football organization characterizes many girls living and is the largest youth sport activity in Sweden. There is no doubt about that sport offers several benefits to human mental and physical wellbeing. Football is an arena where girls’ self-confidence can be promoted and strengthened. In the same time many athletes become victims to the rugged individualism of the pursuit of sporting success. The competition of sports impact of child and adolescent mental health is important to highlight and discuss in football to operate as a health promotion arena. The purpose of this study was to investigate, based on girls 'own experiences, how selfconfident are constructed in the girls' football. The method for collecting the empirical material was an interview in the form of six focus group interviews and two individual interviews, which were based on a semi-structured interview guide. The result, based on qualitative content analysis, showed that girls have different intentions with their football and live in different sporting worlds. Girl's football could not meet the needs of girls who would not venture on its football. Girls self-confidence is constructed in interaction with the environment and it responses to the girls' accomplishments on the football field. Girls' football become more competitive and highlighted the importance of being good. This contributed that the activity inhibited the girls who not venture for their football from a mental health in the form of a lowered self-confidence. From a health promotion and education view, the conclusion was that girls' football in the long term need to find new approaches in order not to deprive the girls the right to mental health and physical activity within the business.

<p>The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work.</p> / <p>Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.</p>

published_or_final_version / Education / Master / Master of Education

The factors of psychological training of athletes are researched not sufficiently enough. Many authors underline that psychological training of athletes is a complicated process, without which the enhancement of modern sports is impossible. The problem of the study is that data, which would reveal the influence of psychological training on the self-regulation and self-control of the athletes, is still lacking. Ability to control precipitation states can be characterised by indicators: self-regulation and self-control. This study is meant to analyse the peculiarities of self-confidence, self-control and self-regulation among basketball players of Lithuanian student‘s basketball league. The scientific problem is that we still lack information of how psychological skills training programs could help elite basketball players' train their psychological skills. During the research it was tried to unfold if there is a statistically reliable difference between female and male basketball players. The purpose of this study is to establish the peculiarities of self-confidence, self-control and self-regulation among basketball players of Lithuanian student‘s basketball league. Objectives: to establish the peculiarities of self-confidence and it‘s components, self-control and self-regulation among athletes. The following research methods have been applied in the study: P. Kelly, M. Snaider and J. J. Kiseliov questionnaires, data has been analysed by means of the mathematical statistics... [to full text]

Tyrimo tikslas – nustatyti mokinių savęs vertinimo bei priklausomybę sukeliančių medžiagų paplitimo bei vartojimo mokinių tarpe sąsajas. Tikimasi, kad mokiniams pradėjus save geriau vertinti bei pasitikėti savimi, mažės jų tolerancija priklausomybę sukeliančių medžiagų vartojimui bei formuosis neigiamas požiūris į šių medžiagų vartojimą aplinkoje. Taikytas kiekybinis tyrimo metodas, panaudojant GYTS (Global Youth Tobacco Survey) klausimyną, sveikatos testą (Goštautas; 1999), savęs vertinimui nustatyti buvo panaudota A. Goštauto, A. Pakulos, L. Grinevičienės sudaryta metodika. 2007 metais pirminiame tyrime dalyvavo 721 mokinys, pakartotiniame tyrime (2008 metais) dalyvavo 648 mokiniai. Abiejuose tyrimuose dalyvavusių 457 mokinių: 199 berniukų ir 258 mergaičių, duomenys ir buvo naudojami tikrinant magistrinio darbo hipotezes. Tyrimo rezultatai parodė, kad didžiausia pasitikėjimo savimi įtaka priklausomybę sukeliančių medžiagų vartojimo bei požiūrio kitimams stebima vyresnių nei 16 metų berniukų su didesniu pasitikėjimu savimi grupėje ir berniukų su mažesniu savęs vertinimu iki 16 metų amžiaus grupėje. Tuo tarpu mergaičių tarpe didžiausia pasitikėjimo savimi įtaka matoma 14 – 15 metų amžiaus grupėje su mažesniu savęs vertinimu. Be to, mergaičių tarpe vyrauja didesnis nepasitikėjimas savimi bei savo jėgomis, keliami didesni reikalavimai sau. / The aim of the research to measure ties between students’ self-evaluation and spread and usage of substances that cause dependence. Hopefully, if students started to evaluate themselves better and feel bigger self-confidence they will feel less tolerance for these substances and negative attitude towards the usage of them will be formed. Quantative method of the survey was used, while using GYTS questionnaire, health test (Gostautas; 1999) for self-evaluation methods of A. Gostautas, A. Pakula, L. Grineviciene were used. 721 students participated in the initial survey in 200 7. In the second survey 648 students participated. 457 students participated in both surveys: 199 boys and 258 girls, information from the surveys was used to check the hypotheses of the master’s work. Results of the survey showed that the biggest influence of self-confidence in usage of substances that cause dependence and the changes in attitude was noticed among the boys from 16 and among the ones with lower self-evaluation until 16. While the influence of self-confidence is noticeable among the girls at the age of 14-15 with lower self-confidence. In addition, girls don’t trust themselves and their strength and are more demanding for themselves than boys.