Denna studie syftade till att skapa förståelse för ledarnas föreställningar om vad de anser påverkar medarbetarnas motivation inom den offentliga sektorn utifrån frågeställningarna “Vilka föreställningar har cheferna om vilka faktorer som påverkar medarbetarnas motivation?” samt “Hur anser ledare att de kan motivera sina medarbetare?”. Metoden i studien grundar sig på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. För empiriinsamling genomfördes sex intervjuer med personer som har eller haft en ledarbefattning inom offentlig sektor. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare studier om arbetsmotivation samt klassiskt etablerade teorier i form av Självbestämmandeteorin, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman & Oldhams arbetsdesignteori.    Resultatet visade att det främst är den inre motivationen cheferna anser vara motivationsskapande. För att motivera medarbetarna fokuserar de således på att stimulera inre motivationsfaktorer hos medarbetarna. Beroende på vilka föreställningar de hade kring vilka faktorer som var mest motiverande kunde det variera vilka motivationsverktyg de fokuserade mest på. De mest framträdande motivationsverktygen cheferna använde sig av var bekräftelse/beröm samt en ständig dialog med sina medarbetare. / This study aimed to create an understanding of leaders perception of what they believe affects the employees motivation in the public sector based on the questions “what ideas do managers have about what factors affect their employees motivation?” and “how does the leaders think that they can motivate their employees?”. The method on this study is based on a qualitative method with an approach of semi-structured interviews. For the empirical data collection, six interviews were made with people who have or had a leader position in the public sector. The theoretical frame for this study was based on the Self-determination theory, Herzberg's two-factor theory and Hackman & Oldham's job characteristics model.    The result showed that it is primarily the internal motivation that managers consider to be motivational. To motivate employees, they focus on stimulating internal motivational factors among employees. Depending on their perceptions of which factors were most motivating, it could vary which motivational tools they focused most on. The most prominent motivational tools that the managers used were affirmation, praise and as well as constant dialogue with their employees.

Sedentary behavior and an inactive lifestyle are a risk factor for chronic diseases and an increasing number of people are affected. Technologies and smartphone applications can help to support and increase awareness of sedentary behavior and thus, help users change their lifestyle and create a balance between sedentary time and physically active time. Based on Self-Determination Theory, this study aimed to identify user preferences and design features in technologies to support the awareness of sedentary behavior and explored the influence of design implementations towards motivation on sedentary behavior change. Data was collected and analyzed via a survey that was made available online. Participants were drawn from social media platforms and company email addresses. The survey was distributed to 97 people through a web-based tool which resulted in complete data from 84 responses. Results of the survey based on Self-Determination Theory indicated a positive influence of competition among users in screen-based sedentary behavior applications. These findings contribute to our understanding of how individuals can be motivated to use awareness-based sedentary behavior technologies by the implementation of design features.

Each year in Sweden, users in support services are invited to participate in a user survey investigating their perceived quality of care. Results of this survey on a municipal level have never been analysed. Therefore, the aim of this thesis was to use survey results from 2019 to investigate differences between support services pursuant to the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS): daily activity, service home and group home. Furthermore, Self Determination Theory was used to consider the potential associations between the results of the user survey and the three basic psychological needs for self-determined behavior within the theory: autonomy, competence, and relatedness. In addition, user-staff communication was analysed. For examining differences, Welch’s ANOVAs were performed. Comparisons between the support services were made for seven questions from the user survey. Results showed significant differences between the support services for all questions included. Post hoc-analyses revealed that daily activity differed significantly from service home and group home for all questions and had the higher mean for all but one question. Significant differences between service home and group home were found for two questions. These findings indicate that there is still work left to be done for increasing the self-determination of users in different support services on a municipal level. Potential reasons for these differences were discussed. Furthermore, it was concluded that Self-determination theory provided a useful framework for analyses of user experiences of self-determination as associated to the user survey questions.

Personer med dyslexi har svårt att läsa och stava. Typografi har signifikant visats påverka tillgängligheten för dyslektiska läsare. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att utforska läsupplevelsen hos personer med dyslexi avseende olika typsnitt på mobila enheter. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och ett läsupplevelsetest med sex forskningsdeltagare, som alla hade dyslexi. De insamlade uppgifterna analyserades tematiskt och diskuterades med hjälp av relaterad litteratur från forskningsområdet inom interaktionsdesign, läsupplevelse, läsbarhet, dyslexi och typografi inklusive självbestämmandeteori. Forskningsresultaten visade att samtliga typsnitt ansågs både vara enkla och svåra av informanterna som intervjuades. Verdana var det typsnitt som flest ansågs vara enkelt att läsa med. Flera informanter upplevde även svårigheter gällande ord och olika avstånd däribland rad – och teckenavstånd. Studien visar att olika typsnitt och typsnittens tecken- eller radavstånd samt teckenstorlek påverkar läsupplevelsen för dyslektiska läsare. / People with dyslexia have difficulty reading and spelling. Typography has been shown to significantly affect accessibility for dyslexic readers. The purpose of this bachelor's thesis was therefore to explore the reading experience of people with dyslexia regarding different fonts on mobile devices. For this, a qualitative study was conducted in which data was collected through individual semi-structured interviews and a reading experience test with six research participants, all of whom had dyslexia. The collected data were analyzed thematically and discussed using related literature from the research area of interaction design, reading experience, readability, dyslexia, and typography including self-determination theory. The research results showed that all fonts were considered both simple and difficult by the informants interviewed. Verdana was the font that was considered easy to read with. Several informants also experienced difficulties regarding words and different distances including line and character spacing. The study shows that different fonts, font spacing and font size affect the reading experience for dyslexic readers.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

In recent years, apps aimed towards promoting health and fitness have become increasingly popular. It is evident by research that health and fitness apps can have positive effects such as increased physical activity among its users. However, as health and fitness app downloads continue to increase, physical activity does not follow the same trend. Physical inactivity is a widespread issue today as it affects public health and leads to substantial costs for healthcare and society. This indicates a need for a deeper understanding in how health and fitness apps can be part of the solution for the issue of physical inactivity. The aim of this paper is to investigate which digital app functions in health and fitness apps are most effective in promoting motivation for physical activity, which functions support users’ congenital psychological needs for motivation as well as which congenital needs users think are the most important to fulfill for the purpose of promoting motivation for physical activity. The study is based on a quantitative approach and presents user experiences collected with an online survey spread via social media platforms. The survey answers have been reviewed and examined in relation to two theoretical frameworks: Self-Determination Theory and the taxonomy of app features based on Self-Determination Theory. Results of the study show users find competence to be the most prioritized inherent need for a health and fitness app to fulfill, closely followed by autonomy. Competence's high ranking among users aligns well with the three highest rated app functions which fall under the competence category. The highest rated function for motivation for physical activity was activity logging. Regarding which functions support which congenital needs, users found autonomy to be best supported by function 1: goal setting and function 6: summaries which contradicts earlier research that categorizes summaries as a function that supports the competence need. However, the results of this study also place summaries as the function which best supports the competence need. For the relatedness need the results of our web survey shows many respondents find that none of the included functions of this study support the need for relatedness.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Syftet med denna uppsats är att belysa svenska gymnasieelevers upplevelser av sin motivation till fjärr- och distansstudier i ämnet idrott och hälsa. Detta med utgångspunkt i motivationsteorin self-determination theory (SDT). Inledningsvis presenteras syftet och de frågeställningar som denna uppsats tar sin utgångspunkt i. För att svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 10 elever från 4 olika skolor. Det genomfördes 2 fokusgruppintervjuer, 1 parintervju och 2 individuella intervjuer.Den tidigare internationella forskningen visar på att det generellt sett går att tillgodose SDT’s grundläggande behov även om undervisningen sker genom fjärr- eller distansundervisning. Framför allt lyfts den höga graden av autonomi fram som något positivt. Svensk forskning visar däremot på en svårighet att tillgodose behovet av samhörighet. Resultatet visar på att eleverna har upplevt en i huvudsak externt reglerad motivation som är präglad av en kontroll från skolan där eleven behöver bevisa sin närvaro. Men i de fall eleverna inte blivit kontrollerade har det funnits utrymme att göra annat skolarbete vilket en del upplevt som positivt. Vidare har eleverna upplevt att undervisningen stundtals har saknat ett tydligt syfte vilket har lett till att eleverna inte upplevt undervisningen som meningsfull. Slutligen har eleverna upplevt en avsaknad av samvaro men att de vidmakthållit en kommunikation inom klassen med hjälp av kommunikationskanaler.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>

Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci &amp; Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen. / The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci &amp; Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.