An increasing number of digital educational materials and games are being used today to enhance motivation and engagement in learning activities. However, there is a lack of research on how these digital educational games impact the intrinsic motivation of children with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD), a common cognitive disability, affecting approximately 5-7 % of school children. There is a lack of research on this in a Swedish school environment. This study, based on Self-Determination Theory, investigated the perceived impact of digital educational games with gamification elements on the motivation and learning of children with ADHD, specifically evaluating autonomy, competence, and relatedness. The study used a mixed method and began with an online survey among a group of 41 special education teachers. These professionals possess a unique understanding of children with cognitive disabilities, like ADHD, and their specific challenges in the school environment. Additionally, three semi structured interviews with special education teachers were analysed to gain a deeper understanding of the teachers’ perspectives. The conclusions that can be drawn from the two methods carried out are that the research field is highly complex, and moreover, there are both positive and negative aspects of gamification which require consideration when addressing the challenges of children with ADHD. Finally, the study has identified several areas that would be interesting and valuable to further investigate in future work.

This study sought insight into the religious and cultural identity of emerging adults belonging to the Church of Jesus Christ of latter-day Saints(LDS) and the impact such identity had in relation to volunteering motivation. Participants included 24 emerging adult college students belonging to the Church. Thematic analysis was used to determine influencing factors that led to Church membership and how Church membership shaped self-perception. Participants shared volunteer experiences and motivation to volunteer in relation to Deci and Ryan’s (2000) self-determination theory (SDT) was examined. The motivation of relatedness was identified among 100% of participants as compared to competence (37.5%) and autonomy (16.7%). Findings suggest participants regard being children of God and serving children of God as an important factor of religious identity that influenced volunteer work. This study provides a guiding framework for volunteer organizations and how they can target recruiting efforts toward emerging adult Church members.

La formation des psychothérapeutes peut être très stressante et les apprentis sont particulièrement à risque de développer des symptômes de détresse psychologique, tels que l'anxiété, la dépression et l'épuisement professionnel. Parallèlement, les interventions de pleine conscience ont montré des résultats prometteurs dans la réduction de ces symptômes chez les professionnels de la santé, y compris les psychothérapeutes. Toutefois, les mécanismes par lesquels la pleine conscience réduit la détresse psychologique sont encore incertains. La théorie de l'autodétermination suggère que la pleine conscience permet aux individus d'être plus ouverts et réceptifs aux informations de leurs mondes intérieur et extérieur, ce qui facilite à son tour la satisfaction de leurs besoins psychologiques fondamentaux d'autonomie, de compétence et d’affiliation, considérés comme essentiels au bien-être psychologique. Cependant, à ce jour, les études visant à tester cette théorie ont été réalisées à l’aide de devis transversaux, ne permettant pas de prouver la présence d’une médiation. L’étude présentée dans ce mémoire visait donc à tester la relation entre le trait de pleine conscience, la satisfaction des besoins psychologiques, et la détresse psychologique d’apprentis psychothérapeutes à travers un modèle de médiation à devis longitudinal. Les données ont été recueillies auprès de 27 apprentis psychothérapeutes au début (T1) et au milieu de l'année universitaire (T2). Les résultats suggèrent que la satisfaction des besoins psychologiques médiait partiellement la relation entre le trait de pleine conscience et la détresse psychologique. Les implications théoriques et pratiques de ces résultats sont discutées. / Psychotherapists’ training can be very stressful, and trainees are especially prone to symptoms of psychological distress, such as anxiety, depression, and burnout. Mindfulness interventions have shown promising results in reducing those symptoms among health care professionals, including psychotherapists. However, the mechanisms through which mindfulness reduces psychological distress are still uncertain. Self-determination theory suggests that mindfulness allows individuals to be more open and receptive to information from their inner and outer worlds, which in turn facilitates the satisfaction of their basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness, considered essential to psychological well-being. However, to this day, studies investigating this theory were limited to cross-sectional designs. The study presented in this thesis therefore aimed at testing the relationship between mindfulness trait, basic psychological needs satisfaction, and psychological distress among psychotherapist trainees through a longitudinal mediation design. Data was collected among 27 trainees at the beginning and mid-point of the academic year. Results indicated that needs satisfaction partially mediated the relationship between trait mindfulness and psychological distress. Theoretical and practical implications are discussed.

Titel: Motivera i det bästa av två världar Författare: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Hybrida arbetsplatser har omformat företagsvärlden, och beskrivs som framtidens sätt att arbeta på. Då arbetssättet innebär en kombination av arbetsplatser där anställda arbetar både på plats och distans, skapas unika möjligheter och utmaningar för den hybrida arbetsplatsen. Dessa möjligheter och utmaningar kan medföra både positiva och negativa effekter på medarbetares motivation, vilket beskrivs som en central aspekt för ledare att förstå och fokusera på. Ledare har genom sin roll en stor möjlighet att inverka på medarbetares motivation, vilket gör det av intresse att förstå hur ledare arbetar med motivation hos medarbetare i en hybrid arbetsplats. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur ledare arbetar med motivation hos sina medarbetare i hybrida arbetsplatser, utifrån ledares perspektiv. Studien ämnar undersöka syftet utifrån tidigare forskning om den hybrida arbetsplatsen, ledares roll i motivation och Självbestämmelseteorin. Forskningsfrågor: • Vilka utmaningar och möjligheter upplever ledare i att upprätthålla god motivation i en hybrid arbetsplats? • Hur arbetar ledare för att försöka hantera, respektive ta vara på dessa utmaningar och möjligheter till att påverka sina medarbetares motivation? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ flerfallstudie och tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningsätt. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer. I enlighet med studiens syfte utgör den aktuella urvalsramen ledare som arbetar på en hybrid arbetsplats och har medarbetaransvar. Med en iterativ ansats har ökad förståelse för fenomenet gradvist kunnat växa fram genom att röra oss mellan teori och empiri. En tematisk analys har därefter genomförts. Slutsats: Studien visar att den hybrida arbetsplatsen medför både utmaningar och möjligheter i hur motivation kan främjas. Några av de främsta utmaningarna för ledare i att främja motivation beskrivs som att finna balansen mellan behovet av autonomi och kontroll, den minskade sociala interaktionen och svårigheter i att skapa tillit. Den främsta möjligheten som tas upp grundar sig i den ökade flexibiliteten, vilket främjar motivation i flertalet olika aspekter. För att kunna hantera dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, indikerar resultatet på emotionell intelligens, en ökad vikt av att se till individers olika behov samt ökat fokus på relationsbyggande som huvudsakliga framgångsfaktorer för ledare att lyckas. / Title: Motivating in the Best of Both Worlds Authors: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Supervisor: Janet Johansson Background: Hybrid workplaces have reshaped the business world and are described as the way of working in the future. As hybrid workplaces involve a combination of on-site and remote work, unique opportunities and challenges arise for the hybrid workplace. These opportunities and challenges follow with both positive and negative effects on employees’ motivation, which is seen as a crucial aspect for leaders to understand and focus on. Leaders have a significant opportunity to influence employees’ motivation through their role, making it a topic of interest to understand how leaders work with motivation in a hybrid workplace. Aim: The purpose of the study is to create an increased understanding of how leaders work with employee motivation in hybrid workplaces, from the leaders' perspective. The study aims to investigate the purpose based on previous research on the hybrid workplace, leaders' role in motivation and Self-determination theory. Research questions: • What challenges and opportunities do leaders experience in maintaining good motivation in a hybrid workplace? • How do leaders work to try to manage or take advantage of these challenges and opportunities to influence their employees' motivation? Methodology: The study consists of a qualitative multiple case study and adopts a phenomenological scientific approach. The empirical data for the study were collected through seven semi-structured interviews. In line with the study's purpose, the selected sample frame comprises leaders working in a hybrid workplace with personnel responsibilities. Employing an iterative approach, a deeper understanding of the phenomenon has gradually emerged by moving between theory and empirical data. A thematic analysis was subsequently conducted. Conclusion: The study shows that the hybrid workplace follows with both challenges and opportunities in motivating employees. Some of the key challenges for leaders in fostering motivation are finding a balance between the need for autonomy and control, dealing with reduced social interaction, and difficulties in building trust. The primary opportunity identified is rooted in increased flexibility, which promotes motivation in various aspects. To address these challenges and take advantage of the opportunities, the findings indicate the importance of emotional intelligence, greater emphasis on addressing individual needs, and increased focus on relationship-building as key success factors for leaders.

Studiens syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar socionomer i ett klient-eller patientnära arbete och som kan bidra till förståelse för vad som kan bidra till ett långt och hållbart yrkesliv i det sociala arbetet. Socionomen tillhör kontaktyrkena vilket innebär att det finns risker som kommer med yrket. Socionomen kan till exempel drabbas av psykisk ohälsa på grund av att ej kunna bemästra den stress som kan uppstå i mötet med patienten eller klienten när egna känslor väcks, men, hen kan också påverkas negativt av brister som finns i organisationen. Studiens frågeställningar har varit att undersöka vilka faktorer som kan främja och vilka faktorer som kan försämra förutsättningarna för ett långvarigt och hållbart yrkesliv i ett patient-eller klientnära arbete. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som har arbetat minst femton år i det sociala arbetet där resultatet sedan har analyserats med självbestämmande teori (Self determination theory, SDT). Resultatet visar att det finns både främjande och försämrande faktorer som kan påverka ett långvarigt yrkesliv beroende på hur organisationen väljer att agera i frågor som kan underlätta arbetsvillkoren, men, också att socionomen själv kan bidra genom eget agerande som att förstå hur egna livserfarenheter kan påverka i mötet, lära sig att reflektera och utveckla självkännedom tillsammans med kollegor och genom handledning. När socionomen upplever behovstillfredsställelse av autonomi, kompetens och tillhörighet i organisationen och i det patient-och klientnära arbetet bidrar det till att öka motivation vilket leder till bättre förutsättningar för socionomen att kunna arbeta länge och hållbart i det sociala arbetet. En slutsats av studien är att socionomen fortsättningsvis kommer att möta både känslomässiga och organisatoriska utmaningar i det patient-och klientnära arbetet. Sammantaget behöver hen förstå hur hen kan förhålla sig till båda och lära sig att bemästra dessa då det leder till yrkeskompetens. Beroende på hur bra socionomen förstår att tillgodose egna behov, lära sig att sätta gränser, använder sig av reflektion samt har tillgång till bra handledare och socialt stöd på arbetsplatsen så kan det bidra till goda strategier som underlättar för ett långvarigt arbetsliv, till exempel att regelbundet använda sig av egenvårdsstrategier som ger återhämtning. / The purpose of this study is to examine which factors that affect the social worker in client- or patientrelated work and which can contribute to an understanding of what can contribute to a long and sustainable professional life in social work. The social worker belongs to the human care professions, which means that there are risks that come with the profession. The social worker can for example suffer from mental illness due to not being able to master stress that can arise in the meeting with the patient or client when their own feelings are aroused, but the can also be negatively affected by shortcomings that exist in the organization. The study´s questions have been to examine which factors ca promote and which factors can worsen the conditions for a long-term and sustainable professional life in patient- or client related work. Five semi-structured interviews have been conducted with social workers who have worked at least fifteen years in social work, where the results have been analyzed using Self determination theory, SDT. The results show that there are both promoting and deteriorating factors that can affect a long-term professional life depending on how the organization chooses to act in matters that can facilitate working conditions, but also that the social worker can contribute through his own actions such as understanding how his/her/they own life experiences can affect in the meeting, learning to reflect and develop self-awareness togehter with colleagues and through supervision. When the social worker experience need satisfaction of autonomy, comptence and belonging in the organization and in the work close to the patient and client, it contributes to increase motivation which leads to better conditon for the social worker and to have a sustainably work life A conclusion of the study is that social workers will continue to face both emotional and organizational challenges in patient- and client related work. All in all, the social worker needs to understand how to both relate and learn to master this as they lead to professional competence. Depending on how well the social workers understand  their own needs, can set boundaries, learn to reflect and have access to supervisors and social support, this will contribute to strategies that promote factors that facilitate a long-term working life, for exemple self-care strategies.

Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.

I denna studie var syftet att undersöka medarbetarnas självuppfattade faktorer till motivation att arbeta. Vidare var syftet också att undersöka huruvida dessa faktorer skiljer sig mellan män och kvinnor. Studien genomfördes på en organisation som verkar inom lagerbranschen. En enkät med sju frågor, samt frågor om bakgrundsvariablerna kön och ålder, skickades ut till ca 140 medarbetare, varav 107 medverkade. Frågorna handlade om inre och yttre faktorer till motivation till arbete. Vårt resultat visar till största del att de motivationsfaktorer som togs upp i enkäten ansågs vara viktiga för majoriteten av respondenterna. De två faktorer som stack ut mest var frågan om lön och trygg anställning, där majoriteten av respondenterna ansåg dessa som viktigast. Trots att det inte förekom några statistiskt signifikanta skillnader i frågan vad gäller skillnader på män och kvinnors svar, kan man ändå dra den intressanta slutsatsen att enligt enkäten så tenderade kvinnorna att uppleva de inre motivationsfaktorerna som viktigare än vad männen gjorde. / In this study the aim was to investigate employees' self-perceived factors for motivation to work. Furthermore, the aim was also to investigate whether these factors differ between men and women. The study was conducted at an organization operating in the warehouse industry. A survey with seven questions, as well as questions about the background variables gender and age, was sent out to approximately 140 employees, of which 107 participated. The questions were about internal and external factors for motivation to work. Our results show that the motivational factors our survey covered were considered important for the majority of respondents. The two factors that stood out the most were salary and secure employment, which the majority of respondents considered to be the most important. Despite the fact that there were no statistically significant differences regarding the difference between men's and women's answers, one can still draw the interesting conclusion that according to the survey, a tendency could be seen that women considered the internal motivation factors more important than men.

The purpose of this thesis is to investigate the factors affecting talent retention in private organizations located in Baku, Azerbaijan. Since people are valuable assets to achieve sustainable development, organizations implement various strategies to retain them. The influence of globalization has made retaining talent a more challenging process. Considering that people's desire to work in an organization depends on motivating factors, this paper applied Self-Determination Theory to gain a deeper understanding of the relationship between motivation and retention. Self-Determination Theory has helped explain work motivation and its impact on people's choices and decisions. A qualitative study was chosen for this thesis because it is based on data collected through interviews. Data were collected through semi-structured interviews with HR practitioners to learn their perspectives. The study reveals the importance of some factors: fair and transparent compensation which is given as recognition of competence; clear communication and feedback; training that ensure internalization; a workplace provides autonomy to make one's own decisions; and an organisational culture which promotes work-life balance. Management in organizations should approach employees' problems more individually and pay attention to their intrinsic motivation. Extrinsic motivators, such as rewards offered by the organization, may contribute to retention only if they strengthen rather than undermine basic psychological needs.

Ökad digitalisering samt påverkan från covid-19 pandemin har bidragit till en ökning av hybrida arbetsplatser och flexibilitet i arbetet. Hybridarbetets påverkan på de anställdas motivation och chefers ledarskap är därmed någonting nytt och relativt outforskat. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansats för att erhålla chefers subjektiva upplevelser hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer samlades empiri från fyra chefer för att generera en djupare förståelse för hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsplats, samt vad de största utmaningarna och möjligheterna är. Studien genomfördes via en riktad innehållsanalys som analysmetod. Den genererade datan från intervjuerna tolkas tillsammans med teorierna Full Range Leadership Model och Självbestämmandeteorin. Studiens resultat visar på att hybridarbetet bidrar till en ökad motivation hos de anställda, men också utmaningar kring chefernas sätt att motivera sina anställda. Motivationen ökar genom att flera typer av motivation bemöts och anställda får större möjligheter att tillgodose inre behov i och med flexibiliteten samt yttre behov i form av verbala och materiella belöningar. Utmaningarna består i att bemöta alla individuella behoven, bibehålla företagskulturen samt flexibiliteten och därmed tilliten och kontrollen av de anställda. Vidare visar resultaten att dagliga möten, medarbetarsamtal, belöningar, målsättningar, kravställan, stöttning och främjande av traditionellt arbete är arbetssätten respondenterna använder sig av för att motivera och bemöta utmaningarna. Att sätta tydliga regler, transparenta förväntningar och upprätthålla högkvalitativ kommunikation innebär därmed ökad motivation.

The goal of this research was to investigate teachers' perceptions of professional discretion and satisfaction related to internal and external factors of curriculum control. Results of the study were intended to provide data to policy makers and school district administrators that could be used in the development and implementation of the curriculum reform process. Middle and high school teachers in a large central Florida school district completed the survey. The survey's six constructs were 1. Influence of Teacher Beliefs 2. Perceptions of Success and Satisfaction 3. Influence of Tests and Curriculum Guides 4. Teacher Control of Pedagogy 5. Leadership 6. Maintaining High Standards The research questions focused on determining the difference in perspectives due to years of teaching experience, level of teaching (middle or high school), and curriculum control category (high, medium, or low). The results revealed there was not significant disagreement among teacher perceptions based on years of teaching experience. However, results indicated significant differences in perceptions based on level of teaching and curriculum control category in regard to the six survey constructs. The construct of leadership revealed significant differences between both levels of teaching and curriculum control categories. Overall, the results indicated a significant relationship among curriculum control policies and effects on teachers' perceptions of professional discretion and satisfaction. The literature on curriculum reform efforts since the 1980s, specifically in the areas of curriculum standards, textbook adoption policies, testing policies and leadership practices, framed the study. The literature review focused on existing research issues within the six constructs and the research questions. The information gained from this study may be used to inform policies, improve teachers' working conditions, and promote teacher and leadership effectiveness. Recommendations for practice were addressed in terms of what policy makers, school district administrators, and individual classroom teachers can and should do to implement and support meaningful curriculum reform. The researcher emphasized that recognizing the professional expertise and knowing the perspective of teachers are key to the development and implementation of an effective curriculum reform process.