Motivation is vital to student learning. Previous research suggests that interactive digital textbooks may enhance students’ motivation in mathematics education. Nevertheless, this claim is not based on motivation theory. According to self-determination theory, the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness must be fulfilled to achieve intrinsic motivation. The present investigation utilizes a 17-item questionnaire to assess high school students’ sense of basic psychological needs when using interactive digital textbooks in mathematics. Moreover, the study investigates the relationship between these needs and emotional engagement, which reflects enjoyment and interest. Among the 74 students invited to participate, 63 returned the questionnaire. The results indicate that students’ senses of autonomy and relatedness were relatively high when using the e-book, whereas the sense of competence was low to moderate. Most notably, the e-book’s reward system only provided a moderate sense of progress. Emotional engagement correlated with autonomy (r=0.71, p<0.001), relatedness (r=0.63, p<0.001) and weakly to competence (r=0.39, p=0.003). The e-book’s reward system did not contribute to the weak association between competence to emotional engagement. The study provides new insights on interactive digital textbooks and motivation, that are based on motivation theory. However, the present sample is small, limiting the result’s generalizability. Larger studies are therefore encouraged to validate and further expand on the results.

Syftet med studien var att undersöka a) om behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare b) om behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare. Studien har en kvantitativ longitudinell design och insamling av data skedde via digitala enkäter. Antalet deltagare som deltog vid båda mättillfällena inkluderades i studien, vilket var 71 idrottare. Samtliga deltagare utövade lagidrott och studerade på Nationellt godkända idrottsutbildningar. Baserat på tidigare forskning och Self-Determination Theory ställdes två hypoteser 1) behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet och 2) behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet. Hypoteserna bekräftades med hjälp av två genomförda medieringsanalyser. Resultatet stödjer tidigare forskning och teori, samt belyser vikten av ett autonomistödjande ledarskap för att genom behovstillfredsställelse kunna bidra till lägre nivåer av idrottslig utbrändhet. / The aim of the study was to investigate a) if basic need satisfaction mediates the relationship between autonomy-supportive leadership and athlete burnout in young elite team athletes, and b) if basic need thwarting mediates the relationship between controlling leadership and athlete burnout in young elite team athletes. The study used a quantitative longitudinal design and data collection took place via digital surveys. The number of participants who took part in both measurement occasions was included in the study, which was 71 athletes. All participants played team sports and studied at Nationally approved sport education. Based on previous research and Self-Determination Theory, two hypotheses were formulated 1) need satisfaction mediates the relationship between an autonomy-supportive leadership and athlete burnout and 2) need thwarting mediates the relationship between a controlling leadership and athlete burnout. The hypotheses were confirmed with the help of two conducted mediation analysis. The result supports previous research and theory and highlights the importance of an autonomy-supportive leadership in order to contribute to lower levels of athlete burnout through need satisfaction.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien var att undersöka vilken typ av motivation, utifrån självbestämmandeteorin, som människor drivs av gällande träning på gym, och hur detta förhåller sig beroende på träningserfarenhet, kön och ålder. Tre frågeställningar har undersökts, vilka motivationstyper skattas högst hos gymtränande vuxna och föreligger skillnader mellan kön och ålder? Förekommer samband mellan träningserfarenhet och olika motivationstyper? Skiljer sig dessa samband beroende på kön och ålder?  Metod  Studien utgick från en kvantitativ tvärsnittsdesign med en enkätundersökning. Enkäten var indelad i två delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade bland annat frågor om ålder, kön samt fysisk aktivitetsnivå och antal år på gym. I den andra delen används enkäten “The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet Jamovi.  Resultat  N=389 deltog i studien. Resultaten visade att identifierad- och inre reglering var främst förekommande. Inre reglering var starkast sammankopplat med träningserfarenhet. Kvinnor skattade identifierad reglering högre än män och yngre skattade introjicerad reglering högre medan äldre skattade identifierad reglering högre. Utöver det verkade kön och ålder ha en mindre betydande roll för hur sambanden mellan träningserfarenhet och motivationstyp såg ut.  Slutsats  Den självbestämmande moitvationen ökar med träningsvana. Kön och ålder hade mindre inverkan. Identifierad reglering var den enda motivationstypen som visar samband mellan ålderskillnader och träningserfarenhet. Gymtränade vuxna skattade identiferad reglering och inre reglering högst. Kvinnors morivation styrdes mer av identifierad reglering än män. Hos de yngre skattades introjicerad reglering och intergrerad reglering högre än hos de äldre, som styrs i större utstäckning av identifierad reglering. / Aim:  The aim of the study was to investigate what types of motivation, based on self-determination theory, drive people to exercise at the gym, and how this relates to training experience, gender, and age. Three research questions were investigated, which motivation types are most highly rated by gym-going adults, and are there any differences between genders and ages? Are there any correlations between training experience and different types of motivation? Do these correlations differ depending on gender and age?  Method:  The study used a quantitative cross-sectional design with a survey. The survey was divided into two parts. The first part consisted of background questions, including age, gender, physical activity level, and number of years at the gym. The second part used the "Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data was collected and analyzed using the Jamovi statistical program.  Results:  N=389 participants took part in the study. The results showed that identified and internal regulation were the most prevalent. Internal regulation was most strongly associated with training experience. Women rated identified regulation higher than men and younger participants rated introjected regulation higher while older participants rated identified regulation higher. In addition, gender and age seemed to have a less significant role in how the relationships between training experience and motivation type looked like.  Conclusion:  Self-determined motivation increases with training experience. Gender and age had a smaller impact. Identified regulation was the only type of motivation that showed a correlation between age differences and training experience. Gym-going adults rated identified regulation and internal regulation the highest. Women's motivation was more driven by identified regulation than men's. Among younger people, introjected regulation and integrated regulation were rated higher than among older people, who were more driven by identified regulation.

Den aktuella motivationssänkningen för matematikämnet hos elever i Sverige är oroväckande eftersom forskning visar att motivation spelar en avgörande roll för skolprestation och välbefinnande. Studien bygger på självbestämmandeteorin som betonar att elevers motivation är avhängig deras känsla av autonomi i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med exempel på hur lärare kan utforma autonomistödjande matematikundervisning som verkar motivationsfrämjande. I ett kvasiexperiment, med interventions- och kontrollgrupp, undersöks hur elevers inre motivation påverkas av lärare som instruerats i den autonomistödjande undervisningsstrategin ”meningsfulla motiveringar”. Effekten av studiens intervention mättes genom en enkät som besvarades av 90 lågstadieelever i årskurs två och tre. Resultaten indikerar att interventionen inte resulterar i ökad inre motivation hos eleverna. I diskussionen presenteras flera förklaringar till resultaten, inklusive att interventionen endast omfattade en strategi. Slutsatsen pekar på vikten av att kombinera flera autonomistödjande strategier, där lärare kan använda studiens exempel på meningsfulla motiveringar som inspiration för framtida undervisningspraxis.

[pt] O estudo da motivação do estudante de ensino médio tem ganhado notável relevância em busca do bem-estar desses alunos e de uma aprendizagem mais eficiente, como forma de enfrentamento das altas taxas de evasão escolar nesta última etapa da educação básica brasileira. Diversos atores podem influenciar no florescimento humano dos indivíduos, especialmente a família que, por meio de suas práticas, se torna causa de colaboração ou de transtorno para a motivação do adolescente. Esta pesquisa teve como objetivo geral investigar as relações entre os estilos parentais e a motivação do aluno do ensino médio. Para tal, recorreu-se ao aporte teórico dos Estilos Parentais de Maccoby e Martin e da Teoria da Autodeterminação de Deci e Ryan. O trabalho se dividiu em duas etapas, utilizando métodos mistos. Na primeira etapa, de contorno qualitativo, foram coletadas entrevistas abertas de 41 estudantes de uma escola federal do Rio de Janeiro, cujo objetivo foi realizar um levantamento inicial das percepções dos estudantes acerca das razões que os levam a estudar e ir para escola, de tal modo que este estudo exploratório pudesse subsidiar a construção de uma escala de motivação para alunos do ensino médio. Embora tenha sido verificado que a maioria das categorias encontradas eram intercambiáveis, identificou-se categorias específicas para cada pergunta. Esses dados revelam que, apesar de a maior parte dos motivos ser semelhante, existem particularidades motivacionais que precisam ser avaliadas dentro do seu contexto específico. A segunda etapa, de cunho quantitativo, consistiu na aplicação de três escalas psicométricas em uma amostra de 818 estudantes fluminenses. O primeiro instrumento utilizado, denominado de Escala de Motivação para Estudar no Ensino Médio, foi desenvolvida, ao longo deste trabalho, com base nos resultados da primeira etapa. A análise fatorial exploratória empregada revelou um modelo tridimensional, agrupando a nova estrutura em 31 itens, de modo que o tipo de motivação que obteve a maior média por item foi a controlada, seguida da autônoma e figurando a desmotivação com a menor média. Novos ajustes foram sugeridos para aperfeiçoar a estrutura do modelo, como apontado pela análise fatorial confirmatória. A segunda escala, Medida de Motivação para Aprendizagem no Ensino Técnico Profissional, foi usada também para avaliar a motivação desses alunos, tendo como enfoque aspectos que levam os estudantes para ir à escola. A análise da média por dimensões verificou que a maior pontuação foi da motivação identificada, enquanto, a desmotivação notabilizou-se com a menor média. A terceira escala aplicada foi o Instrumento para Avaliar Responsividade e Exigência Parental Percebidas na Adolescência. Foi observado que as dimensões de exigência e responsividade das mães e dos pais têm o potencial de influenciar na motivação dos filhos, ainda que de forma fraca ou moderada. Em relação aos estilos de parentalidade, a pesquisa constatou que mães e pais autoritativos favorecem uma motivação mais autônoma, em seus filhos; mães autoritárias têm uma propensão maior a ter filhos com motivação controlada; e mães e pais negligentes tendem a ter filhos desmotivados. Da síntese desses resultados, pode-se concluir que práticas parentais com maior nível de responsividade e exigência são mais benéficas para a motivação dos adolescentes, do que práticas que tenham nível alto de exigência, mas baixo em responsividade. As piores práticas podem ser consideradas aquelas que tenham um nível baixo para essas duas dimensões. / [en] The study of high school students motivation has gained remarkable relevance in the pursuit of their well-being and more efficient learning, as a way to address the high truancy rates in this final stage of Brazilian basic education. Several actors can influence the flourishing of individuals, especially the family, which, through its practices, becomes a source of collaboration or disruption to adolescent motivation. This research aimed to investigate the relationships between parenting styles and high school students motivation. To do so, we relied on the theoretical framework of Maccoby and Martin s Parenting Styles and Deci and Ryan s Self-Determination Theory. The work was divided into two stages, using mixed methods. In the first stage, of qualitative assessment, open interviews were performed with 41 students from a federal school in Rio de Janeiro. The objective was to do an initial assessment about students perceptions of the reasons that lead them to study and go to school, in such a way that this exploratory study could contribute to the construction of a motivation scale for high school students. Although it was observed that most of the categories found were interchangeable, specific categories were identified for each question. These data reveal that, despite most motivations being similar, there are motivational particularities that need to be evaluated within their specific context. The second, of quantitative assessment, consisted of applying three psychometric scales to a sample of 818 students from Rio de Janeiro. The first instrument used, called the High School Study Motivation Scale, was developed, throughout this work, based on the results of the first stage. The exploratory factorial analysis employed revealed a threedimensional model, grouping the new structure into 31 items, so that the type of motivation that obtained the highest average per item was controlled, followed by autonomous and demotivation appearing with the lowest average. New adjustments were suggested to refine the structure of the model, as pointed out by the confirmatory factorial analysis. The second scale, Measure of Motivation for Learning in Technical and Vocational Education, was also used to evaluate the motivation of these students, focusing on aspects that motivate students to go to school. The analysis of the avarage by dimensions found that the highest score was identified motivation, while demotivation stood out with the lowest average. The third scale applied was Instrument to Assess Perceived Parental Responsiveness and Demand in Adolescence. It was observed that both maternal and paternal demand and responsiveness dimensions have the potential to influence children s motivation, even though weakly or moderately. Regarding parenting styles, the research found that authoritative mothers and fathers promote more autonomous motivation in their children, authoritarian mothers tend to have children with controlled motivation, and neglectful mothers and fathers usually have demotivated children. From the synthesis of these results, it can be concluded that parenting practices with a higher level of responsiveness and demand are more beneficial for adolescent motivation than practices that have a high level of demand but low responsiveness. The worst practices can be considered those that have a low level for these two dimensions.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

Syftet med studien är att lyfta fram åsikter och uppfattningar hos ungdomar som tvångsvårdas på SiS särskilda ungdomshem. Fokus ligger på att undersöka vilken bakgrund dessa ungdomar har, deras uppfattningar kring tvångsvården samt identifiera och tolka inre och yttre motivationskrafter till livsförändring hos ungdomarna. För att fånga ungdomars egna erfarenheter och åsikter om tvångsvården valdes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats utifrån motivationsteorierna Self-Determination Theory och Hope Theory. Det empiriska materialet består av ungdomars egenskrivna texter från två böcker, där ungdomarna beskriver deras liv innan och under placeringen på SiS samt deras tankar inför framtiden. Materialet analyseras genom en tematisk textanalys.  Den tematiska analysen resulterade i fem huvudteman; fragmenterade barndomar, från motstånd till insikt, frihet och återuppbyggnad, en osjälvisk förändring samt navigering genom okänd terräng. Resultatet visade att ungdomarna har upplevt trasiga uppväxtförhållanden och att stöttande personer i deras närhet är av stor vikt, speciellt deras mödrar. Vidare visade resultatet en splittrad uppfattning om tvångvården där de flesta beskriver en initial skepsis gentemot vården men att de med tiden kommer till insikt om deras problematik och behov till behandling. Gällande ungdomarnas motivation till förändring kunde flertalet inre och yttre motivationsfaktorer identifieras, där autonomi och frihet samt undvikande av straff var de mest framträdande. Återkommande i resultatet gällande ungdomarnas framtid var att ungdomarna uppgav hopp inför framtiden men beskrev samtidigt en rädsla för att falla tillbaka i destruktiva mönster och därmed en bristande tro till deras egen förmåga att förändra sina liv. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning och det teoretiska underlaget. / The purpose of the study is to highlight the opinions and perceptions of young people who are receiving care provided by the Swedish National Board of Institutional Care. The focus is on examining the backgrounds of these young people, their perceptions of compulsory care, and identifying and interpreting internal and external motivational forces for life change among the youth. To capture the youths' own experiences and opinions about compulsory care, a qualitative research method with a deductive approach based on the motivational theories of Self-Determination Theory and Hope Theory was chosen. The empirical material consists of youths' self-written texts from two books, where the youths describe their lives before and during the compulsory care as well as their thoughts about the future. The material is analyzed through a thematic text analysis. The thematic analysis resulted in five main themes: fragmented childhoods, from resistance to insight, freedom and rebuilding, selfless change, and navigating through unknown terrain. The results showed that the youths have experienced broken upbringing conditions and that supportive individuals in their surroundings are of great importance, especially their mothers. Furthermore, the results revealed a mixed perception of compulsory care where most describe initial skepticism towards the care but eventually come to realize their issues and need for treatment. Regarding the youths' motivation for change, several internal and external motivational factors were identified, with autonomy and freedom, as well as avoidance of punishment, being the most prominent. Recurrent in the results regarding the youths' future was that they expressed hope for the future but also described a fear of reverting to destructive patterns and thus a lack of belief in their ability to change their lives. The results are analyzed based on previous research and the theoretical framework.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning

Syftet med studien är att få ökad kunskap om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa och om hur lärare kan främja elevers deltagande. Detta med utgångspunkt i självbestämmande teorin (SDT) för att nå en förståelse om elevernas deltagande. Studien har utgått från inre och yttre motivation och de grundläggande behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Metoden som användes i uppsatsen är kvantitativ metod i form av enkät. Studien utfördes på niondeklassare på två skolor i Värmland. I databearbetningen utgår analysen från den skapade rapporten i Survey & Report och elevernas fria textsvar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna deltar i ämnet idrott och hälsa. De deltar för att det är kul och för att de vill ha betyg. Sömn och träning visade sig vara faktorer som kan påverka elevernas deltagande. Resultatet visade även att eleverna anser att lärarna borde ha mer variation i undervisningen och att eleverna ska få bestämma mer. Slutsatserna blir att elevernas deltagande påverkas av inre och yttre motivation, där betyg verkar vara en viktig faktor till varför eleverna deltar. Lärare behöver bli bättre på att tillgodose elevernas behov av kompetens, tillhörighet och autonomi för att lyckas öka deltagandet i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of the study is to gain increased knowledge about student participation in the subject of sports and health and about how teachers can promote student participation. This is based on self-determination theory (SDT) to gain an understanding of student participation. The study has been based on internal and external motivation as well as the basic needs competence, belonging and autonomy. The method used in the essay is a quantitative method in the form of a survey. The study was conducted on ninth graders at two schools in Värmland. In data processing, the analysis is based on the report created in Survey & Report and the students' free text responses. The result showed that most of students participate in the subject of sports and health. They participate because it's fun and because they want grades. Sleep and exercise were found to be factors that can affect student participation. The results also showed that the students believe that the teachers should have more variety in the teaching and that the students should be allowed to decide more. The conclusions are that students' participation is affected by internal and external motivation, where grades seem to be an important factor in why students participate. Teachers needs to get better at meeting the students' needs of competence, belonging and autonomy to succeed in increasing participation in the subject of sports and health.

Vi har under 2023 sett flertalet av våra kollegor kämpa med utmattningsproblem. Vid ett av Skaraborgs regementes utbildningskompanier har en tredjedel av officerarna uppvisat stressymptom. Syftet med den här uppsatsen är att förstå vad som orsakar långvarig stress hos officerare vid Skaraborgs regemente. Då vi försökt förstå individers upplevelser har vi valt en hermeneutisk positionering och en induktiv, kvalitativ ansats. Vi har samtalat med sju officerare som har eller har haft utmattningsproblem. Samtalen har sedan analyserats genom Informed grounded theory. Vi har även samtalat med några befattningshavare för att få en karta över utmattningsproblem inom Försvarsmakten. Dessa samtal har genomgått en enklare innehållsanalys. Den bild som efter detta växt fram bygger på fem teman som till del går i varandra och ger ett sjätte tema som är stressens konsekvens. Förutsättningar är de förutsättningar officeren har med sig och får av arbetsgivaren att göra sitt jobb och möjligheter att återhämta. Krav som visar hur kraven från arbete, privatliv och inte minst de krav individen skapar själv påverkar. Ambition som handlar om officerens egna krav och förväntningar på sig själv. Kunskap om problemet innefattar officerens kunskap om långvarig stress, utmattningsproblem och hur återhämtning fungerar. Struktur som belyser hur god struktur fördröjer problem och är nödvändigt för att komma tillbaka efter utmattningsproblem. Dessa ledde till Konsekvenser som innefattar de symptom och reaktioner som skapat det lidande våra respondenter öppet beskriver. Konsekvenserna är det som är själva anledningen till vårt syfte. Vi har i vårt arbete kommit fram till följande slutsatser: •Utmattningsproblem hos officeren skapas i spänningen mellan bristande förutsättningar och för hög egen ambition. •Avsaknad av stöd när officeren får bristande förutsättningar och har hög ambition accelererar utmattningsprocessen. •En otillräcklig struktur i arbete och privatliv ökar effekten av komplexitet och hög belastning, minskar känslan av kompetens och påskyndar på så vis utmattningsprocessen. •Hela livet, både arbetslivet och privatlivet samverkar till att fylla bägaren. •Bristande kunskap om utmattningsproblem och återhämtning eller att inte ta ansvar för återhämtning ger mindre motståndskraft och allvarligare konsekvenser. •Det saknas en karta över utmattningsproblem i Försvarsmakten. / During 2023 we have seen several of our colleagues struggle with exhaustion problems. At one of the training companies at the Skaraborg regiment of the Swedish army one third off the Officers and Noncommissioned officers (NCOs) exhibit clear symptoms of stress. The purpose of this thesis is to understand what causes cumulative stress in officers and NCOs at the Skaraborg regiment. We have tried to understand the experience of individuals. Therefore, we have chosen a hermeneutic paradigm and an inductive qualitative approach. We have elected to converse with seven officers and NCOs who have or have had exhaustion problems. The conversations have been analyzed through Informed grounded theory. The emerging picture rests on five themes who partially intersect and consequently produce a sixth. Conditions are the conditions the individual bring with them and the conditions they get from the employer to do their job and recover. Demands which demonstrates how the demands from work, their personal life and not least the demands the individual creates for themselves. Ambition which describes the demands and expectations the individual imposes on themselves. Knowledge of the problem contains the individual’s knowledge of cumulative stress, problems of exhaustion and how recovery works. Structure which illuminates how a good structure in work and personal life delay stress related problems. How structure is necessary to recover after exhaustion problems. These themes all lead to Consequences which comprises of those symptoms and reactions to stress which creates the suffering our respondents have so openly described. The consequences which are the reason of our purpose. We have reached the following conclusions: •Exhaustion problems in officers and NCOs are created in the tension between deficient conditions and individual ambition. •The lack of support when individuals have deficient conditions, and a high ambition accelerates the exhaustion process. •A deficient structure in work life and personal life increases the effect of complexity and high task load. It reduces the feeling of accomplishment and so doing hastens the exhaustion process. •Life as a whole, both work life and personal life conspire to create exhaustion problems. •Lack of knowledge of exhaustion problems and recovery or not applying existing knowledge reduces resistance and aggravates consequences. •There is no map of exhaustion problems in the Swedish armed forces.