ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex. problem med ångest och depressioner. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvinnors problematik med senare diagnostisering och samsjuklighet. För att få ihop de data jag behövde använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att alla mina respondenter har märkt av stora problem innan de fick en diagnos både när det gäller oförståelse och problem som senare skulle visa sig vara samsjuklighet.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality. / Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

Unga kvinnor som fått dyslexidiagnos sent – Varför blev de inte upptäckta?   Syftet med uppsatsen var att öka våra kunskaper om hur tidiga läs- och skrivsvårigheter hos flickor kan upptäckas och öka kunskaperna om de strategier flickor använder för att hantera sina svårigheter innan de upptäckts. Uppsatsen vill även bidra till att förstå fenomenet av oupptäckta läs- och skrivsvårigheter ur ett genusperspektiv. Studiens teoretiska inramning bygger på genusteori, den sociokulturella lärandeteorin och didaktisk teori. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ ansats har frågor ställts kring den egna upptäckten av läs- och skrivsvårigheterna, elevens agerande efter hennes upptäckt, upplevelser av egna och omvärldens förväntningar på hennes studier, hur sociala relationer har påverkats av svårigheterna och hur hon påverkats av att ha fått dyslexidiagnosen. Åtta unga kvinnor i åldrarna 23 till 33 år har varit respondenter. Vid intervjuerna delgav de sina upplevelser av skola, föräldrastöd, sociala relationer till jämnåriga och den sena dyslexidiagnosen. I studien framkommer att flickorna dolt sina svårigheter för både lärare och andra elever då de bar på en rädsla för att uppfattas som okunniga. Deras självförtroende och akademiska självbild var låg och deras svårighet att prestera som förväntat skapade skuldkänslor. Lärarnas inställning till deras förmågor har färgat deras självuppfattning, allt från de lärare som hängt ut eleven inför klassen till de lärare som stöttade så att eleven kunde bygga upp en ny, tryggare skolidentitet. Stödet hemifrån blev i flera fall en ersättning för det didaktiska stöd som skolan inte gav och när hemmet inte förmådde ge stöd, kunde problematisk skolfrånvaro uppstå. Majoriteten hade inte kunnat fortsätta med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet, därmed hade möjligheten att utveckla självförtroendet med hjälp av en egen nisch utanför den akademiska sfären uteblivit. Lättnaden som uppstod vid beskedet om dyslexidiagnosen var stor och skulden kunde förläggas till svårigheten och inte i individens intelligens eller arbetsförmåga. När en flicka misslyckas i skolan riskerar det att bli ett dubbelt misslyckande då hon därmed inte heller uppfyller den förväntade genusrollen som den ”duktiga skolflickan”. I det dubbla misslyckandet bemöttes flickorna med avståndstagande från jämnåriga och besvikelse från lärarna.

Bakgrund Antalet personer som diagnostiserats med ADHD har ökat stadigt under de senaste 15 åren. Det har visat sig att många har fått diagnosen först som vuxna. Under senare år har forskning visat upplevelse av lägre livskvalitet hos vuxna med ADHD samt flera konsekvenser av obehandlad ADHD som skilsmässa, ökad risk för missbruk, bilolyckor, olycksfall, depression, ångest och suicid. Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser och erfarenheter av ADHD hos personer som fått diagnosen i vuxen ålder. Metod Litteraturstudie med kvalitativ design. Med ett perspektiv utifrån vuxna med ADHD har totalt tio vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och Cinahl granskats. Data extraherades, översattes, kondenserades, kodades och tematiserades utifrån grundläggande innehållsanalys. Resultat Analysen av studiernas resultat mynnade ut i tre huvudteman: ADHD påverkade livet som beskriver påverkan av ADHD, Diagnosens betydelse och krokiga väg berättar om tankar och känslor av att få diagnos, samt Erfarenheter av strategi, vård och behandling som skildrar hanteringen av symtom och svårigheter samt upplevelser av erbjuden vård. Slutsats Upplevelser av symtom och svårigheter relaterat till ADHD kan skilja stort mellan människor och kön. Något som måste förstås för att möjliggöra ett arbete utifrån personcentrerad omvårdnad. Stigma och negativa upplevelser av vården ses orsakas av bristande förståelse och okunskap. Varför vikten av attitydförändring i samhället ses som avgörande för god livskvalité och bra bemötande. En kunskapslucka som sågs var kvinnors upplevelse av orsak till senare diagnos, här behövs fortsatt forskning. / Background The number of people diagnosed with ADHD has increased steadily over the past 15 years. It has been shown that many have been diagnosed first as an adult. In recent years, research has shown the experience of a lower quality of life in adults with ADHD as well as several consequences of untreated ADHD such as divorce, increased risk of addiction, car accidents, accidental injuries, depression, anxiety, and suicide. Aim The aim of the literature study was to compile experiences of ADHD in people who received the diagnosis in adulthood. Method Literature review with qualitative design. Based on the perspective of adults with ADHD, a total of ten scientific articles from the PsycInfo and Cinahl databases were reviewed. Data were extracted, translated, condensed, coded and thematized based on basic content analysis. Results The analysis of the results of the studies resulted in three main themes: ADHD affected life which describes the impact of ADHD, The significance of the diagnosis and the winding road talks about thoughts and feelings of being diagnosed, and Experiences of strategy, care and treatment which depicts the coping strategies of symptoms and difficulties as well as experiences of offered care. Conclusion Experiences of symptoms and difficulties related to ADHD can differ greatly between people and gender. Something that has to be understood in order to enable work based on person-centred care. Stigma and negative experiences of healthcare are seen to be caused by lack of understanding and unawareness. Why the importance of attitude change in society is seen as crucial for good quality of life and to be treated well. One knowledge gap that was seen was women's experience of the cause of later diagnosis, here continued research is needed.

Denna uppsats är en litteraturstudie där jag har analyserat sammanställningar av medicinsk forskning om flickors/kvinnors sena ADHD-diagnostisering ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Judith Butlers tankar om genusperformativitet, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet samt Nancy Tuanas feministiska epistemologi utgör de teoretiska utgångspunkterna. Analysen utgår från teman som avhandlar psykisk ohälsa, internalisering och självkänsla, samt identifiering och utredning. Resultaten visar att föreställningar om genus har en avgörande roll gällande flickors/kvinnors förutsättningar inom ADHD-diagnostisering, och även förödande konsekvenser.

En ADHD-diagnos medför svårigheter hos vuxna kvinnor. De går ofta igenom skolan somodiagnostiserade eftersom forskning till övervägande del baseras på hur ADHD-symtomenyttrar sig hos det manliga könet och därför är kvinnornas ADHD svårare att upptäcka. Denhär studien kommer fokusera på kvinnor med en ADHD-diagnos för att se hur denneuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkat deras utbildning och karriär.Studien bygger på en enkät som gjordes i november 2021 och var riktad mot kvinnor som var20 år och äldre. Enkäten bestod av frågor kring studiegång, övergångar mellan skolformer,stöd från skolan, samt studievägledning. Syftet var att undersöka om kvinnorna var nöjda medsina studieprestationer och karriärer, samt vilken påverkan studie- och yrkesvägledningen hafti övergången mellan skolformerna, ytterligare ett syfte var att få en bild av vilket extra stödsom erhållits i de olika skolformerna. Majoriteten av respondenterna hade fått diagnos i vuxenålder, därav fokuserade studien även på konsekvenserna av att få en sen diagnos. Som ettkvalitativt inslag i studien fick de respondenter som inte ansåg att de nått sin fulla potential iskolan och i arbetslivet fylla i ett frisvar för att förklara vad det var som hade hindrat dem frånatt nå sin fulla potential.Majoriteten av respondenterna var missnöjda med sin skolgång och svarade att individuelltstöd samt anpassade uppgifter hade hjälpt dem klara skolan bättre. Det visade sig dock att derespondenter som inte fått stöd i grundskolan och gymnasiet i högre grad hade läst vidare påen eftergymnasial utbildning, jämfört med dem som erhållit stöd. Över hälften avrespondenterna tyckte att övergången från grundskola till gymnasium varit svår eller mycketsvår och de faktorerna som upplevdes som svårast var ny miljö och val av program, samtidigtsvarade nästan hälften av att de inte erhållit studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet.Det visade sig även att respondenternas fäders utbildningsnivå hade större inverkan pårespondenternas utbildningsnivå än vad mödrarnas utbildningsnivå hade, desto yngrerespondenten var, desto större korrelation fanns med faderns utbildningsnivå. / An ADHD diagnosis causes several difficulties for adult women, they often go through schoolas undiagnosed because research is predominantly based on how ADHD symptoms manifestsin the male sex. This study will focus on women with an ADHD diagnosis to examine howthe neuropsychiatric impairment has affected their education and career.The study is based on a survey that was conducted in November 2021 which targeted womenaged twenty or older. The survey consisted of questions about their course of study,transitions between school levels, support from the school, and career counselling. The aimwas to investigate whether women with ADHD felt that they were satisfied with theiracademic achievements/careers and what impact career counselling had in the transitionbetween the school forms. Another aim was to get an idea of what extra support was receivedin the different school forms, however, most respondents answered that they did not receivetheir diagnosis before adulthood, hence the focus of the study aim changed to explore theconsequences of a late diagnosis. As a qualitative element of the study, the respondents whodid not consider that they performed according to their actual ability in school/working lifewere asked to fill in why they did not reach their full potential career-wise. It was found that80% of respondents believed that their ADHD prevented them from reaching their full careerpotential.Most respondents were also dissatisfied with their schooling and believed that individualsupport and adapted tasks would have helped them cope better at school. It turned out,however, that the respondents who did not receive support in primary and secondary schoolwere more likely to attend post-secondary education, compared to those who receivedsupport. Over half of the respondents thought that the transition from elementary school toupper secondary school was difficult or exceedingly difficult and the two factors that wereperceived as the most difficult were unfamiliar environment and choice of study program, atthe same time almost half of the respondents answered that they did not receive studentcounselling before selecting upper secondary school.It also turned out that the respondents' fathers' educational level had a greater impact on therespondents' educational level than the mothers' educational level had, and the younger therespondent was, the greater the correlation was with the father's educational level.