Bakgrund: Aktiemarknaden reagerar på information och omvärldsförändringar. Prissättningen på aktiemarknaden sker utifrån investerares tro på aktierna och vid oro hos investerare reagerar aktiemarknaden ofta negativt. Investerarnas oro kan skapas av information från kriser, där krisen i sig kan speglas på aktiemarknaden men även investerarnas uppfattning om krisen kan bidra till negativa stängningkurser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera relationen mellan globala kriser och aktiemarknaden i Sverige. Metod: För att mäta aktiemarknadens reaktion på kriser används marknadsindex OMX30, OMXSPI tillsammans med nio branschindex. Utifrån dessa har aktiemarknadens volatilitet under kriserna analyserats med hjälp av eventfönster. För att mäta investerares påverkan på aktiemarknaden och hur anpassningsbar den är har effektiva marknadshypotesen tillsammans med teorin beteendeekonomi använts. Studien har formulerat två hypoteser i syfte att analysera om statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser föreligger innan och efter kriserna. Studien analyserade kriserna terrorattacken 11:e september, Finanskrisen 2008, Covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Slutsatser: Studiens resultat visade aktiemarknadens volatilitet varit högre utifrån aktieindex efter samtliga kriser. Utifrån branschindex har aktiemarknadens volatilitet varit varierande efter kriserna. Alla kriser studien undersöker har synliggjorts som nedgång på aktieindex och majoriteten av branschindex. Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser innan och efter krisen för 36 av 39 marknadsindex. Studien kunde även visa att marknaden återhämtat sig olika snabbt efter kriserna och påverkats av information kring kriserna. / Background: The stock market reacts to information and changes in the environment. Pricing on the stock market takes place based on investors' faith in the shares, and when investors are worried, the stock market often reacts negatively. Investors' concerns can be created by information from crises, where the crisis itself can be reflected on the stock market, but also investors' perception of the crisis can contribute to negative closing prices. Purpose: The purpose of the studies is to describe and analyze the relationship between global crises and the stock market in Sweden. Method: To measure the stock market's reaction to crises, the market index OMX30 and OMXSPI is used together with nine industry indices. Based on these, the volatility of the stock market during the crises has been analyzed using event windows. To measure investors' influence on the stock market and how adaptable it is, the efficient market hypothesis together with the theory of behavioral finance has been used. The study has formulated two hypotheses with the aim of analyzing whether there is a statistically significant difference between the closing prices of the stock market before and after the crises. The study analyzed the crises 9/11 terrorist attack, The financial crisis, the Covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. Conclusions: The results of the study showed that the volatility of the stock market was higher based on the stock index after all the crises. Based on the industry index, the volatility of the stock market has been variable after the crises. All the crises the study examines have been made visible as declines in stock indices and the majority of industry indices. There is a statistically significant difference between stock market closing prices before and after the crisis for 36 out of 39 market indices. The study was also able to show that the market recovered differently quickly after the crises and was influenced by information about the crises.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ”drone strikes” i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt. Vidare undersöker studien effekterna av det amerikanska bruket av folkrätten i relation till civilbefolkningen och den internationella humanitära rätten. Relevant lagtext och krigsetikens sedvanerättsliga principer jämförs med USA:s bruk av folkrätt för att fastställa agerandets legalitet. Vidare påvisar studien att programmet för riktat dödande inte kan anses vara förenligt med just war theory och gällande internationell lag och att bruket av drönare hamnar i konflikt med gällande internationell rätt i relation till hur de används under kriget mot terrorismen. / As a result of the attacks against the United States on September 11, 2001 then President George W Bush declared a war on terror. Six days later, Bush signed a directive which authorized the Central Intelligence Agency to carry out targeted killings against predefined individuals with the purpose to prevent any future attacks from the terrorist network Al Qaeda, as well as the Taliban and associated forces. In conjunction with the declaration of war president Bush initiated the American practice of so-called "drone strikes" with the intention to eliminate suspected terrorists without access to a fair trial, the practice has continued under the mandate of the Obama-administration. The aim of this study is to examine whether the US legal justification for the use of targeted killings and unmanned aerial vehicles in the war against terrorism can be regarded as compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. Furthermore, the study examines the effects of the US practice on international humanitarian customary law in relation to the civilian population. The U.S. justification of targeted killing is compared with international law to determine the lawfulness from a legal perspective. Furthermore, the study demonstrates that the practice is not compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. The use of drones violates international customary law in relation to how they are used under the current conflict.

Zeit/Geschichte: Amerikanische Alternate Histories nach 9/11 untersucht die Entwicklung kontrafaktischer Geschichtstexte, sogenannter alternate histories, vor dem Hintergrund des öffentlichen Diskurses in den USA nach dem 11. September 2001. Dabei konzentriert sich die Studie auf die formalen und generischen Eigenschaften neuerer „Mainstream-alternate histories“ seit den Terroranschlägen. Obwohl keiner der drei untersuchten Texte – Philip Roths The Plot Against America, Michael Chabons The Yiddish Policemen's Union sowie Quentin Tarantinos Inglourious Basterds – von den 9/11-Anschlägen handelt, geben doch alle drei Einblicke in die Beziehungen zwischen dem 9/11-Diskurs und jüngeren Entwicklungen im literarischen bzw. kulturellen Feld. Dabei erweist sich alternate history als ein Genre, das mit seiner thematischen, strukturellen und medialen Variabilität ermöglicht, 9/11-spezifische Veränderungen darzustellen und gleichzeitig den 9/11-Diskurs selbst zu beeinflussen. Die vorliegende Studie zeigt auf, wie sich die untersuchten Texte aktiv in den 9/11-Diskurs einschreiben, um nicht nur zeitgenössische Erfahrungen, Entwicklungen und Empfindungen, sondern auch Fragen nach Geschichte und Vergangenheitsdarstellungen zu beantworten.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The Iraq War and the War on Terror were pivotal issues in the presidential race for the White House in 2004. Competing frames about the meaning of September 11, 2001, terrorism, and American power were constructed by the rival candidates and established a limited debate that marginalized alternative interpretations of war and peace. It is likely that the dilemma over U.S. forces in Iraq and the War on Terror will continue to be a major issue in the upcoming 2008 Presidential Election. Therefore, the campaign speeches of the presidential candidates, President George W. Bush and Senator John Kerry, during the 2004 Election regarding terrorism were important to understanding the themes that initiated public debate in the U.S. about the conflict in Iraq and the War on Terror. In this document analysis, these candidates’ public addresses illustrated how the role of the U.S. power to combat terrorism shaped a particular perspective about the post-9/11 world. Ideas that challenged “official” debate about war and national security were excluded from mainstream media coverage of the campaign. In order to examine the narrow debate over terrorism and how alternative “ways of seeing” war have been and continue to be marginalized, this study compared how the candidates framed the war in contrast to anti-war voices. Cindy Sheehan, who is an emergent leader in the peace and social justice movement, and more “official” voices of dissent like Representative Dennis Kucinich, have criticized “official” framing of the war. Dissenting perspectives about the Iraq War and the War on Terror invite a different understanding about U.S. hegemony, terrorism, and the consequences of the War on Terror for foreign and domestic policies. The impact of the war upon domestic policy and national crises, such as the widely televised and heavily criticized federal response to Hurricane Katrina Summer 2005, were examined to explore how domestic crises undermine “official” framing of the Iraq War and the War on Terror and empower alternative understandings of war and peace.