Title: Cases regarding sexual harassment within the Swedish working life.Aim: The aim was to determine and analyze the applicable law, and cases, within the Swedish labor law regarding sexual harassment as a form of discrimination. Method: The jurisprudence method was applied, which consists of the traditional legal dogmatic method. Analysis: The findings derived from this thesis included ambiguities on the regulations of sexual harassment, albeit a clear understanding of how the burden of proof is applied was not one of them. The legal structure of sexual harassment does not appear to be satisfying theoretically. Among other things, two of its four prerequisites contradict one another; unwanted respective insight. According to the sources of law, the victim is the one who decides whether or not a perpetrator’s behavior towards her or him is unwanted. This, however, seem to contradict the obligation to demonstrate a reason to presume that the perpetrator has an insight that her or his behavior is unwanted – otherwise, the perpetrator’s behavior is not to be perceived as a form of discrimination from a legal perspective. Furthermore, the findings also revealed that cases prior to and after it became customary to telework exclusively from home, due to the ongoing pandemic, might be to the point of non-existence despite the era of the #metoo movement.

In 2017 an American actress started a movement called Metoo. Almostinstantly the word spread over the world and women from all across theglobe came together to fight the occurring sexual harassments in workenvironments. The purpose of this essay is to investigate how the Swedishlegislation protects employees from sexual harassments and whatrequirements the law place on employers proactively and reactivelyregarding sexual harassment in the workplace. Furthermore, the essay studieshow the Metoo movement has impacted the Swedish legislation and how theregulations are applied in film-and screen business regarding sexualharassment.  By studying EU law, Swedish legislation, case law, literature and otherregulations this essay will answer the thesis questions. The work withpreventing sexual harassment will never be completed for the employerbecause of the design of the regulation. With help from the Metoo movementa new sexual assault law was constructed to make to easier to be convicted ofrape. The scene and screen operation is regulated mainly by collectiveagreements because of the special work conditions

Bakgrund: Sexuella trakasserier är återkommande problem inom vården, i synnerhet för sjuksköterskor. Sexuella trakasserier är ett beteende som kan kränka den utsatta personens värdighet, ger negativ inverkan på hälsa och arbetet. Trots lagar och skyldigheter gör arbetsgivare inte tillräckligt för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, totalt tio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Databas och Medline. Samtliga artiklar berör sexuella trakasserier, upplevelser kring dem samt hantering efter att ha blivit utsatt. Artiklarna är kritiskt granskade och analyserade enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Förekommande sexuella trakasserier, känslomässiga reaktioner på sexuella trakasserier och upplevelser av stöd och att hantera sexuella trakasserier. Resultatet visar på förekomsten av sexuella trakasserier från olika förövare och de negativa följderna det ger på sjuksköterskors hälsa. Samtliga teman beskriver sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier i form av rädsla, skam och skuld. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd vid sexuella trakasserier och skapade egna strategier för att hantera händelserna. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori “Humanbecoming”. Författarna diskuterade återkommande problem av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den påverkan de har på sjuksköterskors hälsa samt sökte lösningar på problemet. / Background: Sexual harassment is a recurring problem in health care, especially for nurses. Sexual harassment is a behavior that can violate the dignity of the vulnerable person, adversely affect health and work. Despite laws and obligations, employers do not do enough to prevent and prevent sexual harassment. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences of sexual harassment at the workplace. Method: A literature review was conducted, a total of ten qualitative and quantitative articles were included. The searches were made in CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Database and Medline. All articles concern sexual harassment, experiences and different ways to handle the situation for the ones exposed. The articles were critically reviewed and analyzed according to Friberg’s method. Results: The results are described on the basis of three themes. Occurring sexual harassment, emotional reactions to sexual harassment and experiences of support and handling sexual harassment. The results show the prevalence of sexual harassment from various perpetrators and the negative consequences it has on nurses' health. All themes describe nurses' experiences of sexual harassment in the form of fear, shame and guilt. Nurses experienced lack of support in sexual harassment and created their own strategies for handling the events. Discussion: The results are discussed through Rosemarie Rizzo Parse’s theory “Humanbecoming”. The authors discussed the recurring problems of sexual harassment at the workplace, and the affect they have on nurses health and a possible solution to the problem.

Syftet med den här studien var att studera lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor. Mitt resultat presenterade jag i form av en tematisk analys. I resultatet framkom tre huvudteman, ”Den lesbiska kvinnans utsatthet”, ”Utsatthet och genus”, samt ”Otrygghet”. Samtliga teman fick två underkategorier var för att ytterligare specificera och belysa viktiga aspekter i berättelserna. Det som framkom i resultatet var att samtliga deltagare var utsatta både för sexuella trakasserier och mikroaggressioner och att de upplevde ett starkt samband mellan lesbiskhet, könsuttryck och utsatthet, vilket jag analyserade utifrån queerteori och queerteoretiska begrepp och förklaringsmodeller. Att jag placerade min uppsats på det queerkriminologiska fältet har att göra med att jag har studerat ett kriminologiskt relevant ämne och gått bortom den traditionella könsteorin för att förklara lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier genom att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. / Call it for what it is aims to identify the leadership’s blind spots in relation to sexual harassment. This study is a continuation of a previous minor thesis that explored the mechanisms that made it possible for sexual harassment to occur on the workplace and had a co-worker focus. In this instance, this study used a qualitative research method in which five individuals in leadership positions within the culture sector of Denmark were interviewed. The thesis thus has a leadership perspective where the collected empirical evidence is viewed against Denmark's Equal Treatment Act, the American EEOC's guidelines as well as leadership and power theories. The result of the empirical study shows that the main concepts - sexual behavior and sexual harassment - as well as the awareness of the various problem areas constitute blind spots. The study also lands in three main problem areas whose issues in turn can constitute as blind spots: definitions, power structures and the room. This is presented in a model in relation to the leadership process. Within these, it was possible to identify the majority of blind spots with different characteristic traits, such as; judicial proactive, text formulation, the legal document, interpretive precedence, the collective, fully visual and informal spaces.

When speaking of the gender power perspective, equality work is based on a general subordinated and superordination between women and men. The gender power perspective’spurpose is to achieve a social change in the gender power order where the goal is to alter the power relations between women and men. Men´s violence against women continues in many areas of the society which needs further attention to be gradually eradicated. In workplaces, all forms of discrimination are prohibited to promote equal rights and opportunities for both women and men. New studies show that women with managerial roles are subjected to harassments by subordinate men. Harassments in the form of unwanted and unpleasant behaviour such as sexist comments, stares, fondling or other similar condescending attitudes based on gender.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer kan upphäva den tystnadskultur som förekommer vid sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Därefter undersöka vilka risker som följer ett avslöjande. Teori: I den teoretiska referensramen presenteras centrala begrepp och tidigare forskning. De introducerade teorierna behandlar tystnadskulturen och sexuella trakasserier utifrån ett organisatorisk perspektiv.    Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metodansats genom utförandet av semi-strukturerade intervjuer med personer som blivit utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Slutsats: Undersökningen konstaterar att det är i intresse för organisationen, arbetstagaren och samhället att avslöja missförhållanden för att att bekämpa det genom att motverka tystnadskulturen. Det finns åtgärder att vidta för att minska tystnadskultur med hjälp av arbetsmiljöenkäter, konstruerat skydd för visselblåsare och uppbyggnaden av förtroende. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations can abolish theculture of silence that occurs in sexual harassment in the workplace. Then examine the risksthat follow a potential disclosure. Theory: The theoretical frame of reference presents key concepts and previous research. Theintroduced theories deal with the culture of silence and sexual harassment from anorganizational perspective. Method: The study applies a qualitative method through the execution of semi-structuredinterviews with people who have been experienced to sexual harassment in the workplace. Conclusion: The survey finds that it is in the interest of the organization, the employee andsociety to expose malpractice in order to combat it, by counteracting the culture of silence.There are measures to be taken to reduce the culture of silence, with the help ofwork-environment surveys, make a strong protection for whistleblowers and build trust.