Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats. I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt. / The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed. One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag ( N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter. Alla var mellan 20 och 65 år. Enkäten innehöll två huvudfrågor, åtta företeelser och fem scenarier. Vissa av dem var relaterade till sexuella trakasserier och andra till könstrakasserier. Resultatet visade att företeelserna ignorerande och beröring, samt scenario beröring från chefen upplevdes som mest kränkande. Den äldre gruppen ansåg att scenarier som var relaterade till könstrakasserier upplevdes som kränkande, medan den yngre gruppen ansåg att företeelsen som var relaterad till sexuella trakasserier som kränkande. Män upplevde företeelser som var relaterade till könstrakasserier mer kränkande än vad kvinnorna gjorde. Resultaten visade att tjänstemän ansåg företeelser och scenarier som var relaterade till könstrakasserier och sexuella trakasserier kunde upplevas som kränkande mer än konsulter och kol-lektivanställda. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att flera företeelser ansågs vara kränkande när de förekom enskilt än i ett sammanhang. / Heinz Leymann is regarded a pioneer in research on adult bullying. The aim of this study was to examine which behaviors are considered to be the most insulting, with a focus on sexual harassment and gender harassment among employees in a male-dominated work sector. In addition to finding out if there is a connection between the phenomena and scenarios. The factors that were studied in addition to the con-text were gender, age, education and profession type. The respondents were em-ployees ( N = 396; 54 women and 236 men) with the following professions; 187 of-ficials, 54 public employees, and 44 consultants. All were between 20 and 65 years. The questionnaire consisted of two main questions, eight phenomena and five scenarios. Some of them were related to sexual harassment and others to gen-der harassment. The results showed that ignoring and touching, as well as scenario touch from the boss was regarded as the most insulting. The older group experi-enced scenarios that was related to gender harassment more insulting, while the younger group experienced phenomenon that was related to sexual harassment as more insulting. Men experienced phenomena which were related to gender harass-ment more insulting than women did. The results showed that officials were more offended by the phenomena and scenarios that were related to gender harassment than consultants and public employees. Based on the results, the conclusion is that several phenomena were considered to be offensive when they were alone but not when put in context.

Studien syftade till att undersöka och få en förståelse för hur kvinnor, som blivit utsatta för sexuella trakasserier, resonerade kring att anmäla eller inte anmäla brottet till polismyndigheten. Vidare syftade studien till att undersöka kvinnors upplevelser av polismyndighetens bemötande vid en anmälan av sexuella trakasserier. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade djupintervjuer med nio kvinnor i åldrarna 19–30 år. Studiens resultat visade att kvinnorna förde olika resonemang bakom deras val att anmäla eller inte anmäla till polismyndigheten. Att vara ensam i anmälningsprocessen påverkade huruvida kvinnorna ville gå vidare med en anmälan eller inte, där andra offer som också blivit utsatta gav en känsla av validering och trygghet för kvinnorna. Trots att samtliga kvinnor som anmälde upplevde någonting positivt i polismyndighetens bemötande lyftes ändå flertal negativa erfarenheter av polisens bemötande upp. Att polismyndigheten bemötte kvinnorna genom att avråda kvinnorna från att genomföra en anmälan var något anmärkningsvärt i studiens resultat. Slutsatserna är att kvinnors resonemang kring anmälningsbenägenheten går i likhet med varandra och vad tidigare studier inom ämnet visat. Vidare visar studiens resultat även att det finns ett utbildningsbehov inom polismyndigheten gällande bemötandet av kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier för att förhindra att den låga anmälningsbenägenheten fortgår. / The aim of this study was to examine and achieve a deeper understanding for how women, who have been subjected to sexual harassment reasoned behind reporting or not reporting their victimization to the police. Furthermore, this study aimed to investigate how women experienced the response they got from the police in a relation to reporting their victimization. The empirical data was collected through semi-structured in-depth interviews with nine women between the ages of 19-30. The results showed that women reasoned in different ways when deciding to report, or not, to the police. To be alone in the reporting process affected whether women wanted to proceed or not. Even though all women who reported their victimization to the police experienced something positive in their response, the negative experiences outweighed the positive. A remarkable finding for the study was that the police themselves discouraged women from reporting their victimization. The conclusions are that women’s reasoning’s behind reporting or not are similar to what previous research has presented. In conclusions, the findings suggest that training for police should emphasize how to initial response to women who has been subject to sexual harassment in order to prevent low levels of reporting.

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.

The purpose of this thesis is to, by implementing the theories of Maud Eduards and Carole Pateman on some of the testimonies found under the hashtag #imaktenskorridorer, explain why sexual harassments exist within Swedish politics. Our main focus will be power structures and the culture of silence concerning sexual harassments. By examining the testimonies, we find that the majority of the supposed perpetrators are elderly men in positions of power and that these positions often are used to take advantage of and further subordinate women. We also find that the supposed perpetrators rarely had to answer for the acts of sexual harassment even though the existence of the assaults most of the times came to light. Our conclusion is, based on the two theories we use, that the existence of sexual harassments within Swedish politics can be explained by various factors. Although the main one is wellestablished power structures based on the division of men and women. These power structures impregnate our whole society and we mean that they are even stronger within politics, in the corridors of power.

Abstract Uppsatsens övergripande fråga handlar om hur de två Gävlebaserade lokaltidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad har konstruerat #metoo-uppropet samt kvinnor och män? Artiklarna som analyserats var publicerade under perioden oktober 2017 till och med mars 2018. Det empiriska materialet bestod av sexton utvalda artiklar. I ett första steg analyserades det empiriska materialet utifrån vad i #metoo-uppropet som uppmärksammats av tidningarna. I nästa steg detaljstuderades artiklarna utifrån mönster som delats in i teman. De teoretiska utgångspunkterna var doxa och journalistik. Efter genomförd analys visades att #metoo-uppropet framkom med teman och aspekter om sexuella trakasserier, makt och jämställdhet. I majoriteten av de analyserade artiklarna kan vi konstatera att uppropet #metoo främst handlar om aspekter om makt och minst om aspekter om sexuella trakasserier. Aspekter om jämställdhet lyftes i fyra av sexton artiklar.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

Sexuella trakasserier är ett globalt samhällsproblem där hälso- och sjukvården är en särskilt utsatt yrkesgrupp. Problemet med sexuella trakasserier är att det inte uppmärksammas lika mycket som fysiskt våld. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier från patienter. En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ ansats genomfördes. Sexuella trakasserier betraktades som ett tabubelagt område och det rådde en tystnadskultur kring ämnet. Sexuella närmanden förekom främst från manliga patienter i form av fysiska beröringar och sexuella kommentarer. Sjuksköterskorna som utsattes för sexuella trakasserier blev mer sårbara samt upplevde obehag och skamkänslor. De sjuksköterskorna som blivit utsatta för sexuella trakasserier använde sig ofta av olika strategier för att hantera och finna styrka i arbetsdagen. Kollegorna och närstående var ett betydelsefullt stöd för sjuksköterskorna som blivit utsatta av sexuella trakasserier från patienter. Vidare forskning om ämnet behövs för att kunna förebygga och hantera sexuella trakasserier. / Sexual harassment is a global social problem where health care provider is an exposed profession. Sexual harassment does not cause as much attention as physical violence and that is a problem. The purpose of the literature study was therefore to describe nurses’ experiences of sexual harassment from patients. A literature study based on eleven scientific articles with both qualitative and quantitative approaches was performed. Sexual harassment was considered as a taboo area and there was a silence culture about the subject. Sexual assault came primarily from male patients in the form of physical touches and sexual comments. Nurses who have been exposed to sexual harassment became more vulnerable and was experiencing discomfort and shame. Nurses also used different strategies to handle sexual harassment and to find strength of their working day. Colleagues and close associates were an important support for the nurses’ who had been exposed to sexual harassment from patients. Further research on the subject is needed to prevent and deal with sexual harassment.

Fallosens symbolik med den hegemoniska maskuliniteten som följd skapar ettsamhälle där mannens makt och styrka premieras, detta kan ta sig uttryck på mångaolika sätt. I denna studie har 11 förundersökningsprotokoll och domar för sexuelltofredande online legat som grund till en kvalitativ studie som undersöker dickpicensom ett socialt fenomen i dagens digitaliserade samhälle. Genom en diskursanalys avmaterialet visar det sig i vilket syfte mannen skickat en oönskad dickpic men ävenvilka konsekvenser en bild på en erigerad penis kan ha på den drabbade. Dickpicenhar skickats i avsikt för att söka kontakt eller för att utöva makt, som sprunget ur denhegemoniska maskuliniteten. Den rådande stereotypa föreställningen om hurmannen är överordnad (aktiv) och kvinnan underordnad (passiv) lyser igenom idenna studie. Det finns en tydlig symbolik i de oönskade bilderna. Tillsammans meden hotfull retorik begränsar detta kvinnans livsutrymme i mångt och mycket. Dendigitaliserade onlinevärlden blir en ojämställd sfär där trakasserier inskränker påkvinnans yttrandefrihet och där mannen, med hot om sexuellt våld, tar det störstautrymmet. / <p>2018-06-07</p>

Syftet med vår studie har varit att undersöka om funktionsnedsatta personer upplever sig vara utsatta och sårbara för sexuella trakasserier. Studien är grundad på en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats. Nio informanter har medverkat i form av djupintervjuer som har analyserats utifrån Jönhills perspektiv på inklusion och exklusion, Crenshaws teori om intersektionalitet, Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Goffmans perspektiv på stigma. Empirin anknyter även till fem vetenskapliga artiklar. Den huvudsakliga frågeställningen som studien haft sin utgångspunkt i lyder: Vilka berättelser av upplevelser har personer med funktionsnedsättning av sexuella trakasserier? Utifrån studiens resultat framgår det att de informanterna som har deltagit upplever sig vara sårbara för sexuella trakasserier och att det är främst tjejerna som blivit utsatta. Vidare hade vi två underfrågor som lyder: Var vänder de sig om de behöver hjälp och stöd om de blivit utsatta? och Hur upplever de den hjälpen som finns, är den anpassad efter dem? Det visade sig att informanterna främst vänder sig till familjemedlemmar och kuratorn på deras skola om de behövde hjälp eller stöd med sexuella trakasserier. Den hjälpen som finns i samhället om man blivit utsatt upplevdes inte av samtliga informanter som tillräckligt tillmötesgående för deras behov. / The aim of our study has been to investigate whether people with disabilities feel vulnerable and exposed to sexual harassment. The study is based on a qualitative method with a hermeneutical research approach. Nine informants have contributed in the form of deep interviews analyzed from Jönhills perspective on inclusion and exclusion, Crenshaws theory of intersectionality, Hochschild's concept of emotional work, Goffman's perspective on stigma. The empiricism also links to five scientific articles. The main issue of the study takes a starting point in this question: What tales of experiences have people with disabilities of sexual harassment? From the result of the study, it appears that the informants who have participated has experienced being vulnerable to sexual harassment and that it is primarily the girls who have been exposed. In addition, we had two questions: Where do they turn if they need help and support if they have been exposed? and How do they experience the help, is it adapted to them? It was found that the informants mainly refer to family members and the curator at their school if they need help or support with sexual harassment. The help that exists in our society was not experienced by all informants as sufficiently accommodating for their needs.