Sexual harassments and conflicts among students are problems both within and outside schools. This became clear in conjunction with the #metoo -call that started 2017 when the whole world became engaged in this question. Although schools do work with these questions, a report made by Skolverket (2017) states that there is a lot to improve. Lack of teachers know how and lack of continuously contributions are two of the things that have to be improved to gain long time skills for the students.Two of our aims in the Swedish school curriculum are to provide good learning opportunities and to ensure that no one should be discriminated due to their sex, ethnicity or religion. The ordinary teachers sometimes find it hard to reach their students and achieve necessary changes to avoid these kinds of discriminations. Therefor some schools use external educators as a complement. In this study I present the results from interviews with four external educators in sexuality education in school. One of my questions is what they focus on during their sessions with teachers and students to get a picture of how the content connects to the curriculum. Another question is what experiences the external educators have from working with schools to increase the competence of teachers. Many reports make the conclusion that the work with students, to provide a better social climate in school, needs to be done by many actors during time. This study is no exception. The external educators that I have interviewed often only met the teachers one time so they could not say anything about what long term impact they have made. First of all, it became very clear in this study, that the principals are one of the most important persons in the work to reach the goals in the curriculum. Secondly, despite the content in curriculum and reports of what has to be done in schools and the ambitions of teachers there are still differences in this part of the education for students and the use of the competence of external educators are used rather randomly.

I denna studie undersöks det hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats avmetoo-rörelsen hittills. För att ta reda på detta analyseras även kopplingen mellan hashtags och metoo för att förstå vilket inflytande själva hashtagen har haft för rörelsen och dess spridning. Studiens syfte är därför att undersöka hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats av metoo samt att ta reda på hur hashtags fungerar för att förstå vilken innebörd den haft för metoo. För att besvara studiens frågeställning har ett flertal kvalitativa intervjuer med flera väsentliga personer utifrån frågeställningen utförts. Majoriteten av informanterna arbetar inom mediebranschen och har därför både insikt och egna uppfattningar gällande vilken påverkan metoo haft på deras arbetsplats hittills. För att samla ytterligare relevant information har en expert på metoo intervjuats, samt en digital expert för att undersöka kopplingen mellan hashtagen och metoo. Både teorin och den insamlade datan från informanterna indikerar att metoo påverkat den svenska mediebranschen arbetsmiljön. Det går också att se att själva hashtagen har varit betydande för metoo:s spridning. Jämställdhet och sexuella trakasserier på arbetsplatsen har börjat diskuteras mer öppet vilket bland annat lett till att många företag har börjat arbeta mer aktivt med att få bort sexuella trakasserier och dylikt på arbetsplatsen efter att metoo slog igenom. / This study will examine how the Swedish media industry’s work environment has beeninfluenced by the metoo movement so far. To figure this out the connection between hashtagsand metoo will be analyzed to understand which influence the hashtag itself has had on themovement and its spread. The study’s aim is therefore to examine how the influence Swedishmedia industry’s work enviroment has been influenced by metoo so far, and to examine how ahashtag functions to understand the meaning it has had for the metoo-movement. To answer the study’s research question, several qualitative interviews with several important persons based on the research question has been made. The majority of the informants are working in the media industry and they therefore have insight and their own perspectives regarding how metoo has affected their workplace so far. To gain more relevant information, a metoo-expert has been interviewed, and to examine the connection between the hashtag and metoo a digital expert has been interviewed as well. Both theory and the collected data from the informants indicates that metoo has affected the Swedish media industry’s work environment. It is also possible to see that the hashtag itself has been important for metoo’s spread. The question about equality and sexual harassment has begun to be discussed more openly, which among other things has led to the fact that many companies have begun to work more actively to remove sexual harassment and similar at their workplaces after metoo broke through.

Bakgrund Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar sjuksköterskor världen över. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att det inom hälso- och sjukvården finns ett samband mellan en negativ arbetsmiljö och sjuksköterskors välmående vilket kan ha negativa konsekvenser för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevda erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod Studien använde allmän litteraturöversikt som metod. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut till resultatet som sammanställdes i en matris. Data analyserades genom integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfar olika typer av sexuella trakasserier från olika förövare och att synen på begreppet påverkade huruvida en händelse klassades som sexuella trakasserier eller inte. Upplevda konsekvenser var en negativ påverkan på sjuksköterskan samt olika strategier för att hantera händelserna. Vidare beskrevs arbetsplatsens betydelse i relation till sexuella trakasserier, i form av attityder, vårdkultur och makt samt brister i rutiner. Slutsats Då sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans psykiska mående, försämrad arbetsprestation och arbetsmiljö samt försämrat teamarbete, utgör detta ett hinder för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Resultatet indikerar även att sexuella trakasserier kan leda till att sjuksköterskor sjukskriver sig samt slutligen lämnar sitt yrke. Vidare utgör sexuella trakasserier mot sjuksköterskor ett hot mot patientsäkerheten.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker åtta biblioteksanställdas upplevelser av sexuella trakasserier från biblioteksbesökare på biblioteket som arbetsplats för att beskriva vilken typ av sexuella trakasserier de erfarit samt hantering och följder av dessa i termer av strategier och emotioner. Sammanfattningsvis har studiens deltagare upplevt sexuella trakasserier i form av verbal och fysisk karaktär, liksom stirrande, gester och stalkning. För att undvika sexuella trakasserier från biblioteksbesökare och hantera dem då de uppstår har individuella, kollegiala och i viss mån institutionella strategier utvecklats. Studien visar också att känslor av skam och skuld är förekommande som följd av sexuella trakasserier. Som teoretisk ansats har de biblioteksanställdas berättelser om sexuella trakasserier från biblioteksbesökare analyserats utifrån begrepp som skuld, skam, offer, känsloarbete, performativitet, den manliga blicken, respektabilitet, stereotyper och praktisk klokhet. En problematisering av begreppet sexuella trakasserier görs. Studien drar slutsatsen att biblioteket i det att det är en plats till vilken alla människor har tillträde, liksom dess funktion som social och informationsförmedlande institution skapar gynnsamma förutsättningar för att sexuella trakasserier från besökare initieras. Serviceaspekten av biblioteksanställdas yrkesroll innefattar ett trevligt bemötande av alla besökare, vilket ställer den anställda inför såväl dilemman som ansvarskänsla då sexuella trakasserier upplevs. De biblioteksanställda utvecklar främst individuella, men också kollegiala strategier samtidigt som arbetsköparens ansvar ofta brister.

This essay is about third-party sexual harassment. That type of harassment occurs when a person who isn’t employed by the company harasses an employee. It may be a customer, guest, client, patient or similar. Statistics show that sexual harassment by third parties is more common than sexual harassment by employers or colleagues. The purpose of this essay is to find out and analyze what regulation there is regarding the subject and whether the protection for employees against third parties is stronger or weaker in comparison to the protection that exists against employers and colleagues. The essay will also pay attention to sanctions to be able to compare the penalties in different laws. With an application of the legal dogmatic method, sources of law such as legislation, legislative history, case law, and doctrine have been analyzed to fulfill the purpose and answer the questions asked. Although third-party sexual harassment is more common than when the harasser is an employer or colleague, the legal investigation shows that the protection against third parties is insufficient. The protection against employers and colleagues, on the other hand, is both clearer and more solid. Despite the gaps in current regulation, the future seems bright. There is more than one proposal on how to make improvements in this area, both within Swedish, international and EU law.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

Many countries are actively working towards increasing the representation of women within their military organizations, aiming to achieve enhanced military effectiveness and greater gender equality. However, the progress of this change is slow, necessitating an increase in recruitment and a decrease in attrition. This study investigates the reasons behind women leaving the Swedish Armed Forces. The findings demonstrate that women terminated their military careers primarily due to the absence of various motivational factors, with a lack of promotion or a sense of stagnation being the most prominent factor. Another contributing factor was the challenge of balancing family life with a military career. Often, a combination of multiple factors led to their departure. Surprisingly, the occurrence of sexual harassment did not appear to be a decisive factor in their decision to leave, contrary to previous research findings.

Syftet med den aktuella studien är att förstå sjömäns upplevelser av arbetskulturen ombord samt deras uppfattningar om förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserade kränkningar på arbetsplatsen. Detta för att bidra med kunskap om hur konstruktioner av genus kan ha en inverkan på arbetskulturen och uppfattningar om ojämlikhetssystem (Acker 2011) ombord. När sjöfartens upprop #Lättaankar offentliggjordes skapades en arbetsgrupp kallad #Vågrätt där flera stora aktörer inom sjöfartsnäringen skrev på en avsiktsförklaring. I och med denna avsiktsförklaring förbinder sig stora delar av sjöfartbranschen till att aktivt arbeta för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och kränkningar. Studien ämnar även att undersöka hur de insatser som gjorts har upplevts av sjömännen. Eftersom sjöfarten är mansdominerad och studiens urval består av både män och kvinnor (fyra män, fyra kvinnor) kommer även uppfattningar om genuskonstruktioner och hur dessa upplevs för sjömännen att undersökas. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i genusteori om hur genus konstrueras, genushierarkier (Butler 1990) och symboliskt våld (Bourdieu 1999). För att förstå hur dessa konstruktioner uppfattas och upplevs av sjömän ombord analyseras materialet även från organisatoriska perspektiv, såsom ojämlighetssystem (Acker 2011) och modellen kontiunuum av skada (eng. continuum of harm). Den senare är en modell utvecklad av amerikanska försvarsdepartdementet för att förstå utvecklingen av sexuella trakasserier och kränkningar på en arbetsplats (Stokes et al. 2000). Intervjuerna genomfördes med en tematiskt öppen och aktiv intervjustruktur. Det analyserade materialet visar en ökad medvetenhet om genusbaserade kränkningar hos både kvinnor och män. De manliga sjömännen upplever dock, i större uträckning än de kvinnliga, att deras arbetsplatser har en god arbetskultur där sexuella trakasserier inte märkbart har förekommit. Både de manliga och kvinnliga sjömännens uppfattar att de insatser som gjorts varierar mellan rederier där vissa arbetar mycket aktivt med social miljö medan andra endast har använt sig av insatser som sjömännen upplever som mer pliktskyldiga än effektiva. De kvinnliga sjömännens utsagor vittnar om att de, sedan #Lättaankar-uppropet har blivit mer benägna att ”säga ifrån” och även ta diskussioner med manliga kollegor om sexuella trakasserier. Detta för att bana väg för nästkommande generations kvinnliga sjömän och för att göra manliga sjömän mer medvetna om problematiken som varit, och ännu finns ombord på båtar.

Bakgrund: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är förbjudna enligt lag, ändå är de vanligt förekommande. Detta kan medföra ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, öka arbetsbelastningen och ge ökad risk för sjukskrivning för den som blivit utsatt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 artiklar granskades och analyserades efter Popenoe´s guide för dataanalys. Resultat: Genom dataanalysen framkom fyra huvudkategorier; förekomst, olika typer av sexuella trakasserier, konsekvenser av sexuella trakasserier och hantering av sexuella trakasserier. Sjuksköterskor världen över har erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna beskrev att verbala sexuella trakasserier i form av smeknamn samt olämpliga kommentarer var den mest förekommande, att sexuella trakasserier kan utgöra konsekvenser för både individ och organisation i form av psykisk ohälsa och minskat arbetsengagemang. Konklusion: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan leda till psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga hos sjuksköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Background: Sexual harassment at the workplace is prohibited by law, still it occures. This can lead to an increased risk of suffering from mental illness, increase the workload and increase the risk of sick leave for the exposed. Aim: To shed light on nurse's experiences of being subjected to sexual harassment at the workplace. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed and analyzed according to Popenoe's guide for data analysis. Results: Through the data analysis, four main categories emerged; occurrence, different types of sexual harassment, consequences of sexual harassment and handling of sexual harassment. Nurses worldwide have experiences of sexual harassment at the workplace. The nurses described that verbal sexual harassment in the form of nicknames and inappropriate comments was the most common, that sexual harassment can have consequences for both the individual and the organization in the form of mental illness and reduced work engagement. Conclusion: Sexual harassment in the workplace can lead to mental illness and reduced work ability for nurses, which can affect nursing.