Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo.  En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang. / The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.

Den här studien analyserar hur maktstrukturer framträder i den amerikanska dagspressens bevakning av sexuella trakasserier. Studien analyserar 18 artiklar som har bevakat två snarlika fall där två män som varit nominerade till en position i Högsta domstolen i USA blivit anklagade för sexuella trakasserier. Det första fallet från 1991 är mellan Clarence Thomas och Anita Hill och det senare fallet är från 2018 mellan Brett Kavanaugh och Christine Blasey Ford. Artiklar från Wall Street Journal, New York Times och Chicago Tribune, som är de tre ledande dagstidningarna i USA har studerats med syfte att avslöja om det finns några underliggande ideologier och maktintressen i texten. För att avslöja dessa konstruktioner utgår studien från en kritisk diskursanalys som metod med målet att kunna se hur de språkliga resurserna uttrycker ideologier och maktintressen. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått från genusteori, och därefter utifrån hegemoni, rape culture, nyhetsjournalistik och tabloidisering. Med hjälp av olika analysverktyg har sammanlagt 18 artiklar analyserats där materialet har delats in i fyra teman, och utifrån dem har texterna analyserats mer utförligt. Resultatet visar att patriarkala maktstrukturer uttrycker sig i olika grad i artiklarna och att det har skett en förändring i den journalistiska diskursen över tid. / This study analyzes how power structures express themselves in the daily press's coverage of sexual harassment. The study analyzes 18 articles that have covered two similar cases where two men who have been nominated for a position in the Supreme Court in the United States have been accused of sexual harassment. The first case from 1991 is between Clarence Thomas and Anita Hill and the latter case is from 2018 between Brett Kavanaugh and Christine Blasey Ford. Articles from the Wall Street Journal, New York Times and the Chicago Tribune, which are the three leading newspapers in the United States, have been analyzed with the aim of revealing whether there are any underlying ideologies and power interests in the text. In order to uncover these constructs, the study uses CDA as a method for being able to see how the linguistic resources express ideologies and power interests. The study’s theoretical framework has mainly been based on gender theory, and then based on hegemony, rape culture, news journalism and tabloidization. With the help of various analysis tools, a total of 18 articles have been analyzed where the material has been divided into four themes, and based on them the texts have been analyzed in more detail. The result shows that patriarchal power structures express themselves to varying degrees in the articles and that there has been a change in journalistic discourse over time.

The purpose of the study was to examine whether gender moderated the association between psychopathic traits and peer harassment, as well as examining each psychopathic trait individually alongside the different harassment forms. Secondary data from the Seven School project was used which collected its data from seven middle-sized schools in Sweden. Besides descriptive and correlation analyses, a series of hierarchical regression models were used. The results show that boys in general scored higher than girls on both psychopathic traits and peer harassment. Also, impulsivity predicted peer harassment and so did gender in all outcome steps except for step 1 and 2 for personal harassment. However, gender didn’t moderate the effect between psychopathic traits and peer harassment except for sexual harassment and impulsivity. The conclusion of the study is that impulsivity is a major concern in peer harassment whilst grandiosity and callous-unemotional does not seem to be of major concern. Also, the moderating role of gender only had an effect on impulsivity and sexual harassment in males. / Syftet med studien var att undersöka om kön modererade kopplingen mellan psykopatiska drag och trakasserier bland jämnåriga. Samt även att undersöka de olika psykopatiska dragen separat tillsammans med de olika trakasserierna. Sekundärdata från ”Sju skolor” projektet användes som hämtade in sin data från sju medelstora skolor i Sverige. Utöver descriptive- och korrelationsanalyser, utfördes även en serie av hierarkiska regressionsmodeller. Resultatet visar på att pojkar generellt får högre resultat på psykopatiska drag och trakasserier än flickor. Impulsivitet förutsäger trakasserier bland jämnåriga och det gjorde även kön i alla resultatsteg förutom steg 1 och 2 för personliga trakasserier. Däremot så modererar kön inte effekten mellan psykopatiska drag och trakasserier förutom sexuella trakasserier och impulsivitet. Slutsatsen av studien är den att impulsivitet är ett stort problem för trakasserier bland jämnåriga medan grandiositet och känslokallhet inte verkar vara ett större problem. Den modererande koppling mellan könen hade bara en effekt på impulsivitet och sexuella trakasserier bland män.

The purpose of this study is to investigate how the legal protection against sexual harassment at work functions, and where to draw the line. The study is limited to focus on the sexual harassment directed at women from men, because it usually occurs that way even though only a few report the incidents. The results are discussed from a gender perspective on how the distribution of power is between men and women as a way to explain sexual harassment.Sexual harassment is currently protected by the discrimination law and the EU principle of equal treatment for men and women. For a behavior to be considered as sexual harassment it has to be unwanted by the receiving party and the person practicing the harassments must be aware that the behavior is perceived as offensive. The behavior shall be of a sexual nature and contribute to a disadvantage for the victim in the form of a violation of that persons integrity.It is the victim that determines whether the behavior is perceived as sexual harassment or not, what one person believes is a friendly behavior may be perceived as offensive by another. Therefore, it becomes difficult to know where to draw the line, it is not defined in law and it is a subjective assessment. There are some behaviors that clearly are sexual harassment, but when it's not as clear, a notice is needed to the person performing the harassments. If the behavior continues after the warning it counts as sexual harassments.It is the employer's responsibility to ensure that sexual harassment doesn’t take place in the workplace and to investigate the incidents when it occurs. Only the employer can be held accountable in court for not fulfilling its investigation duty. A worker can’t be sentenced for sexual harassment if it doesn’t involve serious crimes which are regulated in the Penal Code.Sexual harassment is usually carried out by men against women and is therefore an important gender issue. Sexual harassment must be understood from a gender power perspective and it’s a way to maintain gender power relations between the sexes, where men have the power and are superior to women. The creation of gender power relations are both conscious and unconscious and maintained from both men and women, where sexual harassment is only a small part of a larger societal problem. / Syftet med denna studie är att utreda hur det rättsliga skyddet mot sexuella trakasserier ser ut i arbetslivet idag samt var gränsen går. Studien är avgränsad till att endast fokusera på de sexuella trakasserier som riktar sig till kvinnor från män, då detta förekommer i störst utsträckning även om få anmäler. Resultatet diskuteras sedan ur ett könsmaktsperspektiv då detta är ett sätt att förklara företeelsen sexuella trakasserier mellan män och kvinnor.Sexuella trakasserier skyddas idag genom diskrimineringslagen och genom EU-rättens lika-behandlingsprincip. För att ett beteende ska räknas som sexuella trakasserier ska det vara oönskat från den mottagande parten och den som utför trakasserierna ska ha insikt i att beteendet uppfattas som kränkande. Handlingarna ska vara av sexuell natur och bidra till ett missgynnande för den drabbade i form av en kränkning.Det är den utsatta som avgör om handlingarna uppfattas som sexuella trakasserier eller inte, det som en person uppfattar som ett vänskapligt beteende kan uppfattas som kränkande av en annan. Därför blir det svårt att veta var gränsen går, det definieras inte i lagtexten och det är en subjektiv bedömning. Det finns handlingar som uppenbart är sexuella trakasserier, men när det inte är lika enkelt behövs en tillsägelse till den som utför trakasserierna, fortsätter beteendet även efter anmärkningen är det att räkna som sexuella trakasserier.Det är arbetsgivarens ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på arbets-platsen och att utreda händelserna när de ändå uppkommer. Endast arbetsgivaren kan ställas till svars inför domstol för att inte fullgjort sin utredningsplikt, en arbetstagare kan inte dömas för sexuella trakasserier om det inte rör sig om grövre fall som är reglerade i brottsbalken.Sexuella trakasserier sker oftast från män mot kvinnor och är därför en viktig jämställdhets-fråga. Sexuella trakasserier måste förstås ur ett könsmaktsperspektiv och ett sätt att behålla könsmaktsordningen mellan könen, där männen har makten och är överordnade kvinnorna. Skapandet och behållandet av könsmaktsordningen sker både medvetet och omedvetet från båda könen, där sexuella trakasserier bara är en liten del i ett större samhällsproblem.

Definitionen av sexuella trakasserier är händelser, kommentarer eller närmanden som är av sexuell karaktär och som av den utsatte upplevs som oönskade. Arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen lagstadgade skyldigheter att arbeta förebyggande vad gäller sexuella trakasserier inom den egna verksamheten.Dock påvisar #metoo under hösten 2017 att sexuella trakasserier är mer förekommande än allmänheten tidigare trott och det har därmed ökat det kritiska medvetandet om att arbetsgivare eventuellt besitter brister i sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Syftet med denna studie blir därmed att närmare undersöka om arbetsgivare inom restaurangbranschen kommit att förändra sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier som ett resultat av #metoo och i så fall hur detta förändringsarbete konkret ser ut. För att besvara studiens syfte och problemprecisering genomfördes en metodkombination bestående av en webbenkät och fördjupande intervjuer. Enkäten sändes via mail som distribution till 265 restauranger till sex på förhand utvalda städer som inbringade i en svarsfrekvens på 29 %. Utifrån enkäten genomfördes urvalet till vidare intervjuer där kravet var att hashtagen blivit uppmärksammad av restaurangen, att förändringar genomförts eller planeras genomföras som ett resultat av #metoo, samt att respondenten besatt ett intresse av att deltaga i en djupare intervju. Nio intervjuer kom att genomföras för att belysa hur förändringsarbetet implementerats. Studiens slutgiltiga resultat lyder att 93,5 % uppmärksammat eller delvis uppmärksammat #metoo och dess betydelse, 45,5 % har genomfört förändringar som ett resultat av #metoo och 54,5 % har avstått förändring. Resultatet visar tydligt att det är fler som uppmärksammat hashtagen än som därefter valt att genomföra förändringar. De som däremot valt att inleda eller planerar att inleda ett förändringsarbete har genomfört detta på olika sätt, i olika grad, med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. / The definition of sexual harassment is phenomena, comments or approaches that are of a sexual nature and from the victim are perceived to be undesirable. Employers have statutory obligations under the Discrimination Act to work on preventive sexual harassment within their own organization. However, #metoo shows in the fall of 2017 that sexual harassment is more prevalent than the public previously believed and thus has increased the critical awareness that employers may have shortcomings in their preventive work on sexual harassment within their own business. The purpose of this study will be to investigate whether employers in the restaurant industry have changed their prevention work on sexual harassment as a result of #metoo and, if so, how this change work is concrete. In order to answer the purpose of the study and problem identification, a method combination consisting of a web survey and further interviews was conducted. The survey was sent by mail as distribution to 265 restaurants, in six pre-selected cities and brought a response rate of 29 %. Based on the survey, the selection was conducted for further interviews, where the requirement was that the restaurant has been noted the hashtag, implemented or planned changes as a result of #metoo, and that the respondent had an interest in participating in a deeper interview. Nine interviews were conducted to highlight how the change work has been implemented. The final result of the study is that 93,5 % were noticed or partially noticed #metoo and its significance, 45,5 % have made changes as a result of #metoo and 54,5 % rejected change. It is clear that it is the more employer who have noticed the hashtag than then chose to make changes. Those who, on the other hand, chose to initiate or plan to initiate a change implemented this in different ways, to different degrees, ambition levels and time perspectives.

Studien syftar till att belysa sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inom hotellbranschen, där specifikt chefens och personalens egna upplevelser studeras samt hur de hanterar fenomenet. Studien utgörs av en helt anonym fallstudie, där hotell i en medelstor stad i Sverige är medverkande. På dessa hotell förs intervjuer med cheferna samt en enkätundersökning med hotellens personal som arbetar nära gästerna. Chefernas åsikter jämförs med personalens för att utläsa likheter men också skillnader i hur förekomsten av sexuella trakasserier från gäster gentemot personal upplevs, hur och vid vilka situationer sexuella trakasserier sker samt på vilket sätt sexuella trakasserier från gäster hanteras av både chefer och personal. Definitionen av sexuella trakasserier i uppsatsen har sin grund i Diskrimineringslagen, det vill säga “ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet” (1 kap 4 § st. 5 DiskL).            Enligt studiens utfall går det att läsa att sexuella trakasserier upplevs olika av chefer samt personal. Cheferna på de olika hotellen ansåg att sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inte förekommer längre. Personalen däremot anser att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen då cirka 70 % av respondenterna själva varit med om sexuella trakasserier samt 50 % sett någon annan bli utsatt för fenomenet. Sexuella trakasserier sker mestadels verbalt, men det sker även via kroppsspråk. Undersökningen tyder på att sexuella trakasserier förekommer på kvällstid, speciellt på helger samt i samband med att gästen konsumerat alkoholhaltiga drycker. Undersökningen påvisade även att cheferna på de olika hotellen aldrig fått in en anmälan om sexuella trakasserier från sin personal. Detta kan kopplas till att majoriteten av respondenterna väljer att inte gå vidare med sexuella trakasserier till sina chefer då den anställde exempelvis hanterar det på plats själv, anklagar sig själv eller skäms över det som hänt. Detta visar på att sexuella trakasserier är ett känsligt och skambelagt problem inom hotellbranschen som behöver belysas mer. / This study aims at highlighting sexual harassment from guests towards employees in the hotel industry, where specifically the hotel manager’s and staff's own experiences are studied and how they handle the phenomenon. The study consists of a completely anonymous case study, where hotels in a medium-sized city in Sweden are involved. Interviews with the managers and a survey with the hotel staff who work close to the guests have been done. The managers' views are compared with the staffs' to identify similarities, but also differences in how sexual harassment from guests towards employees experiences, how and at what situations sexual harassment occurs and how sexual harassment from guests is managed by managers and employees. Definition of sexual harassment in this study has its foundation in the Discrimination Act, which describes it as "a behavior of sexual nature that violates someone's dignity" (Chapter 4, paragraph 5, DiskL).   According to this study, sexual harassment is experienced differently by managers and staff. The managers at the various hotels felt that sexual harassment from guests towards staff does not occur anymore. The staff, on the other hand, consider that sexual harassment is a common phenomenon in the workplace, and about 70% of respondents themselves have been involved in sexual harassment and 50% have seen someone else been exposed to the phenomenon. Sexual harassment occurs most verbally, but it also happens through body language. The survey shows that sexual harassment occurs in the evening, especially on weekends and in connection with the guest consuming alcoholic beverages. The survey also showed that the managers of the various hotels never received a notification of sexual harassment from their staff. This can be connected to the fact that the majority of respondents choose not to proceed with sexual harassment to their bosses because the employee handles it themselves, accuses himself or is ashamed. This shows that sexual harassment is a sensitive and shameful problem in the hotel industry that should be highlighted even more.

This study aims to research change management in routines to prevent and respond to sexual harassment in workplaces for social work after the MeToo movement in 2017. Another aim is to discuss how these changes were implemented and communicated to the employees of the studied workplaces and how the informants in this study have perceived these changes and their results. The study is qualitative with an inductive approach and the empirical data consists of five telephone interviews and in order to collect the informants perception of the change management we have used idea and ideology analysis as a method for processing the material. The results of the study show how changes have been made in all five of the studied workplaces, but to varying degrees and extent, which has made the routines for dealing with sexual harassment more or less visible. Two of the social workers describe how there have been courses for the employees to access information about the new routines, but where one of them simultaneously explains how sexual harassment still exists today, however more subtly. What also emerges is how collegial support and cohesion are unanimously viewed as protection against the possibility of sexual harassment. To analyse the data, we have looked at theories such as change management in the form of organisational culture, power, social mobilisation, and gender roles. / Syftet med studien är att undersöka förändringsarbetet kring rutiner som gjorts inom socialt arbete för att bemöta sexuella trakasserier. Detta efter att MeToo haft sin framfart 2017. Vidare syfte är att se hur dessa förändringar gjorts synliga för medarbetare och hur dessa upplevts av de informanter som fått utrymme i studien. Studien är en kvalitativ studie med fem telefonintervjuer som empirisk grund med en induktiv ansats. För att nå informanternas upplevelser av fenomenet på just deras arbetsplatser har vi använt oss av idé- och ideologianalys som metod för bearbetning av materialet. Vår ambition med studien är att bidra till ett annars relativt smalt forskningsfält där svenska studier kring sexuella trakasserier och MeToos påverkan på förändringsprocessen är knapphändig. Studiens resultat visar att förändringar gjorts på samtliga arbetsplatser, men i olika grad och utsträckning, vilket gjort rutinerna för att bemöta sexuella trakasserier mer eller mindre synliga. Två av arbetsplatserna har lyft hur det utformats utbildningar för att samtliga ska nås av samma information, men där en av dessa samtidigt förklarar hur det än idag förekommer sexuella trakasserier, om än mer subtilt. Vad som även framkommer är hur det kollegiala stödet och sammanhållningen enhälligt ses som skydd mot att sexuella trakasserier kan förekomma. För att analysera empirin har vi sett till teorier som förändringsarbete i form av organisationskultur, makt, social mobilisering och könsroller.

Syftet med studien var att undersöka eventuella svårigheter chefer kan uppleva i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och vid hanteringen av sådana händelser på arbetsplatsen. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom kommunal förvaltning på olika kommuner i Sverige. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Organisationskultur, Känsligt ämne, Subjektiva tolkningar och attityder och Bristande intresse. Resultatet visade att respondenterna upplevde svårigheter vid både hanteringen och i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier, där flest svårigheter upplevdes vid hanteringen av sexuella trakasserier. Svårigheterna som var mest framträdande vid hanteringen var ämnets känsliga karaktär, att problemet är dolt och att vissa incidenter inte kommer till chefens kännedom. Vid det förebyggande arbetet var den största svårigheten enligt respondenterna att få alla anställda engagerade i ämnet. / The aim of the study was to examine any potential difficulties managers might experience in the preventative work against sexual harassment and when managing such issues in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with managers within municipal administrations at municipalities across Sweden. The material was analyzed using an inductive thematic analysis. Four main themes were found; Organizational culture, Sensitive subject, Subjective interpretations and attitudes and Lack of interest. The results showed that the respondents experienced difficulties in both managing and preventing sexual harassment, difficulties were experienced mostly within managing reports of sexual harassment. The difficulties that were most profound in managing sexual harassment was the sensitivity of the subject, that the problem is hidden, and that some incidents does not come to the managers’ attention. The most profound difficulty while preventing sexual harassment was to engage the employees and involve them in discussions around sexual harassment.

Bakgrund: Sexuella trakasserier bland sjuksköterskor är globalt ett stort problem. Sexuella trakasserier förekommer från både kollegor, chefer, anhöriga och patienter hos båda könen och kan definieras som både fysiskt våld, psykiskt våld, verbalt och icke verbalt. Det finns riktlinjer och lagar runt om i världen som ska förebygga mot sexuella trakasserier.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin mentala hälsa vid arbetsrelaterade sexuella trakasserier. Metod: Studien använde allmän litteraturöversikt som metod med induktiv ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och MEDLINE. Efter kvalitetsgranskning valdes tretton artiklar ut till resultatet vilka sammanställdes i en matris. Data analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans mentala hälsa som gav psykiska, fysiska sjukdomar, påverkad arbetsmiljö och hot mot patientsäkerheten. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete påverkas och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Sjuksköterskor som har upplevt sexuella trakasserier riskerar att sjukskriva sig och lämnar sitt yrke.  Slutsatser: Sexuella trakasserier påverkar sjuksköterskors mentala hälsa, ger psykiska och fysiska sjukdomar som resulterar i påverkad omvårdnad, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det beskriver vikten av forskning om ämnet för att utse förebyggande åtgärder som behövs på arbetsplatserna världen över. / Background: Sexual harassment among nurses is a major problem globally. Sexual harassment occurs from colleagues, managers, relatives and patients of both sexes and can be defined as both physical violence, psychological violence, verbal and nonverbal. There are guidelines and laws around the world to prevent sexual harassment.   Purpose: The purpose is to describe nurses' experiences of their mental health in the event of work-related sexual harassment.  Method: The study used general literature review as a method with inductive approach. Literature search was carried out in the databases PubMed, CINAHL and MEDLINE. After quality review, thirteen articles were selected for the result, which was compiled in an array. The data was analysed through Friberg's analysis model.  Results: The results showed that sexual harassment in the workplace leads to a negative impact on the nurse's mental health that resulted in mental, physical illnesses, affected work environment and threats to patient safety. The nurse's nursing work is affected and opportunities to take their professional responsibility. Nurses who have experienced sexual harassment risk taking sick leave and leaving their profession. Conclusions: Sexual harassment affects nurses' mental health, causes mental and physical illnesses that result in affected nursing, patient safety and work environment. It describes the importance of research on the subject in order to designate preventive measures needed in workplaces worldwide.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.