Background: Sexual harassment is defined as an act alluding to sex and that is unwelcome by the person towards whom the action is directed. It is an illegal action that risks violating and harming a person’s dignity. The problem can be found in the field of healthcare and amounts to precariousness in the work environment that affects the health of the nurse as well as the quality of the care. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of sexual harassment in the workplace. Method: The authors have carried out a literature review and identified and analyzed the knowledge prevalent in the paper's specific area of study. Twelve scientific articles function as the fundament for this paper: seven of a qualitative, three of a quantitative and two of a both qualitative and quantitative study design. Results: The overview of accessible literature resulted in three main categories with two and three subcategories. In the main category titled Descriptions of sexual harassment, with the subcategories Different appearances and The perpetrator, there is a description of the nurses' impressions of the perpetrator as well as the way sexual harassment are expressed. In the second main category, titled The effects of sexual harassment with the subcategories Feelings, Action and strategies and Consequences, the nurses' reactions to sexual harassment both during and after the event are described. In the third main category Explanations, with the subcategories Definition and boundaries and Interpretation, what the nurses perceive as sexual harassment and how they understand what has occurred are described. Discussion: The result is discussed from the standpoint of the different coping strategies that presented themselves. Possible explanations and solutions of the problem as well as consequences are discussed. / Bakgrund: Sexuella trakasserier är en handling eller yttrande som anspelar på sex och är oönskat av den som utsätts. Det är ett olagligt beteende som riskerar att kränka och skada en människas värdighet. Problemet förekommer inom vård och omsorg och utgör en risk i arbetsmiljön som påverkar såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för detta arbete. Sju av kvalitativ, tre av kvantitativ samt två av mixad design. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier med två eller tre underkategorier. I huvudkategorin Beskrivningar av sexuella trakasserier med underkategorierna Olika uttryck och Förövaren beskrivs sjuksköterskornas uppfattning om förövaren samt hur sexuella trakasserier tar sig uttryck. I huvudkategorin Effekterna av sexuella trakasserier med underkategorierna Känslor, Agerande och strategier samt Konsekvenser beskrivs hur sjuksköterskorna reagerar på sexuella trakasserier, under och efter händelsen. I huvudkategorin Förklaringar med underkategorierna Definition och gränsdragning och Tolkning beskrivs vad sjuksköterskorna uppfattar som sexuella trakasserier samt hur de förstår det som inträffat. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån olika copingstrategier som framkom. Tänkbara förklaringar till och lösningar på problemet samt konsekvenser för såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet diskuteras.

<p>Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.</p><p>I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed.</p><p>One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.</p>

Undersökningen är baserad på en intervjustudie med tio reportrar på kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet. Syftet är att undersöka hur hotbilden riktad mot svenska reportrar ser ut. Studien syftar även till att undersöka om tidningarnas digitalisering har ökat hatet mot yrkesgruppen, samt om det finns några skillnader i hotbilden riktad mot manliga respektive kvinnliga journalister. Den tidigare forskningen om ämnet är bristfällig och vi har därför valt att beskriva utgå från forskning och teorier som rör ämnet och vår frågeställning, vilket är statistik på anmälningar av hat och hot i Sverige och forskning kring sexuella trakasserier. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Jöran Höks problematisering av medieutveckling samt Thomas Hanitzsch modell av journalistisk kultur. Undersökningen visar att det finns en normalisering av de hot som journalisterna mottar. Majoriteten av våra intervjupersoner har betonat att de negativa kommentarerna de mottar inte är något personligt, utan riktar sig mot yrkesgruppen journalister. Många uttrycker också att reportrar på kvällstidningar är illa omtyckta inom denna yrkesgrupp. Trots det kunde vi i undersökningen dra slutsatsen att majoriteten av hoten var personligt riktade. Undersökningen visar också att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga reportrar när det gäller genre av hot. De kvinnliga intervjupersonerna mottar till större del sexuella kommentarer, men också kommentarer riktat mot yrkesprestationen. Medan de manliga intervjupersonerna till större del mottar kommentarer riktat mot deras yrkesprestation. Något vi initialt inte räknat med är den mängd rasistiska kommentarer som våra intervjupersoner mottar dagligen. Detta valde vi därför att fördjupa oss i ämnet högerextremism under arbetets gång.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

Målet med denna studie är att undersöka hur personal vid olika institutioner på Umeå universitet arbetar med frågor kring sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Resultatet är baserat på sex intervjuer med personal som har jobbat med frågor som rör sexuella trakasserier på Umeå universitet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datat.  Studien visar att all personal ansåg att de behövde mer utbildning kring sexuella trakasserier så att de kunde göra ett bättre jobb, arbeta mer effektivt samt arbeta med förebyggande metoder för att förhindra uppkomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. All personal höll även med om att ledningen behöver sätta en kultur som ska råda på arbetsplatsen som visar alla anställda vad som är ett accepterat beteende och inte. Därefter kan personalen arbeta tillsammans med ledningen för en bättre arbetsplats. Nyckeln till en bättre arbetsplats delas upp i tre viktiga faktorer som presenteras som teman i resultatet: Samverkan och relationer, utbildning samt hur man arbetar med kring sexuella trakasserier.

Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.

<p>Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.</p>

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.