Le présent mémoire se penche sur les liens entre l'information et le divertissement à la télévision, en ciblant plus particulièrement les États-Unis. Il explore l'univers de l'infotainment par le biais de deux émissions humoristiques américaines qui traitent d'actualité. Nous dressons dans un premier temps un bref portrait des tendances qui affectent l'information télévisée aux États-Unis, ce qui nous donne l'occasion de remarquer que les bulletins de nouvelles de toutes les chaînes subissent une perte d'auditoire. Cette dernière s'explique par divers facteurs dont la concurrence d'Internet, la perte de confiance des Américains envers leurs médias en général ainsi qu'une migration du public vers les émissions humoristiques et les talk shows de fin de soirée pour entendre parler d'actualité et de politique. C'est sur ce dernier aspect que nous nous attardons en poursuivant sur la part grandissante du mélange des genres (information et divertissement) et le débat qui gravite autour de l'infotainment. La mission démocratique des médias selon Blumler et Gurevitch est la théorie que nous utilisons pour sonder ce phénomène. Le cas que nous choisissons d'étudier dans cette perspective correspond aux émissions The Daily Show et The Colbert Report de la chaîne câblée Comedy Central. Nous posons comme hypothèse que celles-ci peuvent partiellement répondre à cette mission démocratique des médias en abordant des enjeux sérieux à travers un regard critique et réflexif. Pour vérifier la validité de cette hypothèse, nous effectuerons une analyse de contenu, surtout qualitative, d'épisodes diffusés pendant la période 2006-2007. Chacun des épisodes sélectionnés sera donc examiné par le biais d'une grille d'observation dont les indicateurs sont issus des critères de Blumler et Gurevitch. Nous arrivons par cette démarche à la conclusion que les deux émissions à l'étude présentent un contenu informationnel substantiel et occupent un rôle de chien de garde par rapport aux personnalités et institutions politiques. Fait intéressant, The Daily Show et The Colbert Report exercent également une surveillance des médias télévisuels qui couvrent ces derniers et mettent ainsi de l'avant une réflexion à deux niveaux. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Télévision américaine, Information, Divertissement, Journalisme télévisé, Mission démocratique et métissage des genres.

Le zapping a institué, en même temps que de nouvelles conditions de réception, de nouvelles conditions de production et de circulation des messages. Cette étude veut mettre en relief l'évolution de différents genres de discours télévisuels - discours de divertissement, discours publicitaire, discours d'information - en rapport avec ces changements dans les modes de production en réaction au zapping. Il est question d'accélération, de fragmentation, de sensationnalisation et d'hybridation des genres, des changements de ton et de format qu'on a voulu observer dans les discours de trois genres télévisuels à deux époques de l'histoire de la télévision : au début des années 1970, avant cette intensification de l'usage de la télécommande entrainée par l'addition des nombreux choix de programmes, et aujourd'hui (2010), alors que le zapping est devenu un mode de réception et de production des discours télévisuels assez généralisé. Plusieurs publicités, deux téléromans, deux talk-shows et deux téléjournaux sont analysés. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Zapping, effets du zapping, télévision, téléspectateur, production télévisuelle, diffusion, réception, discours télévisuels, discours des médias, conversation, accélération, fragmentation, publicité, téléroman, talkshow, journal télévisé, information.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar. Programledarna vill ha svar på sina mestadels enkla och grundläggande frågor, men forskaren svarar inte alltid enkelt och grundläggande. Forskaren är där för att beskriva omständigheterna kring hundraårsjubileet av upptäckten av kosmisk strålning, i egenskap av elementarpartikelfysiker. Programledarna är beroende av att deras lyssnare tycker att innehållet är intressant och värt att lyssna på. Därför hamnar det på deras lott att så gott de kan göra programinnehållet intressant för lyssnarna. För att uppfylla det tillkommer lokala projekt, såsom att förmå den intervjuade att vara mer personlig och göra ansatser för att ge samtalet en mer vardaglig och avslappnad prägel. Till exempel genom det sätt som de ställer frågor till forskaren. Men även den journalistsiska uppgiften att popularisera vetenskapen som forskaren intervjuas om tillkommer, då det rör sig om ett radioprogram inom sektorn för Public service.

The aim of this essay is to examine why Swedish-English code-switching occurs, focusing on one person. The idiolect examined is Simon Davies, hosting the TV-show Design: Simon & Tomas where Simon Davies and his colleague Tomas Cederlund travel around Sweden helping Swedes with interior design. Season three of the show was transcribed into written data and theories were later used when analyzing the data transcribed from the TV-show. The data was analyzed from a qualitative and a quantitative aspect as well as mixed and unmixed utterances. This was done in order to see if there is a pattern in the way Davies switches as well as further understand what kind of items are switched. As this is done, the essay analyses the possible reasons for why Davies switches using the theories displayed earlier. The results show that Davies’ idiolect does not fully follow any specific pattern, however most of the words switched are nouns and the least common word class is prepositions. However, theories applied show that Davies’ switching could be a way for him to create an identity and connect with Swedes. The use of Swedish could help him seem friendlier and less like a stranger.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>

<p>The aim of this essay is to examine why Swedish-English code-switching occurs, focusing on one person. The <em>idiolect</em> examined is Simon Davies, hosting the TV-show <em>Design: Simon & Tomas</em> where Simon Davies and his colleague Tomas Cederlund travel around Sweden helping Swedes with interior design. Season three of the show was transcribed into written data and theories were later used when analyzing the data transcribed from the TV-show. The data was analyzed from a <em>qualitative</em> and a <em>quantitative</em> aspect as well as <em>mixed</em> and <em>unmixed</em> utterances. This was done in order to see if there is a pattern in the way Davies switches as well as further understand what kind of items are switched. As this is done, the essay analyses the possible reasons for why Davies switches using the theories displayed earlier. The results show that Davies’ idiolect does not fully follow any specific pattern, however most of the words switched are nouns and the least common word class is prepositions. However, theories applied show that Davies’ switching could be a way for him to create an identity and connect with Swedes. The use of Swedish could help him seem friendlier and less like a stranger.</p>

The discourse constructing a queer representative with LGBT identity embodies subversive queer rebellion grounding interdependence between advertisers, stars, and audiences in commercial television. Considering her media roles for American Express, CoverGirl, and J.C. Penney, as well as a daytime talk show host, Ellen DeGeneres expresses queerness, queer moments, and space in accordance with anti-heteronormativity described by Alexander Doty in Making Things Perfectly Queer. In the mainstream advertising, using LGBT subculture texts is a strategy for advertisers to target mass heterosexual consumers, while simultaneously not to alienate homosexual communities. In U.S. daytime television programming, The Ellen DeGeneres Show emblematizes identity declaration of Ellen’s coming out episodes in 1997 and embodies entertaining segments in terms of a coming out party through talking, dancing, and liberating. In audience reception, viewers, based on egalitarianism, are empowered by a moment of pleasure, sympathy, and liberation in relation to DeGeneres’ queer performance in the media. Through identifying three main media practices, advertising, broadcasting, and, spectating, I conclude with a discourse that DeGeneres, as a queer representative, signifies a satirical token of homonormativity to negotiate heteronormative media narratives in the mainstream media. / text

Del folletin al reality: una aproximacion teorica a modelos de lectura y consumo sobre la ficcion y la realidad (From the Serialized Story to the Reality Show: a Theoretical Approach to Models of Reading about Fiction and Reality) discusses and combines three hypotheses. In the introduction, this research intends to expand Reader Response theories proposing that the reading experience occurs in a concrete frame of time and space. This has been called the 'spatial condition of reading acts.' The premise is that literary artifacts manipulate the reader, not only by their content, but also through their form.Chapter I examines how reality and fiction are both constructed as cultural discourses, and reviews how fictitious texts negate their invented nature. Simultaneously, it evaluates the formal structure of an audiovisual narrative, and identify another level of manipulation over a spectator, in this case, through film montage. Chapter II studies a third facet of literary domination exerted by popular culture artifacts; this is the production and distribution of the serialized novel. Additionally, its presents the second hypothesis of this research: the consumption of fiction works as a synecdoche regarding the consumption of exchange goods in a consumerist society.Chapter III, then are the previous chapter is more focused on content. It reviews a necessity of fiction in contemporary society to explain daily life experiences, motivating a cultural sense that reality pretends to imitate fantasy. Therefore serialized stories become models for interpreting real life. Finally, Chapter IV states the third hypothesis of this investigation: serialized stories and reality shows share a similar structure of distribution and content to present its message. Consequently, the tenuous boundary between reality and fiction becomes a becomes an experience manipulated by mass media which turns out, turning out serialized stories as valid referent for a hyper-media and hyper-consumer society.In sum, this dissertation examines Hispanic culture from the most abstract of the literary phenomena, to the consumption of hyper-real symbols of contemporary culture. The theoretical and practical contribution of this perspective is to extend literary, to media studies; reviewing economical and popular phenomena from discourse perspectives.

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer. Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3. De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

This thesis investigates the historical American medicine show of 1880-1900 through the lens of contemporaneous social and cultural debates, primarily regarding class and race relations. The medicine show pitchmen, the central figure of the medicine show, is the progeny of the confidence man of the mid to late-nineteenth century, best personified through the autobiographies of Benjamin Franklin and P.T. Barnum and novels of Herman Melville and Mark Twain. The confidence man utilized a performative identity directed towards the assumed needs and desires of his audience, which gave him a purely pragmatic orientation. As the confidence man filtered through emerging forms of popular entertainment, he found his place in the traveling medicine show in the figure of the medicine man. In many ways, the medicine show functioned as a cultural arena in which the concerns of rural audiences about the ongoing professionalization of the classes, specifically within the medical profession, were investigated and manipulated.