I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

The purpose of this study is to contribute with a greater understanding of how the participants of this study experience that the girl group, which they are a part of, on Facebook influence their self-identity. ● What does it mean for the informants to be a part of their respective girl groups onFacebook? ● What impact has the informant’s membership had on their offline identities? The study analyses six semi structured interviews. The analyses focus on individual’s selfidentity and consists of themes regarding Anthony Giddens theories about self-identity andthe effect of one's lifestyle and group identity, and Erving Goffman’s dramaturgy. The conclusions highlight that Facebook matter in the life of the participants which for instance has affected their offline identities to the extent that it has progressed and developed. For instance, the members confidence has grown since joining their respective groups, which also has led to a greater awareness. Furthermore, the conclusions of this study prove that participants use Facebook in an addictive manner, but instead of having a negative result ontheir lives it has had the opposite. The informants feel belongingness and a connection towards their respective groups.

<p>The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".</p>

The present study aims at the discussion of the contemporary forms of construction of selfidentity through the perspective prompted by the transformations ocurring in the health field. The increasing influence of the health promotional discourses in the media is reflected in the personal sphere, through the popularization of the “healthy lifestyles”. These are understood as supporting the construction of late modern identities. Within this phenomenon, we discuss the specific implications of the health eating discourse as portrayed in a specialized publication, attempting to the overlapping connections between lifestyle, food and discourse in the shaping of self-identities. Through this perspective, food is approached as bearing fundamental implications to the constitution of the individual. The present study is placed within the sociological theories on late modernity, the discourse analysis theories and the media as the provider of the symbolic content. / O presente estudo tem por objetivo discutir as formas de construção de identidade pessoal na contemporaneidade através da perspectiva das mudanças que ocorrem no campo da saúde. A crescente influência do discurso da promoção da saúde na mídia se reflete na esfera pessoal através da popularização dos “estilos de vida saudáveis”, que são observados como oferecendo um suporte para as identidades na modernidade tardia. Dentro deste fenômeno, discutimos as implicações específicas do discurso acerca da alimentação saudável em uma publicação especializada, atentando para as relações que se sobrepõem entre estilos de vida, comida e discurso como centrais para a constituição da identidade. A comida, nesta perspectiva, é vista a partir de suas implicações simbólicas para a constituição do indivíduo. Este estudo posiciona-se dentro das teorias sociológicas sobre a modernidade tardia, as teorias da análise de discurso e o campo da mídia como provedor do material simbólico. / Den aktuella studien syftar på att diskutera nutida form av konstruktion av självidentitet i mediala texter. Från det här perspektivet utgör hälsofrämjande diskurser ett verktyg för att bygga uppfattningar om sig själv där mat är ett särskilt viktigt symboliskt objekt i detta projekt. Inom detta fenomen, diskuteras den specifika innebörden av meddelanden kring hälsosam kosthållning som framförs i ett specialiserat tidningsmagasin. Fokus är på de överskridande förhållandena mellan livstil, mat och diskurser i skapandet av självidentitet. Studien befinner sig inom sociologiska teorier om senmodernitet, teorier om diskursanalys och media som en instans där symboliskt innehåll om subjektiviteter kan hittas.

The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".

Overconsumption has become a common phenomenon in our contemporary consumer society. Furthermore, overconsumption has repeatedly been pointed out for its negative impact on the wellbeing of both humans and the environment. Alternative consumption and minimalism have, in recent years, become increasingly noticeable as a solution to this problem. The purpose of this study is threefold. First, from a Swedish context provide information on the motives of individuals who choose an alternative consumption or a minimalistic lifestyle, second, how these choices are important to the construction of these individuals’ self-identity, and third to discuss the significance of objects for these individuals. Previous research shows that motives for individuals who choose alternative ways of consumption are both personal benefits and activist ideologies. Financial capacity also plays a major role in an individual’s ability to consume alternatively or choose a minimalistic lifestyle. We have noted that previous research is currently lacking to explain how alternative ways of consumption are related to the construction of self-identity. Previous research also shows that there seems to be an ongoing discussion about the definition of the concepts of alternative consumption and minimalism. Our study is based on qualitative interviews with five individuals where both alternative consumers and minimalists are represented. This study's findings show that the main motive of our interviewees to choose alternative ways of consumption is that these lifestyles has given rise to increased well-being. It also shows that some participants have been able to develop an emotional distance to their belongings through these lifestyle choices. The results also indicate that the interviewees do in fact construct their self-identity through alternative ways of consumption. Also, that class affiliation is a crucial factor for the individuals' ability to choose a lifestyle characterized by alternative ways of consumption. / Överkonsumtion har blivit ett vardagligt fenomen i vårt samtida konsumtionssamhälle. Detta har upprepade gånger pekats ut som en bidragande faktor till att välbefinnandet hos både människa och miljö påverkats negativt. Både alternativ konsumtion och minimalism har på senare år blivit allt mer uppmärksammade som lösningar på detta problem. I denna studie är syftet att utifrån en svensk kontext bidra med kunskap om vilka motiv individer har till att välja en alternativ konsumtion eller en minimalistisk livsstil, hur detta i sin tur har betydelse för konstruktionen av självidentiteten samt vilken betydelse ting har för dessa individer. Tidigare forskning har visat att personliga fördelar och aktivistiska ideologier varit motiv för individer till att välja alternativa konsumtionssätt. Förutsättningarna för att göra dessa livsstilsval skiljer sig dock beroende på vilken ekonomisk kapacitet människor besitter. Vi har uppmärksammat att nuvarande forskning är bristfällig i att förklara hur alternativa konsumtionssätt står i relation till identitetsskapande. Det tycks även finnas en pågående diskussion i tidigare forskning om definitionen av begreppen alternativ konsumtion och minimalism. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner där både alternativa konsumenter och minimalister finns representerade. Studiens resultat visar att intervjupersonernas huvudsakliga motiv till att välja ett alternativt konsumtionssätt är att livsstilen givit upphov till ett ökat välbefinnande. Resultatet visar även att vissa deltagare har utvecklat en emotionell distansering till sina ägodelar genom deras val av livsstil. Resultatet tyder även på att intervjupersonerna konstruerar sin självidentitet genom alternativa konsumtionssätt samt att klasstillhörigheten återigen anses vara en avgörande faktor för individers förmåga att välja en livsstil präglad av alternativa konsumtionssätt.

Denna studie undersöker ungdomars upplevelse av astrologi och annan spiritualitet i dagens senmoderna samhälle. Syftet har varit att komma åt ungdomarnas livsvärldar och undersöka på djupet hur de upplever astrologi och om det används för att hantera svåra livskriser, där fokuset främst har legat på covid-19-pandemin. Grunden till vårt syfte kommer från ett intresse för att undersöka hanteringen av coronapandemin på individnivå, där vi är särskilt intresserade av att undersöka om spiritualiteten har någon plats i ungdomars sätt att hantera svåra livskriser i det senmoderna samhället. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Giddens teorier om det senmoderna samhället, ontologisk trygghet och självets reflexiva projekt. Vidare har den tagit stöd i sekulärt existentiellt meningsskapande coping. Utifrån en hermeneutisk metodansats har tio semistrukturerade intervjuer hållits med ungdomar mellan åldrarna 18 till 25. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som belyser att dagens ungdomar tenderar att ta det som det kommer och lita på att situationer löser sig. Deras tillvägagångssätt för att klara av att finna sig i det varierar, men vi menar att astrologin och spiritualiteten ändå har en märkbar närvaro på ett eller annat sätt.

Bakgrund: Statistik visar på att allt fler i Sveriges befolkning upplever en ökad stress i så väl privat- som yrkesliv. Detta yttrar sig till exempel inom områden där digitaliseringen är avhängig för en fortsatt relevans på arbetsmarknaden och inom yrkesgrupper som redan tidigare haft höga krav på kunskap, effektivitet och hastighet. Tidigare forskning visar på ett samband mellan modernitetens framväxt samt de accelerationsprocesser som därigenom tagit fart. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsreportrars bakgrund och deras upplevelser avseende stressrelaterade frågor går att påvisa i förhållande till modernitetsstudier. Metod: Undersökningen är en kvantitativstudie som utförts med hjälp av digitala enkäter med främst fasta svarsalternativ på en ordinalskalenivå. Enkätundersökningen genomfördes av 78 svenska nyhetsredaktioner varav 21 TV-, 26 radio- och 31 tidningsredaktioner där 118 respondenter deltagit i undersökningen. Urvalet var icke slumpmässigt vilket medför att studiens resultat utgörs av deskriptiv statistik. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I resultatet framkommer att stressrelaterade utmaningar finns i yrkesgruppen och att dessa går att relatera till modernitetsstudier. Ytterligare resultat visar att yrkesgruppen identifierar sig i mycket hög grad med sitt yrke, att de inte får tid för reflektion mellan arbetsuppdragen och att de inte är oroliga för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen. Konklusion: Bakomliggande variabler såsom kön, ålder, medium och utbildningsnivå har inte uppvisat någon påverkan för upplevd stress. Däremot påvisar modernitetsteorier att indikationer finns på att förhållanden inom yrket skulle behöva vara bättre. Nyhetsreportrars höga krav och positiva inställning till förändring och utveckling i kombination med brist på återhämtning och reflektion kan mot bakgrund till att denna studie vilar mot deskriptiv statistik sägas vara i linje med teorier om samhället som en juggernaut och social acceleration i enlighet med både Anthony Giddens och Hartmut Rosa. / Background: Statistics show that more and more of Sweden’s population is experiencing increased stress in both private and professional life. This manifests itself, for example, in areas where continues relevance on the labor market is dependent on digitization as well as in professional groups with high demands on speed, knowledge and efficiency. Previous research shows a connection between the rise of modernity and increasing acceleration processes.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether Swedish news reporters’ background and their experiences regarding stress-related issues can be demonstrated in relation to modernity studies. Method: The survey is a quantitative study carried out using digital questionnaires with mainly fixed response options at an ordinal scale level. The survey was conducted at 78 Swedish newsrooms, of which 21 TV, 26 radio and 31 newspaper rooms, where 118 respondents participated in the survey. The selection was not random, which means that the results of the study consist of descriptive statistics. Processing of the results was done in the statistical program SPSS.  Results: The results show that stress-related challenges do exist in the occupational group and that these can be related to modernity studies according to modernity studies. Further results show that the occupational group identifies to a very high degree with their profession, that they do not have enough time for reflection between work assignments and that they are not worried about not keeping up with technical developments.  Conclusion: Underlying variables such as gender, age, medium and level of education have no effect on perceived stress. On the other hand, modernity theories can be emphasized that there are indications that conditions in the profession need to improve. News reporters' high demands and positive attitude to change and development in combined with a lack of recovery and reflection, in light of the fact that this study rests against descriptive statistics, can be said to be in line with theories of society as a juggernaut and social acceleration in accordance with both Anthony Giddens and Hartmut Rosa.

Department of Education, University of Stockholm. Second year research project, autumn term 2009. The transformation of Swedish officer´s training into an academic professional education – a study of professional identity in alteration. The study is a part of the Research Project; Discussion for collaboration - from vocational training to academic professional education. By Michael Larm The purpose of this study is to analyse in what way the process of transforming Swedish officer´s training into an academic professional education are perceived in terms of professional identity, alteration and synergies. The theoretical framework is based on social constructivism from the perspective symbolic interactionism focusing on notions such as heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity. The data derives from a qualitative research and the collection of data was made by inviting students and teachers from the Swedish National Defence Collage to Focus group discussions. The discussions are audio-recorded and transcribed in its entirety as close to the oral language as possible. The data is analysed with regard to heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity, and with regard to professional identity, alteration and synergies based on the transformation mentioned above. The results from the Focus group discussions shows that the participants conception of the process of transforming Swedish officer’s training into an academic professional education and of the term professional identity is closely related to their own field of practice. / Syftet med studien är att undersöka lärares och studerandes uppfattningar om officersutbild-ningens akademisering vid Försvarshögskolan, dess synergieffekter och påverkan på en yrkes-identitet i förändring. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv enligt Bakhtin, Giddens och Wertsch där språket, samtalet, står i fokus för identiten. Studien tar också stöd i ett socialpsykologiskt perspektiv utgående från symbolisk interaktionism utvecklat av Mezirow där fokus ligger på att individen i samspelet med den sociala omgivningen utvecklar sin identitet. Data inhämtas från kvalitativ forskning i form av fokusgruppsamtal med studerande och lärare vid FHS. Samtalen dokumenteras genom ljudinspelning och transkriberas i sin helhet. Insamlade data analyseras med de teoretiska begreppen: Heteroglossin, Dialogicitet, Alteritet och Självidentitet kopplat till identitet, förändring och synergieffekter. Studien visar att deltagarnas uppfattning om den förändringsprocess som akademiseringen för med sig och av begreppet identitet är nära relaterad till aktörens bakgrund och roll i akademin. / Samtal för samverkan - från yrkesspecifik till akademisk professionsinriktad utbildning