Ätstörningsproblematiken inom idrotten har aktualiserats de senaste åren. Problematiken har visat sig vara större inom idrotten och mer specifikt inom estetiska idrotter samt bedömningsidrotter. Flera aspekter av ätstörningar grundar sig i utformningen av kroppsideal därav studiens syfte. Syftet är att belysa utövarnas uppfattning om kroppsideal inom simhopp i Sverige och vad detta ideal har för konsekvenser på utövarnas hälsa. Simhopp som både är en estetisk idrott och bedömningsidrott ska enligt tidigare forskning vara en riskgrupp för ätstörningar. Undersökningen sker med hjälp av en enkät utskickad till alla simhoppsutövare över 15 års ålder i Sverige. Undersökningen visade att simhopparna upplever ett starkt kroppsideal inom Sverige där simhoppare ska vara korta, smala och vältränade men inte med för mycket muskelmassa. Detta kroppsideal påverkar även utövarna till den mån att de känner sig pressade, ändrar sina matvanor, vill ändra sin kropp och hanteras annorlunda om de inte passar in i kroppsidealet. Dessa konsekvenser råder flera likheter med bristande självuppfattning och ätstörningsproblematik och kan komma att bli nedrivande för Simhoppssverige. Svensk Simidrott bör undersöka detta djupare för att förebygga en förankrad ätstörningsproblematik och psykisk ohälsa inom idrotten. / Eating disorders is a subject that, during the last few years, has received a lot of attention. It has been shown that eating disorders is a bigger problem within sports and more precise within sports judging aesthetics and performance. Several of the causes for eating disorders can be linked with body ideals and its shaping, therefore the aim of this study. The aim is to elucidate the divers view of body ideal and its consequences within diving in Sweden. Diving is both an aesthetic and judging sport and should thus be at risk for eating disorders according to previous research. This study is conducted via a questionnaire sent out to all divers over the age of 15 in Sweden. The results show that the divers experience a strong body ideal within diving in Sweden. Whereas the divers should be short, thin and well-trained but not with too much muscle mass. This body ideal affects the divers to that extent that they feel pressured, change their eating habits, want to change their body and are treated differently if they do not fit the ideal. These consequences have several similarities with low self-perception and eating disorders and can have destructive impacts on diving in Sweden. Swedish swimming should further research this subject to prevent establishing eating disorders and mental illnesses within its association.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur kvinnor i det unga vuxna formativa utvecklingsstadiet upplever att deras självuppfattning och självkänsla påverkas av Instagram. Åtta kvinnor i åldrarna 18-25 deltog. Den induktivt tematiska analysen genererade fyra huvudteman. Utvecklingsfas (respondenternas ålder i förhållande till sina upplevelser); sociala mediers funktion (respondenternas syfte med sin användning); självet och normer (vad väljer respondenterna att visa på Instagram och varför); och det sociala samspelet (hur respondenternas användning av Instagram står i relation till andra personer). Resultatet går i samklang med tidigare forskning och implicerar överlag att det som visas på Instagram tydligt kan kopplas till respondenternas ålder, självuppfattning, självkänsla och det sociala samspelet. Samtliga teman relaterade till hur respondenterna upplevde att det påverkade deras självuppfattning och självkänsla. / The purpose of this research was to investigate how women in their emerging adulthood experience how their self-perception and self-esteem is affected by Instagram. Eight women in the age 18-25 participated. The inductive thematic analysis generated in four main themes. Stage of development, (the respondents age relative to their experience); function of social media (what purpose Instagram has for the respondents); the self and norms, (what the respondents choose to show on their profile and why); and social interaction (how the respondent stands in relation to other people on Instagram). The result goes in line with previous research and implies overall that what is shown on Instagram can be clearly connected to the respondent’s age, self-perception, self-esteem and the social interaction. How the respondents experience stands in relation to how this affects their self-perception and self-esteem is discussed in every theme.

Since the closing of total institutions in Sweden people with severe mental problems have access to places in the society in a completely different way. Prior international studies indicate that so called therapeutic landscapes can contribute to the recovery of people with severe mental problems. The aim of this study is to examine if this can be applied in a Swedish context. What places can be included in a therapeutic landscape and what about these places can influence recovery? Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven adults with severe mental problems, followed by a thematic analysis. The result indicates that places offered by the Swedish social services, in public places and in nature can be included in a therapeutic landscape. The places can evoke a feeling of affinity, offer a change of scenery and enable activities and relationships that can contribute to recovery. Social work plays an important part in offering access to different places, as well as creating them, and can therefore contribute to a recovery process. However, people with severe mental problems are also social agents that actively can influence their own recovery and thereby strengthen their sense of self.

<p>Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet.</p><p>De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan.</p><p>Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort.</p><p>Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens förhållningssätt i allra högsta grad påverkar eleverna och undervisningen. Hur läraren ser på sina elever har en avgörande betydelse för hur eleven utvecklas i skolan. För att en lärares förhållningssätt ska ha en positiv inverkan och gynna barnen krävs det att denne ofta reflekterar över sig själv och sin lärarroll. Som ytterligare slutsats kan nämnas att lärare och dess omgivning tror att lärare kan identifiera låg självkänsla hos barn. Det finns dock forskning som visar att i själva verket har lärare fel två gånger av tre när det kommer till att identifiera barnen med lägst självkänsla. Här skiljer sig litteraturen och intervjuerna en del. Lärarna i undersökningen finner det relativt lätt att identifiera dessa elever, medan en del av litteraturen jag tagit del av säger att de med lägst självkänsla ofta förbises. Man kan med andra ord säga att lärare saknar kunskap om hur elever med lägst självkänsla upptäcks.</p>

Purpose This thesis investigates if leaders’ self-perception and the employees’ perceptions of their leadership are aligned. Background To know whether leaders use a preferred leadership style one could ask their employees. The followers are considered a suitable benchmark for a leader to gain insight into his or her style of leadership. It is therefore of interest to research if the leaders’ self-perception of their leadership is aligned with the perception of their employees. This study will investigate three different managers and their employees in three Team Sportia stores on their view of leadership and leadership perception. Method In order to answer the purpose, the authors conducted an embedded case study including three different Team Sportia Stores. The investigation emphasized the holistic view of the researched environment and both managers and employees were included. Qualitative data was gathered from managers through in depth semi-constructed interviews while quantitative data was gathered through surveying of employees. The briefly described method of measuring exercised and perceived leadership is referred to as conducting 360-degree feedback. The information collected enabled the authors to create a meta-inference of the leadership at each Team Sportia Store researched. Conclusion The three investigated managers differ in their view of leadership, however they all emphases result-orientation. The alignment in perception between the leaders and their employees differ across the three research units. The manager in Stockholm has a more accurate self-perception, than his colleagues in Mariestad and Jönköping. / Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledares självuppfattning och anställdas uppfattning av deras ledarskap stämmer överens med varandra. Bakgrund Ett sätt för ledare att ta reda på om man använder sig av en uppskattad ledarskapsstil är att fråga de anställda. Anställda kan ses som en passande utgångspunkt för en ledare när man vill skaffa sig insikt om sitt eget ledarskap. Av denna anledning är det intressant att undersöka om ledares uppfattning stämmer överens med uppfattningen bland de anställda. Denna studie undersöker tre olika ledare, samt deras anställda, i tre Team Sportia-butiker för att kartlägga om deras uppfattningar stämmer överens. Metod För att uppfylla syftet med denna rapport har författarna inkluderat både ledare och anställda och fokuserat på att skapa en helhetsbild av den undersöka miljön. Kvalitativ data har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med de tre olika ledarna, och kvantitativ data samlades in genom en enkätundersökning band de anställda. Den ovan nämnda metoden att samla in data från både ledare och anställda kallas för 360-degree feedback och gör det möjligt att skapa övergripande bild av ledarskapet i varje Team Sportia-butik. Slutsats Synen på ledarskap skiljer sig mellan de tre ledarna i denna studie, däremot delar de uppfattningen angående vikten av fokus på resultat. Studien visar på skillnader i uppfattningen av ledarskapet i de tre undersökta butikerna. Ledaren i Stockholm har en bättre självbild av sitt ledarskap, än sina två kollegor i Mariestad och Jönköping.

Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet. De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan. Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort. Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens förhållningssätt i allra högsta grad påverkar eleverna och undervisningen. Hur läraren ser på sina elever har en avgörande betydelse för hur eleven utvecklas i skolan. För att en lärares förhållningssätt ska ha en positiv inverkan och gynna barnen krävs det att denne ofta reflekterar över sig själv och sin lärarroll. Som ytterligare slutsats kan nämnas att lärare och dess omgivning tror att lärare kan identifiera låg självkänsla hos barn. Det finns dock forskning som visar att i själva verket har lärare fel två gånger av tre när det kommer till att identifiera barnen med lägst självkänsla. Här skiljer sig litteraturen och intervjuerna en del. Lärarna i undersökningen finner det relativt lätt att identifiera dessa elever, medan en del av litteraturen jag tagit del av säger att de med lägst självkänsla ofta förbises. Man kan med andra ord säga att lärare saknar kunskap om hur elever med lägst självkänsla upptäcks.

<p><strong>Purpose</strong> This thesis investigates if leaders’ self-perception and the employees’ perceptions of their leadership are aligned.</p><p><strong>Background</strong> To know whether leaders use a preferred leadership style one could ask their employees. The followers are considered a suitable benchmark for a leader to gain insight into his or her style of leadership. It is therefore of interest to research if the leaders’ self-perception of their leadership is aligned with the perception of their employees. This study will investigate three different managers and their employees in three Team Sportia stores on their view of leadership and leadership perception.</p><p><strong>Method</strong> In order to answer the purpose, the authors conducted an embedded case study including three different Team Sportia Stores. The investigation emphasized the holistic view of the researched environment and both managers and employees were included. Qualitative data was gathered from managers through in depth semi-constructed interviews while quantitative data was gathered through surveying of employees. The briefly described method of measuring exercised and perceived leadership is referred to as conducting 360-degree feedback. The information collected enabled the authors to create a meta-inference of the leadership at each Team Sportia Store researched.</p><p><strong>Conclusion</strong> The three investigated managers differ in their view of leadership, however they all emphases result-orientation. The alignment in perception between the leaders and their employees differ across the three research units. The manager in Stockholm has a more accurate self-perception, than his colleagues in Mariestad and Jönköping.</p> / <p><strong>Syfte</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledares självuppfattning och anställdas uppfattning av deras ledarskap stämmer överens med varandra.</p><p><strong>Bakgrund</strong> Ett sätt för ledare att ta reda på om man använder sig av en uppskattad ledarskapsstil är att fråga de anställda. Anställda kan ses som en passande utgångspunkt för en ledare när man vill skaffa sig insikt om sitt eget ledarskap. Av denna anledning är det intressant att undersöka om ledares uppfattning stämmer överens med uppfattningen bland de anställda. Denna studie undersöker tre olika ledare, samt deras anställda, i tre Team Sportia-butiker för att kartlägga om deras uppfattningar stämmer överens.</p><p><strong>Metod</strong> För att uppfylla syftet med denna rapport har författarna inkluderat både ledare och anställda och fokuserat på att skapa en helhetsbild av den undersöka miljön. Kvalitativ data har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med de tre olika ledarna, och kvantitativ data samlades in genom en enkätundersökning band de anställda. Den ovan nämnda metoden att samla in data från både ledare och anställda kallas för 360-degree feedback och gör det möjligt att skapa övergripande bild av ledarskapet i varje Team Sportia-butik.</p><p><strong>Slutsats</strong> Synen på ledarskap skiljer sig mellan de tre ledarna i denna studie, däremot delar de uppfattningen angående vikten av fokus på resultat. Studien visar på skillnader i uppfattningen av ledarskapet i de tre undersökta butikerna. Ledaren i Stockholm har en bättre självbild av sitt ledarskap, än sina två kollegor i Mariestad och Jönköping.</p>

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR’s daily work means and thereof not having a clear image of the function’s purpose or the function’s role in the organization   Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business.   Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees. The research has a qualitative research strategy with an abductive approach where data collection is done through qualitative interviews   Results: The study has resulted in different perceptions of what HR's identity is, and different perceptions of what HR's image is. Depending on which work group who answered, we also got different answers on what the HR function’s identity and image is. Although the images are different, the results shows that the HR function is actually needed and the function is proving to be useful, but it can be more useful to the organization in general. The study's contribution to the theory is a model that shows the potential enhancement to give HR more space in the business. / Inledning: HR-avdelningar har växt fram för att ta hand om organisationers viktigaste resurs, nämligen människan. HR som funktion har dock fått möta kritik som hävdar att funktionen inte medför något mervärde till organisationer. Det beror ofta på att övriga organisationen inte förstår vad HRs dagliga arbete och därav inte har någon klar bild över funktionens syfte och roll i organisationen.    Syfte: Syftet för studien är att beskriva relationen mellan organisationens bild av HR-avdelningen (image) och HR-avdelningens bild av sig själva (identitet) för att därigenom skapa en större förståelse för hur HR-funktionen på ett framgångsrikt sätt kan vara en väl fungerande resurs i en organisations övergripande verksamhet.   Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie. Vi har närmat oss frågeställningarna genom att ta hänsyn till olika perspektiv som innefattar HR, chefer och medarbetare. Forskningen har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer.   Resultat: Studien har resulterat i olika uppfattningar kring vad HRs identitet är, samt olika uppfattningar kring vad HRs image är. Beroende på vilken arbetsgrupp som svarat har vi också fått olika svar på vad HR-funktionen identitet och image är. Trots att bilderna skiljer sig åt visar resultatet på att HR-funktionen faktiskt är nödvändig och att den uppfyller en nytta, men att den absolut kan bli mer användbar för organisationen i övrigt. Studiens bidrag till teorin är en modell som visar på en potentiell förbättring för att ge HR mer utrymme i verksamheten.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur användare av applikationen framställer sig själva, jämfört med hur de konsumerar samt bedömer andras profiler. Studien tar upp huruvida konsumtionskultur och sociala strukturer påverkar konsumenternas användning av Tinder samt hur det uttrycker sig i deras konsumtion. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats som grundats i tre fokusgruppsdiskussioner. Fokus har där legat kring hur och varför personer använder sig av nätdejtingapplikationen Tinder. Det empiriska materialet i studien är analyserad med hjälp av teorier kring konsumtionskultur ur ett socialpsykologiskt synsätt. Frågorna har utformats genom en undersökning av konsumenters användande och beteende kopplat till applikationen vilket resulterat i följande frågeställningar, Vad önskar användaren uppfylla genom sin konsumtion av Tinder?, Hur framställer man sig själv genom sin profil på Tinder? och Hur konsumerar användaren andras profiler på applikationen? Studiens resultat visar på att unga vuxna konsumerar applikationen när de har en önskan om att fly vardagen. Konsumtionen bidrar till en uppskattning av konsumenternas egna värde och resulterar i konsumenternas självförverkligande med applikationen som redskap. Tinder ger utlopp för fantasi vilket blir värdeskapande för konsumenten när hen konstruerar sin egna profil eller när hen konsumerar andras profiler. / The purpose of this study was to contribute an understanding of how users of the application Tinder present themselves, compared to how they consume and evaluate others profiles. The study addresses whether consumption culture and social structures affect consumers' use of Tinder and how it shows through their consumption. The study has been conducted through a qualitative approach based on three focus group discussions. The main focus has been on how and why people use the online dating application Tinder. The empirical material has been analyzed by using theories of consumption culture from a social psychological perspective. The research questions aims to study the needs and purpose of consumers linked to the application, which has resulted in the following questions: What does the consumers wish to fulfill through its consumption of Tinder?, How do consumers present themselves through their profiles on Tinder? and How does the user consume others profiles on the application? The result of the study shows that young adults consume the application when they wish to escape everyday life. Consumption contributes to an estimation of the consumers own value and results in the consumers self-realization with the application as a tool. Tinder provides the outlet for imagination that creates value for the consumer when constructing his own profile or when consuming others profiles. The thesis is written in Swedish.

As the title of this thesis suggests, presenting one’s self in modern-day society can sometimes resemble a trial-and-error process. In this bachelor’s thesis, the aim is to examine nine Swedish public libraries’ self-presentation through their social media expressions, thus to provide a contemporary overview of what content is being published in relation to the public library organization’s identity formation within the social media platform Instagram. In order to achieve this, following research questions are asked: What kind of content do libraries convey via their Instagram accounts, and what different types of library-specific genres emerge from the empirical material?; Which diverse representations of the public library, library activities and the librarian are conveyed in the empirical material, and how do they relate to more general understandings of the librarian and the library?; How can the selves that emerge in the library's self-presentation on Instagram be seen as an expression of an institutional, professional or media-specific identity, and what impact does technology and the library's social media genres have on how these are shaped?  Using a categorization scheme, consisting of six content categories, this is conducted through a content analysis of 607 library-generated Instagram posts. Based on the empirical evidence the result indicates that four themes in particular emerge as especially present and recurring in public libraries’ Instagram publications. These themes can be summarized as Tributes, hashtags and societal trends; The public library, building and place; The librarian; and The book. Through the libraries’ social media channel, their Instagram posts and mentioned themes, library-specific genres related to the library’s and librarian’s self-presentation seem to occur, which appears to go beyond professional and institutional identities. Therefore, it seems possible to talk about a specific social media identity, ergo Instagram as a new arena for the public library’s mediated self-presentation.