Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 10.000 barn och ungdomar på sjukhus per år. Att vara förälder till ett barn som vårdas på sjukhus väcker känslor. I slutet av 1800-talet ansågs föräldrarnas närvaro ha en negativ inverkan på barnets behandlingsprocess och familjen var därför separerade under barnets tid på sjukhuset. Under 1950-talet ändrades vårdens riktlinjer, föräldrarnas närvaro påverkade barnets välbefinnande och vården värderade föräldrarnas deltagande. Den vård som bedrivs idag under början av 2000-talet ses barnet, föräldrar och sjuksköterskan som ett samarbetande team där alla parters deltagande är viktiga för barnets omvårdnad.   Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar föräldrars upplevelser av omvårdnaden när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen av dessa artiklar resulterade i fem centrala fynd och grundar sig på föräldrarnas upplevelse av omvårdnaden: behov av god kommunikation och information, bemötande i sjukvården, relation och delaktighet, sjuksköterskans kulturella kompetens och sjukhusmiljö.   Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att kommunikation, information, relation, delaktighet, bemötande, kulturell kompetens och sjukhusmiljö var av betydelse för hur föräldrarna upplevde omvårdnaden till sitt barn. / Background: In Sweden, approximately 10.000 children and youths are cared for in hospitals per year. Being the parent of a child being cared for arouses feelings. At the end of the 19th century the presence of parents was considered to have a negative impact on the child’s treatment process and the parents was therefore separated during the child’s time in the hospital. During that 1950s, the care guidelines were changed. Parent’s presence was considered important for the childrens wellbeing. The care during today from the early 2000s sees as a collaborative team where all parties participate in the childrens care, including the nurse.  Aimn: The purpose are to describe the factors that impact the parent’s experience of the child’s care in the hospital. Metod: A literature review based on thirteen qualitative and quantitative scientific articles. The articles are collected from the databases of Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result: The result of the analysis resulted in five central findings and is based on the parents experience of nursing: communication and information, relationship, attendance, cultural competence and hospital environment.  Conclusion: The results of this literature review showed that communication, information, relationship, participation, attendance, cultural competence and hospital environment were important for the parent’s experience of the childs care.

Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj. Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer. Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4. Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla huvudkategorierna. Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området. / Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families. Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized. Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees. Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories. Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized. Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.

Bakgrund: Globalt sett är arbetsrelaterad stress ett stort problem. Hälso- och sjukvårdsbranschen är den mest drabbade och detta kan medföra konsekvenser både för sjuksköterskors hälsa samt vårdkvaliteten. Det finns ett behov av att öka förståelsen och fastställa faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress inom sjukhusvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: organisatorisk struktur, relationer och professionen.  Konklusion: Personalbrist, tidsbrist, höga krav samt bristande kompetens var några faktorer som framkom och detta visar på att faktorerna som leder till arbetsrelaterad stress i viss utsträckning påverkas av varandra. Enligt krav-kontrolloch stödmodellen är det viktigt att sjuksköterskor känner en balans mellan krav och kompetens vilket talar för att kompetensutveckling bör prioriteras på arbetsplatsen. / Background: Globally, occupational stress is a major problem. The healthcare sector is the most affected and this can have an impact on both the health of nurses and the quality of care. There is a need to increase understanding and identify factors that contribute to work-related stress among nurses.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of work-related stress in hospital care. Methods: A literature review based on eight qualitative interview studies. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was conducted using the five-stage model by Friberg. Results: The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The main categories were: organizational structure, relationships and the profession. Conclusion: Lack of staff, lack of time, high demands and lack of skills were some of the factors that emerged and this indicates that the factors leading to occupational stress are to some extent influenced by each other. According to the demand-control and support model, it is important for nurses to feel a balance between demands and competence, which suggests that competence development should be a priority in the workplace.

Bakgrund: Föräldrar har inte alltid haft en självklar roll i barnets sjukvård. Inte förrän under andra halvan av 1900-talet ansågs föräldrarnas närvaro i vården vara något positivt. Allt eftersom föräldrarnas närvaro accepterades började de vara delaktiga i omvårdnaden. Förhållningssättet familjecentrerad vård växte fram, i vilken kommunikation mellan föräldrar och sjuksköterskor spelar en central roll. Kunskap om vikten av kommunikation finns inom sjukvården, trots detta så förkommer det att den brister.Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor under barnets vårdtid på sjukhus.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll, som analyserades utifrån en innehållsanalys i fem steg.Resultat: Föräldrar ansåg att kommunikation var en viktig del under barnens vårdtid. Bristande kommunikation var återkommande, vilket kunde orsaka oro hos föräldrarna samt minska förtroendet för sjuksköterskorna. Ett genomgående behov var att få information kring barnets tillstånd samt att förstå den. Föräldrar hade en önskan om att få vara delaktiga i omvårdnaden vilket inte alltid var möjligt på grund av otillräckliga direktiv från sjuksköterskor.Konklusion: Ett ömsesidigt förtroende mellan föräldrar och sjuksköterskor är en förutsättning för god kommunikation, något som kunde minska föräldrars upplevelse av stress och oro / Background: Parents have not always had a natural part of children’s hospital care. It was not until the second half of the twentieth-century the parents’ presence was considered something positive. As the parents’ presence got accepted they started to get involved in the nursing care. The approach family-centred care evolved, in which the communication between parents and nurses play a central role. The health care possesses a knowledge about the importance of communication however there are deficits in it.Aim: To describe parents’ experience of communication with nurses during the child’s stay at the hospital.Method: A literature review based on ten scientific papers with a qualitative content, which were analysed based on a five-step content analysis.Results: Parents found communication to be an important part during their child’s hospitalisation. A lacking communication was recurring which could lead to a lack of confidence in the nurses and cause anxiety for the parents. A general need was to receive information about the child’s condition and to understand it. Parents expressed a wish to be a part of the nursing care, which was not always possible due to inadequate directives from nurses.Conclusion: A mutual trust between parents and nurses is one condition for good communication, which decreased parents’ experience of stress and anxiety.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.

Background: A large percentage of the world's population suffers from mental illness. Comorbid patients experience inferior treatment when seeking help within somatic hospital care. Negative attitudes and stigmas towards patients with mental illness exist within somatic hostpital care and may affect the patient's well-being from several perspectives. Aim: The purpose is to describe attitudes and experiences of nurses in connection with treating mentally ill patients within somatic hospital care. Method: A literature review has been completed using surveys of exisitng knowledge. Literature searches were conducted with the databases PubMed and Cinahl Complete. Eight qualitative and four quantitative surveys were employed to achieve these results. The surveys were reviewed and analyzed by the authors of the literature review, the outcome of which is reflected in the four resulting themes. Results: The authors recognize a significant lack of nursing knowledge within somatic hospital care in connection with the treatment of patients who suffer from mental illness. The authors of this literature review present the results using four themes: Positive and Negative attitudes, Holistic care, Difficulties in caregiving, and Lack of knowledge and experience. Discussion: The discussion is based on Barker's Tidal Model and holistic care. Nursing experiences and attitudes have been analyzed using this model, the utcome of which has illustrated difficulties in the treatment of mentally ill patients by nursing professionals within somatic hospital care.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna. En betydande del av upplevelserna var av existentiell karaktär. Slutsats: Blivande sjuksköterskor och yrkesverksamma sjuksköterskor behöver vetskap om hur det kan påverka dem att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor behöver få möjligheter att reflektera över sina upplevelser och sin attityd till döden för att kunna utveckla ett professionellt förhållningssätt. / Aim:The aim of this study was to describe the nurses’ experience of end of life care in a hospital setting. Method:The study was conducted as a descriptive literature study based on thirteen scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Resultat: End of life care in a hospital setting is a complex situation. Nurses described experiences of satisfaction and closeness at the same time as they had feelings of inadequacy. Relationship with patients and their relatives were meaningful but keeping a professional distance was necessary. Issues impacting on the experiences was nurses own fear of death, previous experiences, lack of time and the hospital environment. A significant part of the described experiences was of existential character. Conclusion: Future and working nurses need more knowledge of how caring for dying people can effect them. Nurses require opportunities to reflect on end of life care experiences and their own attitudes to death, in order to develop a professional approach.

Bakgrund och syfte: I svensk sjukhusvård har arbetet med att införa Lean eller Lean- inspirerade system pågått under de senaste årtiondena. Detta har inte varit helt problemfritt då Lean ursprungligen kommer från industrin och innehåller terminologi och tankesätt som speglar varuproduktion. Många anställda inom vården har svårt att ta till sig att deras arbetsplats skall ses som en produktionsenhet vilket kan försvåra implementeringen i verksamheten och det är inte heller självklart att det blir någon förbättring efteråt. Syftet med vår studie har varit att studera forskning och annan litteratur om effekterna av Lean-implementering i svensk sjukhusvård och vad det gett för resultat. Metod: Arbetet är genomfört som en litteraturstudie över tillgänglig forskning och litteratur som beskriver direkta effekter av Lean i svensk sjukhusvård. Resultaten är kategoriserade utifrån vilket område av verksamheten som påverkats. Resultat: En väl genomförd implementering av konceptet visar sig ha i huvudsak positiva effekter på väntetider för vård, genomloppstider för patienter, en smartare resursanvändning, förbättrat samarbete, minskad stress och ett bättre upplevt ledarskap. Resultaten visar också att en mindre lyckad implementering kan skapa en större förändringsrelaterad stress och högre personalomsättning samt att det finns en risk för suboptimering om enheter genomför förändringar isolerat från andra. Diskussion: Att Lean kan ha positiva effekter på arbetsplatsen anses vara väl underbyggt inte bara i denna sammanställning utan även i annan forskning. Utmaningen ligger snarare i införandet och strategier för detta då nästan hälften av alla organisationer som försöker sig på ett Lean-inspirerat förbättringsarbete misslyckas med att hålla det vid liv. En framgångsrik implementering kräver förankring i organisationens mål och visioner, uthållighet och en god systematik. Annars riskerar verktygen att bli en pålaga för en redan pressad personal och stjälpa snarare än att hjälpa organisationen.

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort behov av palliativ vård. Cirka 70 000-75 000 patienter som avlider är i behov av palliativ vård. En stor del av den palliativa vården, inbegriper geriatriska patienter. Utifrån detta finns det därför ett stort behov av att öka kunskapen ytterligare kring hur sjuksköterskan ska utföra en god omvårdnad, och vara till stöd för den äldre patienten med en palliativ diagnos utifrån ett holistisk- och patientperspektiv.   Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad inom slutenvården. Metod: Den allmänna litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats, som analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Upplevelser av symtomlindring, Upplevelsen kommunikation,Upplevelser av patientens relation med sjuksköterskan och anhörig. Dessa tre kategorier identifierade och beskrev äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Slutsats: Större delen av de patienterna med den palliativa diagnosen upplever inte alltid att de får en god omvårdnad av sjuksköterskan inom slutenvården. Detta då många patienter inte vill störa sjuksköterskorna när de jobbar samt att de känner att sjuksköterskan inte har tid. Därmed får den personcentrerade vården mindre plats för att kunna möta patientens önskemål och behov, vilket för med sig att upplevelsen av att få omvårdnad från sjuksköterskan därtill förbises.