Denna uppsats syftar till att undersöka hur diskurser i den kristna skapelseberättelsen i Bibeln kan komma att reflekteras i ojämlika maktförhållanden främst gällande genus i en senare tidsperiod. Metoden för undersökningen har varit en kritisk diskursanalys av skapelseberättelsen och den senare nedtecknade hustavlan av Martin Luther för att finna samband mellan diskurser i texterna. I uppsatsen visas ett samband mellan de två texterna som undersökts och senare patriarkal makthierarki i Sverige under 1800-talet. Slutsatsen blir att synen på kvinnan och hennes egenskaper verkar ha förts vidare från den kristna skapelseberättelsen, till senare texter såsom hustavlan och slutligen även influerat svensk lagtext. Det synliggörs hur traditioner och berättelser inom den kristna traditionen har kommit att bidra till att upprätthålla ett patriarkalt styre i Sverige.

No description available.

I’m a teacher to be with the dream to influence and change the society’s perspective. The high school students are our new generation and they are the ones who will continue to build our future society. When gender is discussed in schools, reflections usually describe the difference in pay between gender or that men has fewer parenting days. Attention to differences is good, that should teachers continue with, but only describing the visible factors does not build society forward. The underlying structures must be led to the surface for a change to occur. New perspectives on gender equality and why society is structured as it is presents a part of what this study will highlight. Lilith, the distant and forgotten archetype who was, according to the myth, Adam's first wife. This archetype carries themes that can be applied in understanding contemporary structures and seeing equality from other perspectives. Lilith is the figure this study will focus on. Lilith the first woman.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler. Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.

The purpose of this paper is to investigate and compare how the relationship between woman and man is expressed in Genesis, First Corinthians and Second Clement based on a feminist and ideological theory. This paper argues that the relationship between woman and man in all three texts (Gen, 1 Cor and 2 Clem) is equal. It is described that both Eve/woman and Adam/man are created by God, they must unite and become one, and they are in a mutual dependence on each other and God. Through a feminist and ideological theory, the creation story can contribute to understanding 1 Cor in a way where the woman is equal to the man. When the three texts are presented next to each other (heading 2.1.8), their similarities emerge clearly, and both 1 Cor and 2 Clem have eschatological undertones and explain above all that the female and the male belong together. My interpretation is that both 1 Cor and 2 Clem wants to correct incorrect hierarchies that arose in their contemporaries based on using the non-hierarchical order of the creation story to highlight how the relationship between women and men is actually intended. Interpreting the creation of Eve based on Adam's need for her means that Eve and thus the woman is Adam's equal helper. There is nothing in the text to suggest that women should be seen as subordinate to men. The point of the whole pericope is that Eve (created from Adam's bones and flesh) and Adam through marriage and sexual union will become one. What Paul expresses in  1 Cor 11:11-12 appears to be an explanation for the theological meaning of the verses of the creation story. "For just as the woman is from the man, so also the man through the woman and all are from God." Although Eve was created from man, Adam was the one who benefited from Eve's creation. He needed her both as a partner and companion and also as an enabler for humans to reproduce. Exactly how the verses in 2 Clem should be interpreted is unclear among the scholars presented in this paper. But on the other hand, the text expresses that the relationship between woman and man is, and should be, completely equal. The pericope explains how the Lord's kingdom will come when humans actively act according to the message of the text. There is no sign whatsoever of any kind of hierarchy between women and men.

This thesis concerns the themes of godhood and creation in modern, secular works. Using literary analysis, the thesis examines how the creation myth and the relationship between creator and creation is written in David Almond’s novel Clay and the video game Amnesia: A Machine for Pigs, in comparison with how the same relationship is presented in Frankenstein and Paradise Lost. The thesis focuses on how the different works portray the themes of god, creation, original sin, and atonement, where the portrayals differ and where are the same. It ends with a discussion on how modern, secular stories using these themes manage to separate themselves from their religious origins while still remaining true to their inspirations. / Denna uppsats behandlar ämnena gudomlighet och skapelse i moderna, sekulära verk. Genom att använda litterär analys undersöker uppsatsen hur skapelseberättelsen och förhållandet mellan skapare och skapelse skildras i David Almonds roman Clay och datorspelet Amnesia: A Machine for Pigs i jämförelse med hur samma förhållande presenteras i Frankenstein och Paradise Lost. Uppsatsen fokuserar på hur de olika verken skildrar temana gud, skapelsen, syndafallet och försoningen, samt skillnader och likheter i skildringarna. Den avslutas med en diskussion om hur moderna, sekulära berättelsen som använder dessa teman separerar sig från sitt religiösa ursprung men ändå förblir trogna sina inspirationer.