Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

The IT sector is in constant change and new IT emerges constantly. This enables organizations to adopt new IT at a correspondingly rapid pace. Nonetheless, it is not certain that the adoption of new IT contributes positively to the organization’s existing application portfolio. Hence, the purpose of this study is to provide insights to how organizations adopt IT and the factors that are important to ensure positive effects from adopting new IT. A case study, consisting of semi-structured interviews, was conducted on a Norwegian governmental organization. The majority of current literature on the field are describing IT adoption for commercial for-profit organizations. Since the case-organization is a governmental organization, this study will also aspire to investigate how that influence IT adoption. The empirical findings of this study show that there is a purpose of having a strategy for adopting new IT to an existing application portfolio. A framework describing the adoption process and factors of importance for successfully adopting new IT is provided. Also, the empirical findings show that being a governmental organization does not influence the adoption of IT significantly. However, the findings show that other aspects of each individual organization can have more significant influence on the adoption process. / IT-sektorn är i ständig förändring och ny IT blir ständigt tillgänglig. Detta gör det möjligt för organisationer att ta sig an ny IT i motsvarande snabba takt. Det är dock inte säkert att implementering av ny IT bidrar positivt till organisationens befintliga applikationsportfölj. Därför är syftet med denna studie att ge insikt om hur organisationer tar sig an IT och de faktorer som är viktiga för att säkerställa positiva effekter från adoption av ny IT. En fallstudie, bestående av semi-strukturerade intervjuer genomfördes på en norsk statlig organisation. Majoriteten av befintlig litteratur inom fältet beskriver IT-adoption för kommersiella vinstdrivande organisationer. Eftersom fallstudieorganisationen är en statlig organisation kommer denna studie också att undersöka hur det påverkar IT-adoption i organisationen. De empiriska resultaten från denna studie visar att det finns ett syfte med en strategi för att adoptera ny IT till en befintlig applikationsportfölj. Ett ramverk som beskriver adoptionsprocessen och faktorer som är viktiga för en framgångsrik adoptionsprocess av ny IT finns framtaget. De empiriska resultaten visar också att det att vara en statlig organisation inte påverkar adoption av IT i särskilt hög grad. Resultaten visar dock att andra aspekter av varje enskild organisation kan ha mer inflytande på adoptionsprocessen.

Den ökade globaliseringen har resulterat i att många organisationer stiger in på denkonkurrenskraftiga internationella marknaden. Detta har influerat organisationer att spridaderas budskap globalt – oftast genom marknadsföring. Tv-reklam är en mediekanal som anseseffektiv när man tillämpar humor som en kommunikationsstrategi då den enligt tidigareforskning genererar högt medvetande hos konsumenterna. Dock, finns det ett behov av attbelysa de kulturella skillnaderna när reklamen riktas internationellt eftersom humor uppfattasolika beroende på kultur, vilken kan generera negativa effekter. Eftersom att de kulturellaskillnaderna i humoristisk reklam tenderar att bli bortsedda så fokuserar denna kvantitativestudie på att belysa dessa skillnader med hjälp av Hofstedes kulturdimensionsteori. Dennakvantitativa studie fokuserar därför på att belysa karaktärerna av de kulturella skillnaderna ihumoristisk reklam, genom att använda Hofstedes kulturdimensionsteori, eftersom de tenderaratt bli översedda. Länderna Sverige och Kina jämfördes genom att betona kulturen motreaktionerna gentemot de olika humorstilarna i tv-reklam kopplat till uppfattade känslor. Föratt kunna identifiera humortyperna, användes Rod Martins fyra humorstilar affiliative humor,self-enhancing humor, aggressive humor och self-defeating humor.Syftet med studien var att upplysa hur viktiga aspekterna av de kulturella skillnaderna är ihumoristisk reklam med betoning på kultur och hur känslor mottas i svensk och kinesiskkultur. Detta för att se hur humor kan tillämpas effektivt i reklam över internationella gränser.Enkäten utfördes på svenska och kinesiska universitetsstudenter vilket genererade i detinsamlade empiriska materialet. Resultatet visade att affiliative humor och aggressive humorapplicerad i reklamfilm tas emot likadant känslomässigt i både kinesisk och svensk kultur ochpåverkar även köpintentionerna på samma sätt. Medan, self-defeating humor och selfenhancinghumor tas känslomässigt emot likadant i båda kulturera, men de kinesiskakonsumenterna är mer villiga att köpa produkten. / The growth of globalization has resulted in more organizations entering the competitiveinternational market which has influenced organizations to disseminate their message globally- commonly through the use of advertising. Television commercial is a media channelconsidered to be highly effective if applied with humor as a communication strategy. Theeffectiveness of this strategy generates in high awareness according to previous studies.However, there is a need of highlighting the cross-cultural distinctions when promoting acrossinternational boarders as humor is perceived differently depending on culture, which cannegatively affect the results. As the cultural characteristics in this matter tend to beoverlooked, this quantitative research is focusing on highlighting the cross-culturalcharacteristics in humorous advertising, through the use of Hofstede’s framework of nationalculture. The countries Sweden and China were compared with emphasize on cultureassociated to the reaction toward different humor styles in television commercials linked toperceived emotions. For identifying the humor types, Rod Martin’s four humor stylesaffiliative humor, self-enhancing humor, aggressive humor, and self-defeating humor, wereused.The purpose of this research was to disseminate the importance of cross-cultural aspects inhumor advertising with emphasize on culture and how emotions are perceived in Swedish andChinese culture. The importance relied within how to effectively apply humor in commercialsover cross-cultural boundaries. The questionnaires were performed by Swedish and Chineseuniversity students that generated in the collection of the empirical chapter. The researchfindings indicated that affiliative humor and aggressive humor used in commercial is equallyperceived emotionally in both Chinese and Swedish culture and also affects the purchaseintention similarly. Whereas self-defeating humor and self-enhancing humor are emotionallyequally perceived in both cultures, but the Chinese consumers are more willing to purchasethe product.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

El propósito de esta investigación es identificar los factores culturales de los suecos y los españoles, en su encuentro dentro de una organización, que pueden intervenir en el establecimiento económico en España. Estudios anteriores han identificado la problemática de los encuentros culturales dentro de las organizaciones, y postulan que en realidad existen diferencias culturales claras entre las naciones, que pueden conducir a un resultado económico negativo. Los participantes de la investigación ya están familiarizados con el concepto principal del estudio, la cultura organizacional, puesto que son estudiantes de negocios. Estos respondieron a una encuesta, llevada a cabo tanto en español como en sueco, que trata de medir las actitudes, y el promedio obtenido por la importancia que pone el encuestado en cada afirmación, entre un intervalo de uno hasta cinco, de los participantes. Según las respuestas de 67 participantes, podemos responder a la pregunta de investigación, es decir, que sí existen diferencias culturales entre los suecos y los españoles hoy en día. En este trabajo se sacan además conclusiones acerca de cuáles de éstas pueden impedir un establecimiento económico exitoso en España.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.

Den digital utvecklingen har gjort att vi idag rör oss i digitala miljöer för att jobba, kommunicera, söka information, shoppa och underhållas. Företag kan idag kan spara, kartlägga, mäta och analysera privatpersoners aktiviteter online vilket ställt högre krav på näringsidkare att hantera denna personliga information korrekt. Ett exempel på detta är GDPR som infördes under 2018. Lagen har lyft frågan om integritet online och gjort gemene man mer medveten om informationsinsamlingen som pågår runt oss då företagen är skyldiga att informera om den. Syftet med denna studie är att se hur två olika grupper, de generationer som har växt upp med internet sen barnsben gentemot de generationer som har tagit till sig internet vid vuxen ålder, resonerar kring integritet online. Vi vill se vilka skillnader/likheter som finns mellan grupperna, ifall det finns faktorer utöver ålder som är avgörande och ifall det finns någon paradox mellan åsikter och agerande i praktiken. I slutändan ämnar vi kunna ge praktiska råd kring hur företag ska kunna hantera konsumenternas integritet online. För att undersöka detta har vi studerat tidigare forskning på området samt gjort fem djupintervjuer inom vardera grupp. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om the privacy paradox, medvetenhet kring informationsinsamling, Communication Privacy Management och Customer Relationship Management. Även GDPR och riktad marknadsföring behandlas, vilket sammantaget har ställs i relation till det insamlade materialet från respondenterna. Därefter har vi besvarat vår problemformulering: “Hur resonerar generation digital natives i jämförelse med generation pre-internet kring företags hantering av deras integritet online?” Resultatet av studien visar att det viktigaste för bägge respondentgrupper var att det finns ett relevant och tydligt syfte för att de ska delge sin information, samt ifall de får någon typ av kompensation. Den största skillnaden gick att se i deras delgivningsnormer, där den yngre respondentgruppen kände större press att dela med sig på social media och därmed indirekt till företag. Den mest framstående skillnaden på individnivå gällde medvetenhet kring insamling, där det varierade från respondent till respondent. Bägge grupperna känner dock en oro inför framtiden, då de ofta känner sig övervakade online. Denna oro härleds ur en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de kan skydda sin data. I spår av maktlösheten har många skapat sig en fabricerad trygghet där de i brist på kunskap istället hoppas på att de ska skyddas av lagar, regleringar och att vara “en i mängden”. Utifrån våra slutsatser rekommenderar vi företag att informera konsumenterna när och varför insamling sker, ge kompensation i någon form samt skydda den data de innehar.