Vi frågar oss vad samhället gör idag för att hjälpa de individer som vill leva ett liv utan kriminalitet oavsett ålder. Studiens syfte var att undersöka och analysera skillnader i stöd och hjälp som kan erbjudas till individer i olika åldrar. Dem som vill återintegreras i samhället utan kriminalitet. Vi tar i studien upp framgångsrika koncept, individanpassning av stöd och hjälp samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av resultatet från de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. Sex socialarbetare som alla besitter olika kunskap och yrkeserfarenhet inom socialt arbete deltog i intervjuerna. Samtliga arbetar med individer i olika åldrar som begått kriminella handlingar.   Resultatet analyserades med hjälp av KAIMeR-teorins begrepp kontext, aktörer, insatser, resultat samt mekanismer. Begreppen ligger till grund för den tematiska analysens definierade och namngivna teman.   Det som påvisades i studien var att det förekom skillnader i erbjudet stöd och hjälp till individer i olika åldrar, som vill lämna ett liv i kriminalitet. Återkommande i studien uttalade socialarbetarna behovet relationsskapande och motivering för att hjälpa individerna. Samt att individerna de möter i arbetet är det viktigaste. Något som även belystes i empirin var verksamheternas förutsättningar och vikten av samverkan. Studiens slutsatser visade att det fanns skillnader i individanpassat stöd och hjälp med hänsyn till ålder. Relationsskapande, samverkan och motivationsarbete visade sig vara ett framgångsrikt koncept för de yrkesverksamma i arbetet med individer som vill lämna ett liv med kriminalitet. Ytterligare en slutsats visade på de kontextuella villkorens påverkan i arbetet och att förutsättningarna inom de olika verksamheterna behöver förändras. Därmed möjliggörs den individanpassning som behövs i arbetet.

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader, vara flexibla i sitt ledarskap och kunna identifiera närgenerationstillhörighet inte överensstämmer med individuell identitet, vilket kan främjaproduktivitet, motivation och harmoni på arbetsplatsen. Begrepp - Generation X; Generation Y; Generation Z; Ledarskap; Motivation; Generationellaskillnader; Generationsöverskridande grupper; Transaktionellt ledarskap; Utvecklandeledarskap; Visionärt ledarskap. Uppsatstyp - Magisteruppsats

The purpose of this study was to increase knowledge about how socio-economic conditions in different groups of students can affect students' perceptions of the subject of social studies. This was done by accounting for, analysing and discussing differences and similarities in perceptions of the subject of social studies between students in vocational and in tertiary preparatory programsin upper secondary school in Sweden. The data for this qualitative study was collected through focus group interviews and was thereafter thematically analysed. The results show that all students, regardless of program, find social studies important both for themselves and for the society as a whole. However, preferences regarding teaching methods vary between programs. Vocational programs tend to prefer shorter individual writing assignments while tertiary preparatory programs like to work both individually and in groups as well as both orally and in writing. There are also differences in how the programs view their use for social studies in the future. The vocational programs consider themself to have the most use for knowledge regarding economy while the tertiary preparatory programs believe they will have most use forwhat they have learned concerning the subject of individuals and identity. These differences can be explained by the student´s different capacities and different access to cultural and language capital as well as the real functions of the school system and cultural reproductionwhich are all due to socio-economic differences that exist between the students in vocationalprograms and the students in tertiary preparatory programs.

Syftet med denna undersökning är att rikta fokus mot skillnader i samarbete i könshomogena och könsheterogena grupper samt hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevers läsförståelse. Genom en kvalitativ undersökning observerades 33 elever i nio grupperingar i årskurs 2 och 3 i svenska grundskolan. Undersökningens empiri insamlades genom observationer och transkriberade ljudfiler från när eleverna samarbetade i könsheterogena och könshomogena grupper. En abduktiv innehållsanalys med en socialkonstruktivistisk ansats genomfördes på insamlad empiri. Resultatet som uppkom i analys och diskussion i relation till tidigare forskning pekar på att det finns skillnader mellan könshomogena och könsheterogena grupper i relation till samarbetsmönster, diskussioner och ledarskapsförmåga. Kommunikation mellan eleverna visade sig vara en avgörande del i hur samarbetet fortlöpte och hur konstruktiva samtalen kring det givna ämnet blev. Flickor påvisade en mer direkt kommunikation med auktoritära drag i kontrast till pojkar som visade en större betoning på kollektiv tillhörighet och att befästa ny kunskap tillsammans. I relation till läsförståelse visar resultatet att elevernas kommunikation och individuella förmågor kopplat till läsförståelse påverkade samarbetet och förståelsen för innehållet.

The purpose of this study was to identify whether there are differences between regions in Sweden regarding the relationship between lethal violence and mental illness and for the connection when other factors are included in the explanatory model in the form of forensic psychiatric care and financial situation. In order to investigate the purpose and the formulated research questions public data and two different analysis methods, descriptive analysis and regression analysis were used. Using these analysis methods, two different types of differences between regions were identified. At first, two regions were found to have a significant effect in the relationship between lethal violence and mental illness, which changed to none of the regions when forensic psychiatric care and financial aid were taken into account. The second type of regional differences were identified by the fact that some of the regions included significant factors, and some did not. With this result it was concluded that there are differences between regions and these differences change in more complex explanatory models of lethal violence. / Syftet med denna undersökning var att identifiera om det finns skillnader mellan Sveriges regioner när det gäller sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa, samt för sambandet då andra påverkande faktorer inkluderas i form av rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. För att kunna undersöka syftet och de tillhörande frågeställningarna användes offentliga data och två olika analysmetoder, deskriptiv analys och regressionsanalys. Med hjälp av dessa analysmetoder identifierades två olika typer av skillnader mellan regioner. Först visade det sig att två regioner har en signifikant skillnad på sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa men som förändrades till inga regioner när man tog hänsyn till rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. Andra typen av skillnader mellan regionerna identifierades genom att en del av regionerna innehöll signifikanta skillnader och vissa inte. Med detta resultat drogs slutsatserna att det finns skillnader mellan regioner som blir påverkade i mer komplexa förklaringsmodeller av dödligt våld.

The present study aims to predict which individual factors may influence strategy-choices in wayfinding situations, specifically when participants are faced with ambiguous instructions in unfamiliar environments. Individual differences were measured with self-report forms of the Big Five personality traits and the Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). The study was conducted in a web-based survey format with a n=104 (65 female, and 39 male). A regression analysis concluded that the trait conscientiousness was the only factor that had predictive value in determining choice of strategy. SBSOD had some predictive values towards strategy-choice, but needs further investigation before any general conclusion can be drawn. Future studies should focus on a more goal-oriented task with more realistic stimulus. / Föreliggande studie har undersökt vilka individuella faktorer som kan påverka val av strategi i olika navigations-scenarion, specifikt när deltagare möts av oklara instruktioner i obekanta miljöer. Individuella skillnader mättes med själv-utvärdering av Big Five personlighetsdrag och Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). Studien utfördes i ett web-baserat enkätformat med ett deltagarantal på totalt 104 (65 kvinnor och 39 män). En regressionsanalys fastslog att personlighetsdraget samvetsgrannhet var den enda faktorn som kunde predicera strategival. SBSOD hade viss produktionskraft mot strategival, med detta behöver utforskas mer innan några generella slutsatser kan dras. Framtida studier bör fokusera på en mer målinriktad uppgift med mer naturtrogna stimuli.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen. / During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

I dagens skolmiljö är det alltmer erkänt att skolor kan variera avsevärt i sin struktur, elevsammansättning och personaluppsättning, vilket kan få betydelse för såväl elever som lärares uppfattningar om miljön i skolan. En yrkeskategori som blivit allt vanligare i skolans värld är paraprofessionella. Avsikten med införandet av denna yrkesgrupp och deras arbetsuppgifter kan variera från skola till skola, däremot kan arbetet i många fall innebära att främja sociala aspekter i skolmiljön samt ett elevsocialt arbete. Eftersom vissa skolor har infört paraprofessionella med dessa uppgifter, medan andra skolor inte har gjort det, har denna studie som syfte att med hjälp av data från TIMSS 2019 analysera och beskriva en ögonblicksbild av två olika skolkontexter. Mer specifikt är syftet att undersöka skillnader mellan skolkontexter med och utan paraprofessionella avseende elevernas och lärarnas uppfattningar om sociala aspekter i skolmiljön. För att utforska och beskriva dessa skillnader har en tvärsnitts- och explorativ design med kvantitativ ansats använts. Resultaten indikerar att det kan finnas skillnader i elevernas uppfattningar om klassrumsklimatet, samt i lärarnas arbetstillfredsställelse gällande tidsmässiga villkor. Dessa fynd betonar vikten av att förstå hur olika skolkontexter påverkar skolmiljön och kan bidra till att informera framtida skolutvecklingsinitiativ. / In today's educational environment, it is increasingly recognized that schools can vary significantly in their structure, student composition, and staffing, which can impact both students' and teachers' perceptions of the school environment. One professional category that has become more common in the school setting is paraprofessionals. The purpose and tasks assigned to this group can vary from school to school, but their work often involves promoting social aspects within the school environment and providing social support to students. Since some schools have implemented paraprofessionals with these roles while others have not, this study aims to analyze and describe a snapshot of two different school contexts using data from TIMSS 2019. Specifically, the aim is to examine differences between school contexts with and without paraprofessionals regarding students' and teachers' perceptions of social aspects in the school environment. To explore and describe these differences, a cross-sectional and exploratory design with a quantitative approach has been used. The results indicate that there may be differences in students' perceptions of classroom climate and in teachers' job satisfaction regarding time-related conditions. These findings underscore the importance of understanding how different school contexts affect the school environment and can contribute to informing future school development initiatives.

Modeindustrin är en betydande del av människors vardag och självuttryck, men den har också en stor inverkan på miljön och naturresurser. Snabbmode och lyxmode har olika affärsmodeller och påverkar miljön på olika sätt. Snabbmode är känt för att ha höga volymer, låga kostnader och korta produktionscykler, vilket ökar dess miljöavtryck. Å andra sidan betonar lyxmode exklusivitet, kvalitet och status, men även det har miljökonsekvenser. Syftet med studien är därmed att identifiera snabb- och lyxmodesektorernas hållbarhetsstrategier och jämföra likheter och skillnader mellan arbetssätten. Detta besvarades genom en granskning av hållbarhetsrapporter från fyra koncerner och ett företag i respektive sektor. En utvecklad version av Seuring och Müllers (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM)-ramverk kopplad till FNs globala mål för hållbar utveckling utgjorde studiens teoretiska perspektiv. SSCM erbjuder en struktur för att identifiera hållbarhetsstrategier som riktas mot klimatrelaterade utmaningar, medan FN:s mål sätter en gemensam agenda för miljömässig hållbarhet. Resultatet visar flera hållbarhetsstrategier samt likheter och skillnader mellan arbetssätten. Diskussionen presenterar och ställer dessa mot varandra. Slutsatsen är att både snabb- och lyxmodesektorerna implementerar flera hållbarhetsstrategier, men prioriterar dem olika i följd av sina åtskilda affärsmodeller. Studien bidrar med en förståelse för den europeiska modeindustrins hållbarhetsarbete och vilka strategier och prioriteringar respektive sektor åtar. Eftersom denna studie är avgränsad till miljömässig hållbarhet, bör vidare forskning undersöka de sociala och ekonomiska dimensionerna för att bredda förståelsen för sektorernas hållbarhetsarbete. / The fashion industry is a significant part of people's daily lives and self-expression, but it also has a substantial impact on the environment and resources. Fast fashion and luxury fashion have different business models and affect the environment in various ways. Fast fashion is known for high volumes, low costs, and short production cycles, which increase its environmental footprint. On the other hand, luxury fashion emphasises exclusivity, quality, and status, but it also has environmental consequences. The purpose of this study is to identify the sustainability strategies of the fast fashion and luxury fashion sectors and compare the similarities and differences between their approaches. This was addressed through a review of sustainability reports from four groups and one company in each sector. An enhanced version of Seuring and Müller's (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM) framework, connected to the UN's Sustainable Development Goals (SDGs), constituted the study's theoretical perspective. SSCM provides a structure for identifying sustainability strategies that address climate-related challenges, while the UN's goals set a common agenda for environmental sustainability. The results show several sustainability strategies as well as similarities and differences between the approaches. The discussion presents and contrasts these strategies. The conclusion is that both the fast fashion and luxury fashion sectors implement several sustainability strategies, but prioritise them differently due to their distinct business models. The study contributes to an understanding of the European fashion industry's sustainability efforts and the strategies and priorities undertaken by each sector. Since this study is limited to environmental sustainability, further research should investigate the social and economic dimensions to broaden the understanding of the sectors' sustainability efforts.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.