Sexuality has an important role in human life and there are many opinions about how to handle questions about sexuality. The attitudes have change over time and differ between different cultures, gender and age. This study deals with the question about youth attitudes to sex and personal relationships and what impact the education in this filed have on the youth. We have also studied how the education is organized. To get answers to these questions we have performed a questionnaire study among 116 students in grade seven to nine in an elementary school in Western Sweden. We have also interviewed two teachers in nature science in high grade and one school nurse. The analyses about the youth attitudes to sex and personal relationship are based on theories about sexuality, gender, socialization, culture differences, globalization, and consumption society. The study shows that the youth in general are equal in their attitudes to sexuality. Nearness, respect, love, self-knowledge are important, regardless gender. The attitudes about intercourse were different between boys and girls. They didn´t value the factors about sexual intercourse in the same way. Internet and sms plays an important role in how come in touch with each other. Boys thought that internet are important in sexual education.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ‘Publicly Consolidated Entities’ abide by the ‘International Financial Reporting Standards’ (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ‘Disclosure Requirements for Goodwill’ specified in ‘IAS 36 p 134’. By performing a content analysis that graded 60 companies’ financial reporting within the Stockholm OMX (Large Cap) and the London Stock Exchange (FTSE100) it has been quantifiably concluded that differences are significant within this analysis.

The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11? The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects. The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system: The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses. The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future. A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society. The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions.

Sammanfattning.   Uppsatsens syfte är att undersöka semantiska skillnader och pragmatiska säregenheter vid användandet av par bestående av ”verb-verb-nominala ordsammansättningar”. Det är korpus-baserad undersökningen.   Den här uppsatsen är en slags fortsättning på ett tidigare arbete (Malaxos 2010). Då under analysen av några exempel av nämnda ovan par kom jag fram att så kallade synonymiska parafraser är inte ekvivalenta. Det var ett preliminärt resultat som nu testas på en mängd av kontexter som var samlat i Korpus och på Internet. Jag analyserar 10 par. I bilagan finns det 4673 kontexter till dem. Studiens resultat är att utbytet av kollokationer i en viss kontext mot ett enkelt verb och även tvärtom leder till en ändring av frasens mening eller de är ofta outbytbara alls. En del kollokationer är t.ex. stilspecifika.   Kollokationer är en del av språkets fraseologi. Om man kan det då behärskar man ett språk på rätt sätt. Det är viktigt att skilja de åt. Kunskap om såna uttryck och deras användning kan hjälpa att förstå och att producera text på rätt sätt för översättare och andraspråkinlärare.

This investigation indicates that there are regions within Europe that seems to have similar preferences and priorities regarding pike angling travels to Sweden. Swedish pike angling facilities process in first hand markets with favourable economic circumstances and a cultural interest for pike angling. There was a big differences in features between the Northern, Western, Eastern and Southern regions of Europe. They also seems to be tied to specific regions within some of the nations. The regions have diverse requirements and distinguish in terms of consumption and preferences regarding different aspects of pike angling. From there it is possible to divide pike angling tourists into segments. Sometimes the identified regions have economic or cultural linkage, consequently parallels can be drawn to research in the field of international marketing. The North European market for pike angling tourism in Sweden is varying where the English and Baltic states is more frequently processed than the domestic market. Markets outside of the Nordic countries were the most important among the pike angling facilities, standing for approximately 90 % of the businesses. In this Investigation two segments were observed in countries with in general weaker economic circumstances. Usually these countries had a budget concentrated consumption but also elements of a more luxurious consumption pattern. These countries were located in Eastern Europe. Angling tourists from Western Europe have in general more purchase power and constitute the most important markets for the Swedish pike angling facilities. Tourists from Western Europe are by tradition the most frequent visitors. The economic situation in the Southern Europe together with lack of cultural interest for pike angling seems to be an explanation for the low activity in processing of these markets. The only exception is the Italian market which on a regional level is more frequently processed among the Swedish pike angling facilities. In this investigation, markets from 17 Swedish pike angling facilities were mapped by the frequency of process through phone surveys. Characteristics of the companies were either profiled businesses towards pike angling or had a strong dependence on resource of pike in their business. Tour operators from 11 countries who offers packaged travels to the facilities were also interviewed through phone surveys. The facilities together with the tour operators identified some economic preferences and cultural differences between some nations and regions. For better background data about the interest for pike in Europe 6 angling associations answered an e-mail survey. The investigation also includes an interview with one of the pioneers and former vice president for one of the most successful pike angling facilities in Sweden. Selection of facilities, concepts and parameters is inspired by the authorities’ publications in the field of angling tourism. Also advices from the national angling project (SwedenFishing) have inspired parts of this thesis. / Utredningen indikerar att det finns regioner i Europa som har liknande preferenser och prioriteringar när de reser för att fiska gädda i Sverige. De svenska gäddfiskeanläggningarna bearbetar framför allt marknader som har gynnsamma förhållanden i ekonomiska förutsättningar och kulturellt intresse för gäddfiske. Det fanns stora skillnader i egenskaper av regionerna som kan delas in i Nord-, Väst-, Öst- och Sydeuropa. Dessa visade sig även vara bundet till vissa regioner inom nationerna. De olika regionerna har olika behov och utmärker sig olika i sin konsumtion och preferenser när det gäller aspekter av gäddfiske. Därefter går det att dela in gäddfisketurismen i olika segment. Regionerna har ibland ekonomiska och kulturella samband vilket paralleller kan dras till forskning inom internationell marknadsföring. Den Nordeuropeiska marknaden för gäddfisketurism får anses vara varierande där England samt de baltiska staterna bearbetades mer frekvent än den svenska marknaden. De utomnordiska marknaderna var de klart mest betydelsefulla bland anläggningarna med en ungefärlig andel på 90 % av verksamheten. I utredningen uppmärksammades två segment i länder med generellt svagare ekonomiska förutsättningar, de hade mestadels en budgetinriktad konsumtion med inslag av lyxkonsumtion, dessa var framförallt länder i Östeuropa. Generellt är turisterna från Västeuropa mer köpkraftiga och utgör de viktigaste marknaderna för de svenska gäddfiskeanläggningarna, de är också av tradition de mest frekvent besökande. Den ekonomiska situationen i Sydeuropa tillsammans med avsaknad av kulturellt intresse för gäddfiske verkar vara förklaringen till den låga aktiviteten i bearbetningen av dessa marknader. Det enda undantaget är den Italienska marknaden där den lokalt bearbetas i större utsträckning av svenska gäddfiskeanläggningar.   I utredningen kartlades marknaderna som 17 svenska gäddfiskeanläggningarna bearbetar genom en telefonenkät. De var oftast profilerade eller var starkt beroende av gäddresursen i sin verksamhet. Även reseoperatörer från 11 olika länder som säljer paketerade resor till dessa anläggningar intervjuades genom en telefonenkät. För att få en bättre bakgrundsdata om intresset för gäddfiske besvarades även en mailenkät av 6 lobbyorganisationer för sportfiske. Utredningen omfattar även en intervju med en av pionjärerna och tidigare VD för en av de framgångsrikaste gäddfiskeanläggningarna. Urval, begrepp samt parametrar är inspirerade av myndigheternas publikationer i ämnet. Även råd från det nationella fiskeprojektet i Sverige (SwedenFishing) har gett inspiration till delar av uppsatsen.

Anställda med starkt organisationsengagemang presterar bättre och stannar längre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till närmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med närmaste chef. En webbenkät besvarades av 224 medarbetare på ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivån av organisationsengagemang till störst del. Emotionella bandet till chefen och respekt för chefens kompetens hade en stark sammankoppling och även dessa var viktiga för engagemanget. Chefer visade starkare organisationsengagemang än övriga medarbetare. Chefskontakt var inte en avgörande prediktor, vilket kan ha berott på en möjlig interaktionseffekt som inte mätts i denna studie. Chefens betydelse för organisationsengagemanget diskuteras bero på till vilken nivå medarbetaren förbinder chefen med organisationen, samt hur chefen själv agerar i arbetet.

The aim of this study was to examine how social workers relate to unaccompanied asylum-seeking children, regarding their cultural background and potential social issues. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the social workers views regarding the separated children, we selected to execute semi structured interviews with social workers. These interviews were aimed at those social workers who performed assessments and investigations concerning unaccompanied children. We completed nine interviews which we recorded and transcribed in a strict manor. When we analyzed the empirical material, certain themes where identified as more protuberant and thus we our selection was based on what we regarded as the most relevant topics, in accordance to the aim of the study. Furthermore, our focus was set upon the social workers views regarding cultural differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. We also decided to focus on which views these social workers portrayed, regarding the unaccompanied asylum-seeking child’s cultural background and how social issues could affect the social workers frame, their assets and formulation of their interventions, concerning separated children. We learned during our study that the social workers are enduring a heavy workload, especially since the numbers of arriving separated children are rapidly increasing. Furthermore, the economical recourses, in forms of personnel, are not increasing the same pace. In recent years, societal attitudes have altered and more negative and separative views regarding separated children are apparent. However, the social workers have applied a more universalistic approach towards the children to show the resemblances rather than differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. Our study makes evident, that underneath this universalistic policy, culturalization of the children took form and this development also affected how the interventions were framed. Conclusively, this study displays how culturalization of the interventions affected the care of the children negatively and resulted in a declining standard of care, as well as differentiation of care.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

The main aim of this paper was to identify the form and function of questions used by the three female and three male characters in the sitcom Friends, in order to see whether there were any gender differences in the use of questions. Another aim was to see whether gender roles remain static over time in the series, from 1994 to 2004. Four episodes in total were used, two episodes from the first season and two from the last. The results clearly showed that the male characters asked more questions than the female characters which was the opposite of what research suggested. Out of the four main functions of questions (external questions, talk-questions, relational questions and expressive style questions), the male characters used the external and expressive style the most. This reflects what research says about men using questions more to show power and domination in conversations. Talk and relational questions were used more by the female characters, which agrees with previous research which shows that women use questions as a conversational tool more often than men. Over the ten-year period studied, there were no striking differences between the female and male characters when it came to the form of questions used. To sum up, the results turned out to agree to a great extent with previous research and the scripted dialogues seem to reflect authentic conversations surprisingly well. / Syftet med detta arbete var att identifiera olika typer och funktioner av frågor som används av de tre kvinnliga och de tre manliga karaktärerna i den amerikanska TV-serien Friends, för att se om det fanns genusskillnader i användandet av frågor. Det andra syftet var att se om könsrollerna är statiska över tid i serien, från 1994 till 2004. Fyra avsnitt totalt har använts, två avsnitt från den första säsongen och två från den sista. Resultatet från denna studie visade att de manliga karaktärerna ställde fler frågor än de kvinnliga karaktärerna vilket var motsatsen till vad tidigare forskning påvisat. Av de fyra huvudtyperna av frågor (externa frågor, talfrågor, relationella frågor och uttrycksfrågor), så använde sig de manliga karaktärerna mest av de externa frågorna och uttrycksfrågorna. Detta speglar vad forskning säger om att män använder frågor för att visa makt och dominans i konversationer. Talfrågorna och de relationella frågorna, som användes mest av de kvinnliga karaktärerna, speglar också tidigare forskning då kvinnor använder frågor som ett verktyg i konversation mer än män. Över decenniet fanns det inga slående skillnader mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna när man tittar på vilken form av frågor som användes. Sammanfattningsvis visade sig resultaten överensstämma i hög grad med tidigare forskning och de nedskrivna dialogerna verkar spegla autentiska konversationer överraskande väl.

I denna studie har vi med ett kvantitativt tillvägagångsätt analyserat hur den självskattade hälsan hos en sjukdomspopulation förhåller sig till socioekonomiska faktorer, social kontext och de tre inkomsthypoteserna. De tre inkomsthypoteserna avser absolutinkomsthypotesen, relativinkomsthypotesen och inkomstskillnadshypotesen. Datamaterialet som ligger till grund för denna studie baseras på registerdata över cirka 7700 patienter över 18 år från Stockholms län som genomgått ryggkirurgi under åren 2006–2016. Den självskattade hälsan analyserades både vid inskrivningstillfället i samband med ryggkirurgi samt som förändringen i den självskattade hälsan från inskrivningstillfället till ett år efter operationen. Till vår vetskap har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat sambandet mellan socioekonomiska faktorer och förändringen i självskattad hälsa i samband med vårdinsats, vilket är en del av vårt forskningsbidrag. Resultaten indikerar att social kontext inte har ett statistiskt signifikant samband med förändringen i självskattad hälsa. Vid analys av den initiala hälsonivån finner vi dock tvetydiga resultat för inkomstskillnadshypotesen och relativinkomsthypotesen. Vi finner att absolutinkomsten har en positiv korrelation med den självskattade hälsan både vid inskrivningstillfället och vid förändringen. Vi finner även att universitetsutbildning har ett statiskt signifikant och positivt samband med förändringen i självskattad hälsa dock gäller inte detta för den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället. Våra resultat indikerar även att vara född utanför Europa har en statistiskt signifikant negativ korrelation med den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället samt vid förändringen i självskattad hälsa. Våra resultat ger en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga till grund för skillnader i självskattad hälsa hos en sjukdomspopulation. Vidare ger studien underlag för utformning av policyrekommendationer som riktar sig mot en jämnare fördelning av hälsa i samhället genom implementering av tolk och individuellt anpassad information / In this study, we analyzed the correlation between differences in self-reported health, socioeconomic status, social context and the three income hypotheses. The three income hypotheses refer to the absolute income hypothesis, the relative income hypothesis and the income inequality hypothesis. The sample of our study consists of about 7700 individuals age 18 and above from Stockholm county who have gone through surgery due to back pain in the years 2006-2016. With a quantitative approach, we analyzed the correlations between socioeconomic status, social context and health at two times in conjunction to a health care input. To our knowledge has previous research not to a greater extent analyzed the connection between socioeconomic status and the change in health in connection to a health care input, which is part of the contribution of this study. The results indicate that social context does not have a statistically significant correlation with the change in health after a health care input, although we find ambiguous results for the income inequality hypothesis and the relative income hypothesis when analyzing the initial health status. We find that absolute income has a statistically significant and positive correlation with both the initial self-rated health and the change in self rated health over time. An education at university has a statistically significant and positive correlation with the change in self-rated health between the two-time periods, however we do not find this result for the initial health status. Our results indicate that to be born outside of Europe correlates negatively and statistically significant with the change in selfreported health and the initial health status. Our results give a deeper understanding and knowledge to which factors that could explain differences in health for a population with a defined disease. Furthermore, based on our results we give policy recommendations targeted at a more even distribution of health in Sweden through implementing the use of translators and individually customized information.