No description available.

I denna studie undersöker vi hur de politiska blocken i Sverige diskuterar socioekonomisk status i samband med debatten om det fria skolvalet. Valfrihetsreformerna genomfördes 1992 av den dåvarande borgerliga regeringen, med syfte att göra den svenska skolan mer tillgänglig, samt likvärdig för alla oavsett bakgrund. Tidigare forskning har visat att det fria skolvalet har negativa konsekvenser för skolsegregationen. Däremot är det fria skolvalet inte den enda påverkande faktorn, utan även boendesegregationen har en avgörande roll att skolorna blir mer segregerade. Genom att analysera riksdagsprotokoll, podcasts och elektroniska tidningsartiklar med politikers uttalanden om det fria skolvalet, har studien besvarat följande frågeställningar: Hur ser de politiska blockens diskurs ut kring socioekonomisk status utifrån debatt om skola och det fria skolvalet?, samt Hur skiljer sig synsätten åt? Studien är en kvalitativ innehållsanalys där politikers uttalanden har kodats utifrån ett kodningsschema som baseras på teori och tidigare forskning. I studien har vi använt oss av Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, samt Karl Marx klassteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur de politiska blocken ser på socioekonomisk status. Det ena blocket tar mer hänsyn till att familjen har olika förutsättningar, vilket de anser är en orättvisa eftersom det innebär att alternativen kommer att se annorlunda ut för varje enskild familj. Samma block tyder även på att det fria skolvalet leder till ökad segregation och ojämlikhet i skolan. De två övriga blocken värnar om det fria skolvalet och menar att det skapar möjligheter för elever och vårdnadshavare. De menar att skolor ska kunna konkurrera med varandra för att kunna utvecklas. De ser det fria skolvalet som en lösning på en socioekonomisk ojämlikhet i skolan. Sammanfattningsvis tyder studien på att socioekonomisk integration i skolorna är en pågående omdiskuterad fråga i den svenska politiken. Det finns betydande skillnader i åsikter samt ideologi mellan de politiska blocken.

Diss. Uppsala : Univ., 2006. / Includes bibliographical references.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet. Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka. Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan. Man vill gärna ha ett alternativ till den konventionella kommunala skolan. På den undersökta skolan arbetar man på ett individuellt sätt som skiljer sig från den traditionella undervisningen. Andra viktiga faktorer var att skolan hade möjligheter att utveckla eleverna socialt. I den skola där studien är utförd får man lära sig att ta ansvar för sina studier. Dessutom kommer eleverna från olika ställen i staden och runt omkring vilket gör att eleverna kommer från olika sociala sammanhang. Av detta resultat kan man inte generalisera utan resultatet är endast från de fyra informanterna som deltagit i undersökningen. Allt fler placerar sina barn i fristående skolor och den här undersökningen visar på några tankar som föräldrar kan ha angående valet.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated. Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.

Der Aufsatz untersucht die Stellung der deutschen Sprache in schwedischen Schulen. Zuvor war Deutsch nach Englisch die beliebteste Fremdsprache. Jetzt ist es Spanisch. Der Ziel ist herauszufinden, warum Deutschstudien an schwedischen Schulen abnehmen und mögliche Maßnahmen. Die Methodik besteht aus einer Expertenbefragung. Die Diskussion basiert auch auf Medienartikeln, Statistiken und früheren Forschungen.  Gründe und mögliche Maßnahmen für die Beibehaltung der Sprachkenntnisse in Deutsch werden hier vorgestellt. Die Schlussfolgerung ist jedoch, dass das Interesse an Deutsch weiter sinken wird.