A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools. The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu. The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed. Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar elevers motivation vid val av kurs. Syftet är att skapa kunskap om vad som motiverar gymnasiets yrkeselever att välja eller att inte välja kurser som ger behörighet till högre utbildning. Som teoretiskt ramverk ligger motivationsteori. En analysmodell, kallad motivationsmodellen, operationaliserad utifrån två olika motivationsteorier och utformad specifikt inom ramen för denna undersökning, används för att uppfylla syftet. Studien är etnologiskt inspirerad vilket bland annat innebär att utgångspunkten är elevernas och att intervjuer är studiens valda datainhämtningsmetod. Vid analys av intervjudata används två metoder: innehållsanalys och analys via Motivationsmodellen. Resultatet visar att det yrkeselever berättar om skälen till sina val visar att de är framtidsfokuserade och ofta pragmatiska i sina val. Resultatet visar även att de olika bakomliggande faktorer som motiverar elever vid deras val är många, och samverkande med varandra, vilket talar för att skolan bör arbeta på bred front med elevernas motivation.

Under 1990-talet infördes radikala, marknadsorienterade reformer i Sverige som gav upphov till utökade möjligheter att välja andra skolor än de kommunala. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida föräldrar värderar att bo i ett område med fler skolalternativ. Vi gör detta genom att studera effekten av andelen friskoleelever i en kommun på bostadspriser i kommunen. Studien använder paneldata på kommunnivå från 2010 till 2018 hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket. Det empiriska sambandet analyseras med fixed effects modeller vilket möjliggör kontroll för års- och kommunfixa effekter. Resultatet visar att det finns ett positivt men statistiskt icke-signifikant samband mellan andelen friskoleelever och huspriser. Resultatet är robust mot en rad utförda känslighetstester. Studien finner således inte belägg för att föräldrar söker sig till områden med fler skolalternativ. Detta ger vare sig stöd för fortsatt implementering av liknande reformer som främjar alternativ till den kommunala skolan eller reformer som reducerar möjligheterna till skolval. / During the 1990s radical, market oriented reforms were implemented in Sweden which allowed for increased opportunities to choose other schools than the public. The purpose of this thesis is to examine whether parents value living in an area with more school options. We do this by studying the effect of the share of pupils who are enrolled in a private school in a municipality on housing prices in that municipality. The study uses paneldata on the municipality level from 2010 to 2018 gathered from Statistics Sweden and the Swedish National Agency for Education. The empirical relationship is analyzed using fixed effects models which makes it possible to control for year and municipality fixed effects. The results show that a positive but statistically insignificant relationship exists between the share of private school students and housing prices. The result remains robust for different sensitivity tests. Therefore, the study does not find support for the assumption that parents value living in an area with more school options, which neither provides basis for further implementation of similar reforms that promote alternatives to public school nor reforms that reduce school choice.

Skolan och skolvalet har varit omdebatterad under en lång tid och det råder skillnader gällande hur olika personer anser att dessa faktiskt fungerar, vissa menar på att det fungerar utmärkt medan andra menar att förändringar behöver genomföras i det svenska skolsystemet. Därav är det intressant att undersöka hur vårdnadshavare anser att metoden för skolplaceringar fungerar i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare i Borås stad anser att den relativa närhetsprincipen fungerar som metod för skolplacering av barn. Studien fokuserar på skolplaceringar av små barn, mer specifikt på övergången från förskola till förskoleklass då detta blir barnets första möte med skolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare i Borås. Det som framkom efter genomförd studie var att vårdnadshavarna förstår och har respekt för att ett system för skolplacering måste finnas men att de som blev påverkade av den relativa närhetsprincipen inte ansåg att det gick rätt till i deras fall. Det framkom också att vårdnadshavarna ansåg att principen som gäller i dagsläget inte tar hänsyn till barnens låga ålder och att de inte känner att de fått tillräckliga svar eller förklaringar från förvaltningens sida på varför deras barn inte fick den platsen som de önskade och som låg närmast deras hem.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner. På grund av ett stort bortfall blev resultatet bara utifrån skolor med en för staden jämförelsevis hög utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar,och inte blivit så heterogent som författarna hoppats på. Författarna använder tre olikaurvalsgrupper i olika försök att skaffa en större heterogenitet, baserat på etnisk blandning och föräldrars utbildningsnivå. En slutsats som kan dras från resultatet är att ryktet i många fall är den viktigaste faktorn för om föräldrarna väljer eller inte väljer att låta sitt barn börja på en skola. En annan slutsats blev att om en skola hade ett bevakningsområde eller inte gjorde det stor skillnad på vilken roll de fria skolvalet spelade i planeringen av verksamheten, och hur medvetna skolorna var om vilka konsekvenser det fria skolvalet kunde föra med sig.