I takt med att jordens klimat förändras ökar risken för översvämning, ras, skred ocherosion. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Sveriges mediankommuner medavseende på befolkningsmängd arbetar med klimatanpassning mot dessa risker. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning som skickades till 20 % av Sverigeskommuner, samt kvalitativa djupintervjuer med 4 kommuner och en länsstyrelse. Enkätenvar uppdelad i fyra områden som syftade till att besvara frågeställningarna ochden utformades med inrådan från kunniga personer både inom undersökta områden ochenkätutformning. Djupintervjuerna följde en semi-strukturerad form som gav respondenternamöjlighet att svara relativt fritt. Enkätens svarsfrekvens låg på 64 % vilket motsvarar 37 kommuner. Resultatet av enkätundersökningenvisar att kunskapsstödet till kommunerna upplevs som relativt bramedan det ekonomiska stödet upplevs som mindre bra. I princip alla kommuner har områdensom riskerar att översvämmas medan drygt hälften av kommunerna har områdensom hotas av ras, skred och erosion. Kommunerna arbetar både med fysiska åtgärder ochstrategiska åtgärder i klimatanpassningssyfte. Vad gäller fysiska åtgärder har fler genomförtsför översvämning än för ras, skred och erosion. Under djupintervjuerna framkombland annat att klimatanpassning fortfarande upplevs som relativt nytt i kommunernaoch att det därför har fått lägre prioritet. Bristen på resurser, samordning och förankringinom kommunen är andra aspekter som framhävdes under intervjuerna. Slutsatsen är att kommunerna arbetar mer aktivt med översvämning än med ras, skredoch erosion. Det främsta arbetet sker strategiskt genom att implementera riskerna i planeroch program men fysiska klimatanpassningsåtgärder har också genomförts. Kommunernasbedömning av framtida utmaningar är relativt osäkra och för att förbättra arbetet medklimatanpassning efterfrågar de riktade ekonomiska resurser, fortsatt kunskapsstöd ochen samordnande funktion i arbetet med klimatanpassning. / As the earth’s climate changes, the risk of flooding, landslides, avalanges and erosionincreases. The purpose of this report is to investigate how Sweden’s median municipalitieswith regard to population work with climate adaptation against these risks. The study consists of a quantitative survey that was sent to 20 % of Sweden’s municipalities,as well as qualitative in-depth interviews with 4 municipalities and a countyadministrative board. The questionnaire was divided into four areas aimed at answeringthe questions at issue and it was designed with the advice of people with knowledgeabout both examined risks and survey design. The in-depth interviews followed a semistructuredform that gave the respondents the opportunity to respond relatively freely. The response rate to the survey was 64 %, which is equal to 37 municipalities. Theresults of the survey show that the knowledge support to the municipalities is perceivedas relatively good, while the financial support is perceived as less good. In principle,all municipalities have areas that are at risk of flooding, while just a small majority ofthe municipalities have areas that are threatened by landslides, landslides and erosion.The municipalities work with both physical measures and strategic measures for climateadaptation purposes. In terms of physical measures, more have been implemented forflooding than for landslides, avalanges and erosion. During the in-depth interviews, itemerged, among other things, that climate adaptation is still perceived as relatively newin the municipalities and that it has therefore been given lower priority. The lack ofresources, coordination and anchoring within the municipality are other aspects thatwere emphasized during the interviews. The conclusions are that the municipalities work more actively with flooding than landslides,avalanges and erosion. The main work is done strategically by implementing therisks in plans and programs, but physical climate change adaptation measures have alsobeen implemented. The municipalities assessment of future climate challenges is relativelyuncertain and in order to improve the work with climate change adaptation they demandtargeted financial resources, continued knowledge support and a coordinating function inthe work with climate change adaptation.

Skred är en av de naturliga processer som formar landskapet omkring oss. De kan dock, om de sker ibebyggda områden, orsaka stor skada på byggnader, infrastruktur och utgöra en fara för människors liv.Det är därför viktigt att kunna identifiera områden där skred potentiellt kan ske så att lämpliga åtgärderkan vidtas i tid. En modell har tagits fram av Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiskaundersökning (SGU) för att ge en första indikation på var skred kan ske. Modellen baseras på en algoritmav Tryggvason et al. (2015) där områden som består av finkorniga jordarter och där lutningsförhållandetär minst 1:10 betraktas som skredkänsliga. Syftet med denna studie var att undersöka till vilken gradmodellens aktsamhetsområden sammanfaller med tidigare skred från SGI och SGUs databaser. 90 - 94% av de tidigare skreden överlappade med modellerade aktsamhetsområden. Möjliga anledningar till attskred hamnat utanför dessa områden undersöktes även. Att de befinner sig i en jordart som inte betraktassom skredkänslig och att lutningen numera är lägre än tröskelvärdet för modellen var de huvudsakligaanledningarna till detta. / A landslide is a type of mass movement down a slope. It is a natural part of the evolution of the landscapearound us but can cause extensive damages on buildings, infrastructure and pose a threat to human livesif they occur in populated areas. It is therefore important to know which areas that are prone to landslidesso that appropriate measures can be taken in time. It is possible to calculate how stable a certain soil isby taking samples of it and testing it in the lab. In these tests it is determined how sensitive the soil is tovibrations, a higher water content and/or if it is remolded. However, this takes time and require a lot ofwork. Since not all soil types are equally sensitive these tests do not have to be performed on everyslope, but it is important that the most sensitive areas are not overlooked. For this reason, a model hasbeen developed that displays areas where the slope stability might need to be examined prior, forexample, larger infrastructure projects are started. From previous studies it has been found thatlandslides mostly occur in fine grained soils, like silt and clay, and where the slope is steeper than 5.7degrees. Areas that consist of any of these soil types and has a slope over this threshold are consideredpotentially sensitive to landslides in the model. The purpose of this study was to assess how well themodel is at identifying areas that might be prone to landslides. This was done by determining how manyof previous landslides, that are registered in two databases, that fall within the areas marked aspotentially sensitive. Why some landslides were located outside of these areas was also examined. Themain reasons were that the soil type the landslide occurred in is not considered sensitive by the modelor the inclination of the slope have changed since the landslide occurred. 90 - 94 % of the previouslandslides were found to be located within areas that the model point out as potentially sensitive.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige. Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping. Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen. Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats. Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens. Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt. / This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay. The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University. Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station. I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research. The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.

<p>Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.</p><p>Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.</p><p>Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.</p><p>Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats.</p><p>Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens.</p><p>Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt.</p> / <p>This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay.</p><p>The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University.</p><p>Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station.</p><p>I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research.</p><p>The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.</p>

Målet med denna studie är att framställa en modell för sannolikheten för skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjälp av GIS och oskarp logik. Utifrån denna modell framställs en karta som visar områden där det finns sannolikhet för skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en skredindexkarta framställts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrån dessa med hjälp av skredriskparametrar. De ingående parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstånd till vattendrag, jordmån och markanvändning. Sedan har medlemsfunktionerna applicerats på parametrarna, som sedan slutligen kombinerats genom WLC (weighted linear combination). Detta resulterade i en sannolikhetskarta för skred med fem klasser. / The aim of this study is to construct a model in GIS (geographical information system) for landslide susceptibility mapping for Cuenca del Arga in Navarre, Spain, to identify potential areas for landslides. The model is based on fuzzy logic approach and the parameters are overlaid with WLC (weighted linear combination).

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. / Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

Several debris flows have affected Åre municipality (Sw. Åre kommun) in the last 20 years. Jämtlandis a declared risk area for landslides and debris flows and there is an even higher probability oflandslides causing great damage around the Åre urban area. Debris flows are fast mass movements inwhich a large volume of saturated soil floats down an incline. Basic conditions are steep inclines,erodible soil and high pore-pressure in the soil. The existing literature on the subject is in agreementthat debris flows pose a considerable risk for Åre town because of the combination of steep slopes,high precipitation, land use and geology. Debris flows are often triggered by heavy precipitation and with the changing climate, precipitationpatterns are expected to change, which will have implications for the risk of debris flows in Jämtland,thus, making this issue more critical. Moreover, climate change could also increase tourism inJämtland in the short term. This could result in an increasing demand for further exploitation, thechange of land use could potentially lead to an increase of the debris flow risk in the area. To furtherunderstand how the planned future development in Åre may affect the consequences of debris flows, acomparison between areas with a risk of debris flows and plans of future development for housing inthe municipality’s current overview plan has been made. This comparison showed five areas ofpotential overlap between future development and risk areas for debris flows. Conclusively, thisindicates that future development could increase the consequences of debris flows if no mitigatingactions are taken. Åre municipality has been criticised for their inaction regarding the lack of mitigation strategies andprotection measures against debris flows in both the media and authority documents. Municipalitiesare responsible for planning future development and therefore, Åre municipality should focus ongaining more knowledge and in addition, establish follow up routines and a network for stakeholders.Regarding climate change, the property owner is liable for implementing the protection measuresneeded which sometimes can be very complex. / Under de senaste 20 åren har Åre kommun drabbats av flertal slamströmmar. Jämtlands län harbedömts som ett riskområde för skred och slamströmmar, där stora skador befaras främst i Åresamhälle. Slamströmmar är snabba massrörelser bestående av vattenmättad jord och kan inträffa därdet finns en brant lutning i terrängen, eroderbara jordmassor samt höga porvattentryck i jorden. Slamströmmar utlöses huvudsakligen av intensiva nederbördsevent vilka förväntas öka i och medklimatförändringarna, detta påverkar i sin tur risken för uppkomsten av slamströmmar i Jämtlandvilket gör ämnet väldigt aktuellt. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka risken för slamströmmar i Åre och hur detta skullekunna förändras i framtiden med hänsyn till klimatförändringar och exploatering. Det är framföralltsvenska myndighetsrapporter och kommunala dokument som studerats men även intervjuer av aktöreri nationella tidningar. Den befintliga litteraturen inom ämnet visar på att slamströmmar utgör en riskför Åre samhälle på grund av kombinationen av den branta terrängen, stora mängden nederbörd,markanvändningen och geologin. Däremot är litteraturen gällande andra delar av Åre kommun mindreomfattande. Klimatförändringar kan dessutom påverka turismen i Jämtland på kort sikt vilket i sin tur ökarefterfrågan på ytterligare exploatering där förändrad markanvändning potentiellt kunnat påverkarisken för slamströmmar i området. En jämförelse mellan riskområden och områden för framtidaexploateringsområden enligt kommunens översiktsplan har gjorts för att vidare kunna förståkommunens utmaningar mer djupgående. Detta resulterade i fem tänkbara överlapp mellan de tvåkategorierna. Sammanfattningsvis tyder det på att framtida exploatering kan påverka risken förslamströmmar om inte åtgärder vidtas. Åre kommun har genom åren blivit kritiserat i media och i myndighetsrapporter för sitt bristfälligaarbete gällande riskhanteringen av slamströmmar. Det finns inget tydligt förhållningssätt för dessatyper av problem vilket påverkar förmågan att sprida samt behålla kunskap och erfarenhet inomorganisationen. I och med att det är kommunens ansvar att planera framtida exploatering så är detviktigt för Åre kommun att framöver erhålla den kunskap som krävs och på liknande sätt ävenredogöra för tydliga uppföljningsrutiner. Vidare har kommunen ansvar för att utvärdera geologiskarisker, exempelvis slamströmmar, inom området i planeringsprocessen. Kommunen kan bli skyldig tillskador som sker upp till tio år efter införskaffandet av planen, därefter faller ansvaret på den enskildefastighetsägaren. Det är däremot fastighetsägaren som ska implementera behövande skyddsåtgärdernär det handlar om klimatförändringar vilket kan bli väldigt komplext.

To be able to plan and construct a Swedish society that is well prepared for geological hazards, the government need to know about past event that has happened during the history, so they know how to plan for the future. Highly possible events that will happen are flooding, landslides, volcanic gases in the atmosphere and earthquakes. Flooding is the hazard that we need to consider most when we construct new infrastructure and buildings in the future. Climate changes will cause more precipitation and extreme weather, these will lead to more flooding when the water isn’t able to percolate down into the ground. When the ground is saturated with water another problem will be even more common, and that is a bigger frequency of landslides. The most dramatic consequence that would occur is from volcanic gases that go up into the atmosphere at an eruption, these can change the climate and create acid rain far away from the volcanic source. It isn’t just the direct hazards we need to consider while constructing the society, the question regarding nuclear waste and its long-term storage is highly important. Therefore is it very important to carefully consider where, and when big earthquakes have occurred since the last glaciation. / För att kunna planera och bygga upp ett Sverige som är förberett för potentiella geologiska faror och problem, behöver samhället ha koll på olika event som hänt i historien som kan påverka samhällets olika funktioner. Event som kan ske och som kan hota samhällsuppbyggnaden är tillexempel översvämningar, skred och ras, klimat påverkan från vulkanisk aktivitet samt jordbävningar. Översvämningar är den fara som är mest frekvent i Sverige och som vi inför framtiden kommer behöva skydda samhället mest emot. Klimatförändringarna världen står inför ger en ökning av nederbörd i olika former, när jorden blir vattenmättad ökar även riskerna för skred markant vilka också kommer öka i frekvens. De största dramatiska och mest utspridda farorna som kan påverka Sverige är om ett avlägset vulkanutbrott sker. Aerosolerna som hamnar i atmosfären kan ge ett förändrat klimat långt ifrån källan och i vissa fall påverka hela jorden, samtidigt som försurning av regnvatten kan ske. Det är inte bara direkta risker och faror samhället står inför idag som behövs beaktas när samhället struktureras och byggs upp, jordbävningsrisken i olika delar av landet efter en glaciation behöver undersökas där kärnbränsle skall slutförvaras för att förhindra eventuellt framtida läckage av radioaktivt kärnbränsle.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.