Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av förskolans material för att stötta barns läs- och skrivlärande. Frågeställningen som ligger till grund för studien är, hur interagerar pedagoger i läs- och skrivhandlingar med barn och med material i förskolan. Syftet och frågeställningen har uppkommit efter att vi har uppmärksammat en brist i tidigare forskning samt ute på fältet angående hur pedagoger använder förskolans material, vid läs- och skrivhandlingar. Det är en kvalitativ studie och den är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv. Datamaterialet samlades in genom videoinspelning och fältanteckningar på två förskolor i södra Sverige. Videomaterialet observerades och analyserades utifrån interaktionsanalys och de sociokulturella begreppen stöttning, handlingar och medierande verktyg. Resultatet i studien visar hur engagemanget hos pedagogerna är viktigt men framförallt vart deras engagemang är riktat, så det inte går förlorat. Ytterligare visar resultatet att en viss avsaknad av tillit till barnen finns hos pedagogerna vid placeringen av materialet/verktygen i förskolan. Det är inte att pedagogerna använder material eller vilka material de använder som är det primära, det är hur de använder materialet. Det är viktigt att läs- och skrivaktiviteter diskuteras på förskolan både ur en individuell nivå men även ur en social nivå. Andra didaktiska konsekvenser är att pedagoger på förskolor behöver diskutera deras tillit till barn samt hur deras engagemang kan användas på bästa sätt.

Sammandrag Studien undersöker hur yrkesverksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med det tidiga läs- och skrivlärandet och skrivutvecklingen i undervisningen utifrån tre olika pedagogiska synsätt, samt sex olika skrivdiskurser. Studien avser även att undersöka om de lärare som deltagit utgår från någon specifik beprövad metod och om detta blir ett medvetet didaktisk val i planeringen. För att besvara dessa frågor utgår studien från empiri bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med elva yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien utgår även från två analysmodeller, en del kommer att analyseras utifrån Ludvigsen (1999), som synliggör tre olika lärandeteorier. Den andra delen kommer att analyseras utifrån Ivaničs (2004) analysmodell som utgår från sex olika skrivdiskurser. Vidare används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk. Den information som framkommit från studiens informanter har sedan kopplats ihop med tidigare teorier och forskning kring ämnet och som berör frågeställningen. Detta har givit ett resultat som visar på att de flesta lärarna gör medvetna didaktiska val men som de själva inte kan koppla till någon specifik pedagogisk grundsyn. Genom att lärarna beskriver sina didaktiska val har det dock tydligt gått att urskilja vilket lärandeperspektiv de didaktiska valen grundar sig i. Vidare påvisar även resultatet att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Analysen visar att de lärare som har en mer specifik pedagogisk syn på lärande använder sig av medvetna didaktiska val i sin undervisning som gynnar elevernas skrivutveckling.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the educational conditions promoting reflective didactic skills, focusing on the students’ develop­ment of reading and writing abilities. Large international surveys indicate that the consensus concerning read­ing and writing education achieved by science during the past decade has had limit­ed impact on class­room activities. Thus, an underlying question is how research results can be implement­ed in every­day schoolwork. This study uses a praxis-oriented approach by working with classroom observations and reflective communication with teachers about learning processes and pedagogical methodology. The importance of the teachers having a solid theoretical background is underlined since it enables them to identify the students’ developmental stage, to adapt the instruction accordingly and to instant­ly grasp pedagogical opportunities to interpret and utilize the diagnostic signals. Another conclusion is that successful reading and writing education must be viewed in a context of language develop­ment as a whole, involving both its oral and its written aspects. This study also demonstrates that re­search results are perceived by teachers to be more accessible and relevant when the focus is on applied peda­gogics, allowing theory and practical applications to interact. The teachers’ professional development is shown to be an on-going, interactive, social process in which organisation, time and communicative meetings play an important part. Abduction proves to be an effective learn­ing strategy in the development of professional competence whereby academic know­ledge and on-the-spot know-how are allowed to coalesce in practically useful know­ledge. The study’s praxis-oriented approach has made it possible to define the teachers’ experience-based know­ledge at the same time as the theoretical knowledge in the field has developed. This opens up possibilities for scientific theories to establish themselves in practical school work. / <p>En bearbetad version av Catharina Tjernbergs avhandling, med titeln "Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik", ISBN 9789127137387, finns utgiven på förlaget Natur och kultur 2013.</p>

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar. Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter. I gymnasieundervisningen använder man däremot aktivt digitala verktyg för lärande. Dock saknas kunnig vägledning av dessa verktyg i klassrummet, varpå eleverna måste gå till en specialpedagog för att få hjälp och stöd. Sammantaget visar resultatet att eleverna upplever att skrivandet har påverkats positivt av användandet av digitala verktyg, men att det behövs ökad kompetens hos lärare beträffande elever med extra anpassningar i svenskämnet. / The aim of this study is to explore the experiences in the use of digital tools in upper secondary school by students who receive additional adjustments regarding language and literacy learning. The method used is qualitative interviews with four students, and the theoretical base of the study is a socio-cultural perspective of learning. Based on the aim and the questions at issue, the results of the interviews are presented in the form of four common themes, concerning digital tools for learning. These are special education support in primary school, proof of being different, special education and educational tools, and also advantages and disadvantages. The results of the study show that students have not received enough special education in elementary school. The shortage has, among other things, led to the absence of digital technology, which could have provided support to compensate for students' reading and writing difficulties. In upper secondary school, active digital tools for learning are used. However, there is a lack of expert guidance of these tools in the classroom, whereupon the students have to go to a special education teacher for help and support. Overall, the results show that the students feel that writing has been positively influenced by the use of digital tools, but that teachers need a higher degree of competence to deal with students with additional adjustments in the Swedish courses.

The aim of this study was to investigate how four third grade pupils, who are in need of extra support in their development in writing, and their teacher describe the conditions of the teaching organization when writing factual text. The empirical material consisted of transcripts of interviews with teacher and students, supported by field notes of observations and video observations. Constructively oriented interviews were conducted with an interview guide as support. The choice to carry out observations and video observation also gave an opportunity to study the teaching from different perspectives, and contributed to broader empirical material.   The results of the study show that the scaffolding that existed in the organization in various ways created opportunities for the pupils to write factual texts. Different examples of a varied and successful scaffolding in teaching are presented in the results section. The current teacher used several different artefacts in her teaching as well as collaborative activities like dialogues in full class, or between students, to support knowledge, acquisition on the subject, on subject specific concepts and on factual writing. One obstacle that emerged was that a pupil had difficulty writing the factual text despite the support that existed in the organization of the teaching.   The pupils also describe a varied support in teaching. They used different artefacts as support when they learned the facts on the subject and when writing the factual texts. According to the pupils’ statements more obstacles existed. One pupil had difficulties to write despite the support, one pupil felt that writing by hand was an obstacle, one pupil stressed that the weak interest for the subject as well as the “childish” material (the film) reduced the motivation to learn and two pupils also claimed external influences, like a noisy classroom, to be an obstacle to focusing on the writing task. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra elever som är i behov av extra stöd i sin skrivutveckling och en lärare i årskurs 3 beskriver vilka förutsättningar som finns i undervisningen för att skriva en faktatext. Det empiriska materialet utgjordes av utskrifter från lärar- och elevintervjuer med stöd av fältanteckningar från observation och videoobservation. Konstruktivistiskt orienterade intervjuer utfördes med en intervjuguide som stöd. Valet att även genomföra observation och videoobservation gav en möjlighet att studera undervisningen utifrån olika perspektiv och bidrog till ett bredare empiriskt material.   Resultaten från studien visade att den stöttning som fanns i undervisningens organisation på många olika sätt skapade förutsättningar för eleverna att skriva en faktatext. Olika exempel på en varierad framgångsrik stöttning presenteras i resultatet. Läraren i studien använde flera olika artefakter som stöd i undervisningen och kollaborativa aktiviteter som samtal i helklass och mellan elever för att stötta kunskapsinhämtning om ämnet, ämnesbegrepp och skrivande av en faktatext. Ett hinder som framkom var att en elev hade svårt att skriva faktatexten trots stödet som fanns i undervisningens organisation.   Eleverna beskrev också ett varierat stöd i undervisningen. De använde olika artefakter som stöd när de skulle lära sig fakta om ämnet och när de skulle skriva faktatexten. Utifrån elevernas beskrivningar framkom fler hinder. En elev hade svårt att skriva trots stödet, en elev ansåg att skrivandet för hand hindrade honom, en elev tar upp att intresset för ämnet är lågt och densamme menar att materialet (filmen) är för ”barnsligt” vilka båda är faktorer som påverkar motivationen att lära och två elever lyfter även yttre påverkansfaktorer, som prat i klassrummet som ett hinder för att kunna koncentrera sig på skrivuppgiften.