Syfte: Byggbranschen lider av stor problematik gällande rekrytering av ett skyddsombud på en byggarbetsplats. Examensarbetet utreder varför det är svårt att rekrytera ett skyddsombud på en byggarbetsplats? Examensarbetet kommer även undersöka skyddsombuds personliga aspekt när det gäller engagemang, bemötande, beteende, respons, tid, säkerhetstänksprioritering. Vidare analyseras vilka åtgärder som krävs för att skyddsombudens ställning ska bli bättre. Examensarbetets målsättning var att utreda varför det är svårt att rekrytera ett skyddsombud på en byggarbetsplats och kunna klargöra problemet. Målet var även att utreda vilka svårigheter som finns i rollen.   Metod: Under arbetets gång genomfördes en strukturerad litteratursökning och intervjuer som undersökningsmetoder. Intervjuerna utformades kvalitativt och var semistrukturerade. Intervjuerna genomfördes med huvudskyddsombud och lokala skyddsombud.    Resultat: Några faktorer som utmärker sig till varför det är svårt att rekrytera skyddsombud på byggarbetsplatser är att majoriteten av yrkesarbetare inte har engagemang för tjänsten. Det grundar sig i att de inte vill ha fler arbetsuppgifter som innebär ett stort ansvar och tar tid att utföra. Framtida skyddsombud är rädda att de inte får gehör av övriga yrkesarbetarna. En del är konfrontationsrädda för att hamna i dialog där de behöver ta en diskussion och påpeka osäkra beteenden på arbetsplatsen. Skyddsombud som inte får den tid som krävs för att utföra säkerhetsarbetet genomför säkerhetsarbetet på ett hastigt sätt. Det kan leda till att allvarliga olyckor inträffar.   Konsekvenser: För att skyddsombudens ställning i dagsläget ska bli bättre med avseende på problematiken som finns bör ett antal faktorer uppfyllas. Skyddsombuden bör få mer gehör och mer acceptans från andra yrkesgrupperna. Underentreprenörer bör utbildas mer inåtgående om riskerna som finns på en byggarbetsplats. Skyddsombuden har rätt att ta den tid som krävs för att genomföra sina uppdrag och det bör arbetsledningen klargöra tydligt. Företaget bör prata positivt om skyddsombudsroll. Skyddsombud bör kopplas in i ett tidigt stadie i projektet för mer delaktighet. Skyddsombud bör få betalt för sin tjänst.   Begränsningar: Examensarbetets avgränsning var enbart att undersöka skyddsombudets roll på tre byggarbetsplatser Arbetet avgränsas till huvudskyddsombud och lokala skyddsombud. Examensarbetet var begränsat och av den orsaken utesluts underentreprenörer samt arbetsledning. / Purpose: The construction industry suffers from major problems concerning the recruitment of a safety officers at a construction site. The thesis project investigates why it is difficult to recruit a safety officers at a construction site? The thesis project will also investigate the safety officers ' personal aspect in terms of commitment, behavior, treatment, response, time and security thinking priority. Furthermore, it is analyzed what measures are required for the safety officers position to improve. The aim of the thesis project was to investigate why it is difficult to recruit a safety officers on a construction site and be able to clarify the problem. The aim of the goal was also to investigate the difficulties that exist in the role.                                                                                                                                                Method: During the work, a structured literature search and interviews are conducted as examination methods. The interviews were designed qualitatively and were semi structured. The interviews were conducted with the main and local safety officers. Findings: Some factors that stand out why it is difficult to recruit safety officers at construction sites are that the majority of workers do not have the commitment to the service. It is based on the fact that they do not want more tasks that entail a great responsibility and take time to perform. Future safety officers are afraid that they will not be heard by other workers. Some are confronted with fear of ending up in dialogue where they need to take a discussion and point out unsafe behaviors in the workplace. Safety officers who do not receive the time required to carry out the safety work carry out the safety work in a rapid manner. This can lead to serious accidents. Implications: In order for the safety officer’s position to be better at present with regard to the problems that are present, a number of factors should be fulfilled. The safety officers should receive more attention and acceptance from other groups. The subcontractors should be trained more inwardly about the risks that exist on a construction site. The safety officers have the right to take the time required to carry out their assignments and this should the work management clearly clarify. The company should talk positively about the safety role. Safety officers should be connected to an early stage in the project for more participation. Safety officers should be paid for their service. Limitations: The thesis delimitation is only to investigate the role of the safety officer at three construction sites. The work was limited to the main safety officer and local safety officers. The degree project was limited and for this reason subcontractors and management are excluded.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön. Studien baserar sig på en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa bygger på intervjuer med skyddsombuden på skolan medan den kvantitativa metoden bygger på en enkätundersökning genomförd på lärarna. Fallstudiens resultat visar både positiva sidor som ett organiserat arbetsmiljöarbete men också negativa sidor i lärarnas psykiska arbetsmiljö med stress och ojämn arbetsfördelning som framträdande faktorer. Slutsatsen visar att arbetsmiljön fungerar bra, men att brister förekommer i framförallt lärarnas psykiska arbetsmiljö. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Safety in the construction industry has become a question of top priority in recent years. Despite a massive investment of time, money and knowledge, the occur-rence of fatal accidents in Sweden alone is around one a month. The purpose of this study is therefore to improve the safety on the construction site. By an examination of the role of the safety agents and their cooperation with the construction workers and supervisors as well as examine how safety agents can improve safety on the construction site, which is the goal of the study. Four questions were formulated based on the purpose and the goal of the study. The methods used to answer the questions were a questionnaire survey, multiple interviews, a literature review and a document analysis. The report describes the safety agent’s role as a complex one with many different tasks. The role of the safety agents is regulated in the health and safety law, but it can sometimes be difficult to interpret and the agents can therefore interpret their role differently. Some of the tasks and the rights that the law describes is the right to stop a dangerous task, and the right to affect the employer. The safety agents should also participate in the early planning and carrying out safety inspections. The surveys show that safety agent’s cooperation with both construction workers and supervisors worked well at the examined places. A major area for improve-ment is in the early planning, where the safety agents should participate, which they rarely do. To improve the safety on the construction site the safety agents can lead by exam-ple as role models in safety. They can also use their right to stop a dangerous task and their right to affect the employer to improve the safety. Creating a safe construction site requires that everyone works together. There should be a safety approach through the whole project, from the people who con-duct the early planning to the people involved in the production. Everyone must work actively to achieve a good working environment. The knowledge of the safe-ty agents should be used in all steps of the construction process, not just in the production. / Säkerheten på byggarbetsplatsen är i dagsläget en högt prioriterad fråga, ändå är branschen mycket olycksdrabbad. Trots att mycket resurser läggs på säkerhet dör omkring en person varje månad på byggarbetsplatser bara i Sverige. Syftet med examensarbetet är därför att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen. Detta genom att kartlägga skyddsombudets roll och deras samarbete med yrkesar-betare och arbetsledning samt undersöka hur skyddsombudet kan förbättra säker-heten på byggarbetsplatsen, vilket är målet med examensarbetet. Utifrån syfte och mål utformades fyra frågeställningar som berör skyddsombudets roll, dess samarbete med yrkesarbetare och arbetsledning, samt vad skyddsombu-det kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen. De metoder som tillämpades för att besvara frågeställningarna var en enkätunder-sökning, flertalet intervjuer och en litteraturstudie. I rapporten beskrivs skyddsombudets roll som komplicerad med många olika ar-betsuppgifter. Skyddsombudets roll är reglerad i arbetsmiljölagen men den kan ibland vara svårtolkad och skyddsombuden kan därför tolka sin uppgift olika. Några av uppgifterna och rättigheterna som lagen beskriver är stoppningsrätten och hänvändelserätten. Skyddsombuden ska dessutom delta vid tidig planering och utföra skyddsronder. Vid enkätundersökningen framgick att skyddsombudens samarbete med både yr-kesarbetare och arbetsledning fungerade bra på de arbetsplatser som undersöktes. Ett stort förbättringsområde finns dock inom den tidiga planeringen där skydds-ombuden ska delta, vilket de sällan gör. Det skyddsombuden kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen är att vara förebilder inom säkerhetsarbetet. De kan även använda sig av stoppnings-rätten och hänvändelserätten för att påverka arbetsgivaren till att förbättra säker-heten. För att få en säker arbetsplats krävs att alla deltar i säkerhetsarbetet, det är inte bara skyddsombudets uppgift utan alla inom projektet måste vara delaktiga. Allt från de som utför den tidiga planeringen till de i produktionen måste aktivt arbeta för en bättre arbetsmiljö. Med skyddsombudens kompetens bör de vara delaktiga i säkerhetsarbetet i alla steg i byggprocessen, inte bara under produktionen.

Digitalisering är något som är allt mer utbrett i samhället, på arbetsplatser och i våra hem. Arbetsmiljöarbetet är idag delvis digitaliserat och hur arbetet genomförs kan se olika ut beroende på vilken typ av arbetsplats det gäller. Även processen kring en skyddsrond, vilken utförs för att bedöma risker i den fysiska arbetsmiljön, varierar mellan liknande arbetsplatser. Dokumentering utförs till stor del manuellt och data som samlas in går ej att överblicka på ett användbart sätt. Riskerna är att viktig information går förlorad och att digitalisering som redan är implementerad inte når sin fulla potential. Mer konkreta konsekvenser utgörs av att organisationer kan gå miste om förtjänster samt leda till bristande arbetsmiljöarbete. Studien genomfördes i form av en kartläggning där elva skyddsombud intervjuades. Data från intervjuerna analyserades sedan genom ett affinitetsdiagram. Analysen resulterade i teman som berörde krångliga processer, avsaknad av information, psykosocial arbetsmiljö och samarbete. Även att digitala verktyg kan skapa mer problem än de löser. Slutsatsen är att arbetsprocesserna kan bli mer tidseffektiva, data som samlas in kan bli mer korrekt och därmed utgöra ett tydligt beslutsunderlag som lättare kan visualiseras och integreras i en organisations verksamhet. Bättre tillgång till data i en organisation kan även leda till bättre förutsättningar för uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Kring utmaningar dras slutsatsen om att befintliga arbetsprocesser inte får försvåras. / Digitalisation is widely spread in society, in our workplaces and in our homes. The work environment work is partially digitalized and how the work is carried out differs amongst work places. Even the process with the work environment inspection round, which is performed to assess risks in the physical work environment, is different amongst similar workplaces. The documentation is substantially carried out manually and the collected data lack a useful overview. The risks due to the latter is loss of information as well as that implemented digitalisation does not reach its full potential. In concrete, the consequences are constituted by missed earnings for companies and lacking work environment work. The study was conducted in the form of a survey where eleven work environment representatives were interviewed. The collected data were analyzed through an affinity diagram.The analysis resulted in themes that referred to complicated processes, lack of information, psychosocial work environment and collaboration. As well that digital tools can create more problems than they would solve. The conclusion is that work processes can be more time effective, collected data can be more correct and hence constitute a distinct decision basis that is more easily visualized and integrated into the operations of a company. Better access to data in an organization can also lead to better prerequisites for follow-up on work environment work. The conclusion regarding the challenges of digitalisation is that it should not make existing processes more difficult.

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid. Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor. Uppsatsen har varit avgränsad till att endast beröra den ändring som skett i arbetstidslagen och berör inte nödfallsövertid, studerande skyddsombud eller elevskyddsombud. Slutsatser som har dragits är att särskilda skäl för att göra uttag av extra övertid och extra mertid, kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte gått att ersätta omedelbart. Bedömningen att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt, ska göras i varje enskilt fall. Arbetsgivaren ska se över möjligheter som att rekrytera personal, hyra in personal eller utföra organisatoriska åtgärder för att lösa situationen. Skyddsombuden har sedan tidigare möjlighet att kontrollera arbetstidsfrågor, men endast rätt att agera, då det innebär en risk ur ett arbetsmiljöperspektiv. Nu har det rätt att agera vid minsta övertramp av extra övertid och extra mertid samt möjlighet att begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder.  Ändringen i arbetstidslagen ger skyddsombuden en begränsad rätt att agera, eftersom regeln kan avtalas bort genom kollektivavtal. Den nya regleringen i arbetstidslagen innebär en mindre ökning av skyddsombudens befogenheter. / On August 1, 2011 the Swedish Work Environment Authority repealed their exemption for the take out of extra overtime and extra additional time. It is now up to the employer to determine if there are special reasons for the employee to take out extra overtime and extra additional time and to decide whether the situation has not been able to be solved in any other reasonable way. Currently the safety representatives of the company get the possibility to make suggestions to the employer if needed, to ensure that the Act regulating the working time is enforced. The main purpose of this paper was to determine the circumstances and situations that require an employer to be able to charge extra overtime and extra additional time. The paper describes the established law for the collection of extra overtime and extra additional time. The purpose has also been to explain how the safety representatives’ authority has been affected by the new regulations around the extra overtime and extra additional time. The paper is based on the law of dogmatic approach, which means that it is based on various existing sources of law. The paper has been limited to only concern the change that has occurred in the Act regulating the working time and shall not affect emergency overtime and student safety representatives. The conclusions that has been drawn, is that the special reasons for taking out extra overtime and extra additional time, may be temporary situations of higher workload that were impossible to predict, unforeseen illness or loss of front edge competence that is not possible to replace immediately. In each specific case, an assessment shall been made, to determine that the situation hasn’t been able to be resolved in any other reasonable way. The employer shall review the possibility of recruiting new employees, hire employees from a temporary work agency or implementing organizational arrangements to resolve the situation. The safety representatives already have the authority to control issues regarding working time, but only the authority to act when the working time has developed in to a working environment problem. Now they have the right to act at the slightest infractions of extra overtime and extra additional overtime and the possibility to ask the employer to take action. The amendment to the Act, regulating the working time, provides the safety representatives with a limited right to act, because the rules can be negotiated through collective labor agreements. The new regulations in the Act, regulating the working time, results in a small increase of the safety representatives’ authority.

Syfte: Ett problem som konstaterats är att rekrytera och behålla skyddsombud inom byggbranschen. Bristen på frivilliga och engagerade skyddsombud kan bidra till lägre säkerhet på byggarbetsplatser. Syftet är att undersöka hur skyddsombuden upplever sin arbetssituation i dagsläget, samt att utreda vad som kan förändras för att situationen ska bli bättre.  Målet med examensarbetet är att ta reda på vad som kan förändras för att fler ska vilja vara skyddsombud. Detta undersöks genom huvudfrågeställningen: Varför vill inte fler vara skyddsombud? Huvudfrågan bryts ned och besvaras genom två delfrågeställningar: Vilka nackdelar finns i rollen som skyddsombud?  Vad behöver förändras för att situationen ska bli bättre?  Metod: För att nå målet genomförs en fallstudie. Fallet är Skanska Hus region väst och begränsas till yrkesgruppen skyddsombud. Intervjuer och enkäter används som undersökningsmetoder, vilka utformas kvalitativt. Intervjuer genomförs med huvudskyddsombud. Huvudskyddsombuden har en bred bild av situationen då de har kontakt med samtliga arbetsplatser inom sitt distrikt. Enkäter skickas ut till alla lokala skyddsombud i regionen, detta för att få en bred svarsfrekvens. Resultat: En stor anledning till de nuvarande skyddsombudens bristande engagemang är att de inte får gehör, vilket gör att de känner sig ensamma. Det finns inte acceptans för att säkerhetsarbete tar tid och skyddsombuden får dåligt samvete när de tvingas lämna sin arbetskollega för detta.  För att förbättra situationen måste skyddsombuden få mer gehör. Säkerhetsförståelse och acceptans för säkerhetsarbete måste ökas bland alla på arbetsplatsen. Skyddsombuden behöver känna att de kan och tillåts påverka projektet. Konsekvenser: För att lösa problemet måste situationen för de som är skyddsombud förbättras. Om de nuvarande skyddsombuden är nöjda så kommer de sprida en positiv bild vidare till sina medarbetare, de potentiella nya skyddsombuden. Skyddsombudens situation kan förbättras genom följande punkter:  Skyddsombuden måste få mer gehör från övriga på arbetsplatsen. Skyddsombuden ska med fördel ligga utanför projektets tidplan. Skyddsombuden bör involveras i ett tidigare skede av projektet. Begränsningar: Examensarbetet har avgränsats till att enbart undersöka skyddsombudets roll utifrån deras eget perspektiv. Med tanke på arbetets omfattning har övriga rollers uppfattning om skyddsombuden utelämnats från undersökningen. Undersökningen har inte heller fokuserat på att undersöka hur förbättringar kan genomföras. / Purpose: A stated problem in the construction industry is to recruit and keep safety officers. The lack of willing and engaged safety officers could result in lower safety at construction sites. The purpose of this report is to examine how the safety officers are currently experiencing their work environment and examine what can be changed to improve the situation.  The aim of this thesis is to find out what can be improved for more people to want to be a safety officer. This is examined by the main question: Why do not more people want to be a safety officer? The main question is answered by two sub-questions: Which difficulties exists in the role as a safety officer?  What changes needs to be done to improve the situation? Method: To reach the aim of the report a case study was performed. The case is Skanska Hus Väst and is limited to the profession safety officers. The method of investigation is interviews and questionnaires, which are qualitatively conducted. The interviews are conducted with the chief safety officers. The chief safety officers can see the broad picture of the situation since they continuously keep contact with all the construction sites in their district. The questionnaires are sent to all the local safety officers in all the districts in the entire region.  Findings: One reason for the lack of engaged safety officers is that they do not receive the necessary respect and response from their coworkers. It makes them feel alone. There is no acceptance for safety work and the time that is needed, which give the safety officers a bad conscience when they are forced to leave their work partner. To improve the situation the safety officer’s must receive more respect from their coworkers. Knowledge and acceptance concerning safety must be improved among all workers on the construction site. The safety officers need to feel that they can, and are allowed to, influence the project.  Implications: To solve the problem the current safety officer’s situation must be improved. If the existing safety officers are pleased they will give a positive picture of the role to their coworkers, the potential new safety officers. The safety officers’ situation can be improved by the points that follows: The safety officers must receive more respect from others in the construction site.  The safety officers should advantageously be placed separate from the time plan of the project. The safety officers should be involved in an earlier stage of the project.  Limitations: The report has been limited to only examining the role of the safety officer and their own perspective. The views of safety officers from the perspective of other roles at the construction site has been omitted from the thesis. The report does not investigate how to perform the changes.

Abstract The purpose of this research was to study the actorship of occupational safety and health delegates and managers and the development of their actorship as part of their respective work organizations and the systems of occupational safety and health (SOSH), especially in the context of cooperation. Qualitative (N = 119) and statistical (N = 125) data and analysis were used at the same time. In January 2001, there was an advertisement in the Työ Terveys Turvallisuus (Work Health Safety) magazine inviting occupational safety and health delegates and managers to report about the course and prospects of their career as well as their experiences of success and dificulties. The average report was two pages in length and compact. Almost all people who responded to the invitation were sent a SOSH questionnaire. The NVivo2-software was used for qualitative analysis and partly also for statistical analysis, and the purpose was to find structural entities and invariance. The statistical analysis was mainly concerned with SOSH. The most important aspects of action are the object and the outcome in relation to the facilities, division of tasks, community and rules within the operating system. The object and the change of action were investigated by shaping different ways of objectifying and understandings their background. There are three levels of the objectifivation: 1) one-dimensionality of the working environment, 2) multi-dimensionality of the micro system and 2) multi-dimensionality of the meso system. Historical development proceeds from the first through the second towards the third level, because the phenomena of the organizational and working environment are progressively understood as more and more many-faceted and interactional. The change of the ways for objectification also proceeds through three historical phases: 1) the phase of safety at work and the physical working environment, 2) the expanding phase towards a psychosocial working environment and working ability and 3) the expanding phase towards occupational well-being, holistic organizational development and active leadership. The interaction and cooperation are important themes in the actions of OSH delegates and managers. When the scope of interaction and the activity of leadership are cross-classified four alternatives emerge: 1) conflicting, 2) asymmetric, 3) symmetric, and 4) synergic modes of OSH cooperation. In the same axial situation, it is possible to make a typology of the enterprises and other work organizations: 1) defensive and solid, 2) passive and uncoordinated, 3) active and coordinated, and 4) totally managed and renewing. When the level of OSH cooperation and the ability to endure and produce conflicts of values and objects are cross-classified, six types of OSH delegates and managers can be identified: 1) assistant, 2) representative, 3) marketer, 4) auditor, 5) developer, and 6) adviser. Each of them is better consistent with some organizational types than some others. Typical personal strategies are 1) submissiveness and reactiveness, 2) marketing, 3) proactiveness, and 4) professional skills for development. The typical causes of success in OSH include the activity, commitment and support of leaders and managers (70%), on the personal characteristics, ways of action and activity of OSH delegates and managers on the other (70%). / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää työsuojeluvaltuutettujen ja -päälliköiden toimijuutta ja sen kehitystä osana omaa työorganisaatiota ja sen työsuojelujärjestelmää erityisesti yhteistoiminnallisuuden näkökulmsta. Tiedonhankinnassa ja analyysissa käytettiin samanaikaisesti laadullisia ja tilastollisia keinoja. Tapausten lukumäärä laadullisessa aineistossa oli 125 ja tilastollisessa aineistossa 119. Laadullisessa analyysissa käytettiin hyväksi NVivo2-tietoteknistä analyysiohjelmaa. Kyselytutkimuksen aineistolla selvitettiin työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien näkökulmasta työsuojelujärjestelmien tilannetta. Toiminnan kohdetta ja sen muutosta tutkittiin selvittämällä työsuojelun yhteistoimintahenkilöstön kohteellistamistapoja ja -ymmärryksiä. Aineistosta erottuu kolme kohteellistamisen päätasoa: 1) työympäristön yksiulotteisuus, 2) mikrotason systeemisyys ja 3) mesotason systeemisyys. Kehitys kulkee ensiksi mainitusta kohti viimeksi mainittua, mikä voidaan selittää sillä, että asiat ymmärretään ajan kuluessa organisationaalisesti yhä monitahoisemmin, monitasoisemmin ja vuorovaikutteisemmin. Työsuojelun yhteistoiminnalle erityiset muodot saatiin valitsemalla ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus. Tällöin saadaan nelikentän lohkoille nimet 1) ristiriitainen, 2) epäsymmetrinen, 3) symmetrinen ja 4) synerginen. Työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien selostusten perusteella oli mahdollista analysoida ja tyypitellä heidän toimintakenttänään olevia yrityksiä ja organisaatioita. Tällöin yhdistettäessä tarkastelu-ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus saadaan organisaatiotyypeiksi 1) jähmettynyt ja defensiivinen, 2) passiivinen ja koordinoimaton, 3) osittaisjohdettu ja aktiivinen sekä 4) kokonaisjohdettu ja uudistuva. Jaoteltaessa työorganisaation yhteistoiminnallisuus kolmeen eri tasoon ja toisaalta työsuojelun yhteistoimintahenkilön kyky tai tapa kohdata ristiriitoja kahteen eri tasoon saadaan 6-osainen typologia: 1) avustaja, 2) edunvalvoja, 3) markkinoija, 4) katselmoija, 5) kehittäjä ja 6) neuvonantaja. Kukin tyyppi kehitysvaiheena mahdollistuu todennäköisimmin jossakin organisaatiotyypissä, joka vuorostaan kehitysvaiheena tuottaa tietyt edellytykset ja tarpeet kyseisen tyypin, eli tietyn rooli- ja tehtäväkokonaisuuden, omaksumiseen. Vastaavasti strategisina perusvaihtoehtoina saadaan nelikenttä, joka jakaantuu seuraavasti: 1) reaktiivisuus ja alistuvuus, 2) markkinoivuus, 3) proaktiivisuus ja 4) kokonaisvaltaisuus ja kehittäjäammatillisuus. Työsuojelutoiminnan onnistuneisuuden syistä tärkeimmiksi mainitaan yhtäältä omistajien ja johdon aktiivisuus, tavoitteellisuus, sitoutuneisuus, kiinnostuneisuus ja tuki, sekä toisaalta työsuojelun yhteistoimintahenkilöstön henkilökohtaisen ominaisuudet, toimintatapa ja aktiivisuus. Molemmat tekijät saavat kaksikolmasosan osuuden vastauksissa. Johdon ja omistajien kokonaismerkitys tulee esille, kun vaikeuksien syinä johdon passiivisuus, tavoitteettomuus, tietämättömyys, osaamattomuus ja kielteisyys saavat 52 %:n osuuden selostuksissa. Työsuojeluvaltuutetut ja -päälliköt joutuvat tehtävässään toimintaedellytysten ja ristiriitojen kenttään, jonka merkitys jaksamisen ja toiminnan mielekkyydelle on pitkällä aikavälillä riippuvainen toimintaedellytysten ja ristiriitojen laadusta ja niiden välisestä suhteesta. Työpaikkakohtaisen työsuojelujärjestelmän tilaa erittelevät tulokset osoittavat, että lähes kaikissa tarkastelukohteissa on yleisesti ottaen kehittämisen ja parantamisen varaa. / Sammanfattning Syftet med denna forskning är att redogöra för skyddsombudens och -chefernas verksamhet och redogöra för utvecklingen för verksamheten, i synnerhet ur samarbetets synvinkel, som en del av den egna arbetsorganisationen och det egna systemet för arbetarskyddsarbetet. I undersökningen används både kvalitativa och statistiska metoder. Skyddsombuden och -cheferna ombads genom en annons i tidningen Työ Terveys Turvallisuus berätta om sin egen karriär i arbetarskyddsarbetet, samt om sina erfarenheter och åsikter, om framgångar och svårigheter i samarbetet. Till alla som skrev sändes också ett frågeformulär som innehöll frågor om egenskaper av systemet för arbetarskyddsarbetet. I det kvalitativa materialet var antalet fall 125 och i det statistiska materialet 119. Stora företag och organisationer, kommuner och skyddsombud utgjorde majoriteten av forskningsmaterialets svar. Det finns tre objektiva nivåer i verksamheten: 1) arbetsmiljöns endimensionalitet 2) mikronivåns systematik och 3) mesonivåns systematik. Utvecklingen sker från den första mot den sistnämnda, de organisatoriska förbindelserna mellan olika nivåer blir med tiden ännu mångsidigare och har större växelverkan. Ur den organisationspolitiska synvinkeln har utgångspunkten varit till slutet av 1980-talet en riskhanteringspolitik som har strävat till att hindra förluster. I början av 1990-talet har personal- och utvecklingspolitiken kommit med i bilden, till exempel som personalekonomisk beräkning och rapportering, som upprätthållande och främjande av arbetsförmåga, samt som kvalitetsverksamhet. Målet i arbetarskyddsarbetet har utvidgats till organisationspolitikens område. Den följande fasen kan vara en integrerad politik för resultat och arbetsvälmåga. I förändringen av målinriktningarna kan man skilja på tre nivåer och faser vilka utvidgar sig till 1) arbetssäkerhet och fysisk arbetsmiljö 2) till arbetsförmåga och psykosocial arbetsmiljö 3) till välmående, holistisk utveckling och aktiv ledning. Växelverkan och samarbete delar sig på fyra utvecklingshistoriska faser beroende på ledningens aktivitet och arbetarskyddsarbetets omfattning 1) motstridig 2) osymmetrisk 3) symmetrisk och 4) synergisk. Också arbetsorganisationerna kan med samma princip delas i fyra typer 1) stelnad och defensiv, 2) passiv och okoordinerad, 3) delvis styrd och aktiv och 4) helt styrd och förnyande. Skyddsombuden och -cheferna kan delas i sex typer på grund av den personliga förmågan att ta emot, orsaka och undvika konflikter, och den organisatoriska förmågan att samarbeta: 1) assistent, 2) representant, 3) marknadsförare, 4) mönstrare, 5) utvecklare och 6) rådgivare. Det finns behov att utveckla nästan alla delområden i arbetarskyddsarbetet inom arbetsorganisationerna.