Med inspelningsteknikens utveckling har det framstått ett fenomen som benämnts schizofoni för att beskriva separationen mellan ett ljuds akustiska källa och det processerade ljudet som återges på en inspelning. I diverse musikstilar är det numera praxis att producera och manipulera inspelningar till en sådan extrem grad att det inspelade ljudet inte längre efterliknar ljudkällan. Ett exempel på detta är processeringen av trumljud; de produceras efter olika konventioner inom olika musikstilar. Genom en deltagande observation och ett lyssningstest undersökte denna studie om det endast är trumslagare och musikproducenter som lägger märke till skillnaderna mellan dessa ljudideal, eller om andra lyssnargrupper också uppfattar när en musikstils etablerade konventioner bryts. I den deltagande observationen sågs tre grupper av musikproduktionsstudenter använda liknande inspelningsmetoder för att spela in trummor efter metalkonventioner, men endast den tredje gruppen stämde om virveltrumman för att efterlikna deras uppfattning av musikstilens konventioner. Dessa data förklarades som att schizofonins uppfattade inblandning varierar mellan producenter, samt att personlig preferens spelar större roll än etablerade stilkonventioner. Lyssningstestets resultat visade en konsensus mellan musikproducenter angående virveltrummans produktion inom musikstilen Metal, då de flesta deltagare föredrog den virveltrumma som var producerad efter metalkonventioner. Däremot var svaren på de ljudexempel inom Drum & Bass och Syntpop så utspridda att det inte gick att tydligt demonstrera en konsensus mellan de olika lyssnargrupperna. Studien ger en djupare inblick i olika lyssningsstrategier mellan olika grupper och avslutas med förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

Syftet med den här studien är att undersöka vad slagverkspedagoger på kulturskolan anser vara faktorer som påverkar elevernas motoriska inlärning och utveckling, hos deras elever i framför allt yngre åldrar. Frågeställningarna söker svar på vad som påverkar motoriken, huruvida det går att tidsmässigt planera när olika motoriska framsteg bör ske samt om och eventuellt vilka verktyg lärarna har för motorisk utveckling hos sina elever. I bakgrundskapitlet beskrivs den svenska musik- och kulturskolans historia och uppdrag, samt vilken roll den och dess lärare har för eleverna. Man finner där tidigare forskning och en presentation av begrepp rörande motorik, samt mitt valda teoretiska perspektiv där jag utgått från kognitivismen och det sensomotoriska lärandet.  Utgångspunkten för undersökningen är en fallstudie, med kvalitativa intervjuer som huvudsaklig informationskälla, genomförda på tre trumlärare från olika kulturskolor. Intervjuerna, vilka var strukturerade men med öppna frågor, transkriberades och analyserades för att sedan tematiseras och de svar som framkommit utgör studiens resultat. Detta visar att ingen av lärarna framförde en förutfattad tanke om hur bra eller dålig en elevs motoriska nivå bör vara vid en viss ålder. Vissa skillnader i synsätt och tillvägagångssätt blev synliga, men den gemensamma synen på motorikens betydelse för trumspelandet var tydlig. I diskussionen dras paralleller mellan lärarnas svar och de aspekter som framkommit i den tidigare forskningen jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Lärarnas praktiska erfarenheter av den motoriska utvecklingen stämmer väl överens med vad litteraturen beskriver.

Under det här projektet har jag genomfört en studie där jag ska försöka lära mig spela bongos och congas genom en självstyrd lärprocess. Studien har genomförts i form av att jag har dokumenterat och kategoriserat min övning för att ta lärdom av lärprocessen både i egenskap av musiker och hur jag sedan kan använda min förvärvade kunskap pedagogiskt som lärare i framtida scenarion. Projektet har varit till stor hjälp för att tydligare åskådliggöra hur en lärprocess och dess komponenter kan se ut för mig för att effektivisera min egen övning och att införskaffa kunskap om hur jag genom självstyrt lärande kan lära mig ett nytt instrument. Att ha genomgått en lärprocess som denna har bidragit till att jag tydligare har kunnat identifiera vad i lärandet jag effektivt kan utföra på egen hand och vad som mer direkt kan kopplas till lärarens feedback och hur dennes input i vissa fall kan ha en särställning.

Detta är ett skriftligt arbete om ett musikaliskt verk jag studerat in inför min examenskonsert som avslutar min kandidatutbildning vid Kungliga Musikhögskolan. Det skriftliga arbetet ska tillsammans med min inspelning ses som en helhet. Här presenterar jag mina reflektioner över musikaliskt uttryck, tekniska lösningar och tankar kring musik i allmänhet. Verket heter Hard- Boiled Capitalism And The Day Mr. Friedman Noticed Google Is A Verb och är ett solo för vibrafon komponerad av den amerikanske slagverkaren Ben Wahlund. Som teoretisk utgångspunkt har jag Maurice Merleau–Pontys (1908-1961) filosofi, och jag börjar mina resonemang utifrån ett avsnitt i hans bok Kroppens Fenomenologi (1945). I den försöker han komma fram till hur förhållandet ser ut mellan kroppen och världen: att det är genom erfarenheten vi når objekten. Övning som metod ser jag ur det ljuset. Resultatet är en övergripande analys av verket samt nedslag i olika delar, med beskrivningar av – och resonemang kring – musiken. Jag följer musiken kronologiskt och avslutar arbetat med en Coda.

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

I denna studie har jag undersökt hur min övning på trumset och slagverk ser ut inför spel med RI-ensemble och slagverksensemble. Studien har utgått från ett designteoretiskt perspektiv och forskningsfrågorna: 1) Hur designar jag mitt övande till respektive ensemble? 2) Vilka semiotiska resurser används och hur används de? Under studien har jag samlat in data genom att filma några övningspass och skrivit loggbok. Därefter har jag analyserat min data utifrån en tematisk analys för att lyfta fram hur de semiotiska resurserna används, vilka mönster som finns i min planering och hur jag använder olika övningsmetoder och strategier. Detta för att få en så klar bild som möjligt över hur mina övningspass ser ut. Resultatet visar mitt genomförande av övningspassen och lyfter också fram olika metoder och strategier jag använt, till exempel långsamt övande, överdrivna rörelser och att upprepa de rätta rörelsemönstren. Studien presenterar också litteratur och forskning som är relevant för ämnena övning, trumset och slagverk. I slutet av studien förs en diskussion kring mitt resultat i förhållande till denna litteratur och designteorin. / In this study I have explored how my practice on drum set and percussion looks like before playing with a RI-ensemble and a percussion ensemble. The study has been based on a design theoretical perspective and the following research questions: 1) How do I design my practice to each ensemble? 2) Which semiotic resources are used and how? During the study I´ve been gathering data by filming some of my practice sessions and writing a logbook. I have then analyzed my data based on a thematic analysis to highlight how the semiotic resources are used, what patterns are shown in my planning and how I use different types of methods- and strategies in my practice. This is done to get a clear understanding on how my practice sessions looks like. The result shows my execution of the practice session and also highlights different methods and strategies I used, for example I used slow practicing, excessive movements and repeating the correct movements. The study also presents literature and research that is relevant for the subjects of practice, drum set and percussion. At the end of the study, there is a discussion about my result compared to the presented literature and the design theory.

Syftet med denna studie är att få insikt kvinnliga slagverkslärares syn på villkor för kvinnliga slagverkselevers musicerande. Studien genomförs utifrån genusteorier och med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Datamaterialet samlades in genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, varav en fungerade som pilotintervju. Intervjuerna transkriberades och därefter gjordes en tematisk analys av materialet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna förespråkar vikten av kvinnliga förebilder och deras representation i media. Utöver kvinnor lyfts även familjemedlemmar fram som förebilder, vilka potentiellt kan ha inverkan på elevernas instrumentval och fortsatta musicerande. Enligt lärarna i föreliggande studie ställs slagverkare inför olika typer av svårigheter, vilka yttrar sig på olika vis, beroende på om de är tjejer eller killar. Prestationskrav och sociala jargonger är exempel på detta / The main purpose of this study is to examine female percussion teachers view on the challenges of being a female percussion student. The theoretical basis of the study is gender theories and social constructionism. Data was collected from six semi-structured interviews whereof one was used as a pilot interview. The interviews were transcribed and thereafter thematic analysis was used to examine the data. The results show that the female teachers all advocate the importance of female role models and the way they are depicted in the media. Family members are also highlighted as important and influential role models concerning the pupils’ choice of instrument or continued musicing. The teachers in this study are of the opinon that percussionists, depending on their gender, face different challenges. As an example, they mention performance anxiety and social tendencies.