ABSTRACT Title ”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion” Titel ”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse” Author Martina Skoglund Institute Institution For Health Science Tutor Konstantin Kougiomtzis Date 2014-06-05 No. of pages 39 Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOC Summary Background: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging. Objectives: The purpose of this study was to see what older individuals believe health and physical activity to be, and with the help of questions about SOC interconnect these with healthy aging. Method: To gain knowledge in this area the qualitative method was selected, it provides a deeper understanding. A hand-picked selection was applied and eight individuals were selected for interviews. Result: They define health with good food, exercise, to feel good and having no diseases. Physical activity is moving your body in different ways. They believe circuit training to be a great way to be physically active, with exercises that target the entire body, and your part of a group who can draw strength from each other. Respondents generally have relatively high SOC, high on manageability and meaningfulness and lower comprehensibility. Conclusion: Based on the results and studying of literature the conclusion can be drawn that in order to grow old in a strong and healthy way, physical activity in group are recommended.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för många, om än inte alla, med obotliga sjukdomar, att kunna tillbringa sin sista tid i hemmet. Hemmiljön ger förutsättningar för gemensamhet och jämlikhet där både patienter och närstående kan utföra vardagliga aktiviteter tillsammans som förut.  Närstående tar där ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter. Tidigare studier har visat att närstående lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna för att förbättra livskvalitet hos patienten och även kunna erbjuda stöd till närstående. Syfte:Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livets slutskede. Metod:En litteraturöversikt har genomförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health och publicerades mellan 2006–2016. Analysen av artiklarna har skett genom att söka likheter och skillnader enligt Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultaten framställdes i tre huvudteman: närståendes upplevelser av att ta ansvar i omvårdnaden, närståendes upplevelser av sin tillvaro och närståendes upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdpersonalen. En del närstående beskrev att det kändes naturligt att vårda sin familjemedlem. Andra upplevde att det förväntades av dem att kliva in och ta ansvar i vårdarrollen både från den sjuke familjemedlemmen och från vårdpersonalen. De beskrev att de upplevde detta som ett stort ansvar och en börda. Närståendes tillvaro speglades av maktlöshet, osäkerhet och rädsla. De använde sig av olika strategier för att hantera sin situation och för att finna mening i det som skedde. En del närstående uppskattade hjälp och stöd från vårdspersonalen medan andra såg brister i hjälpinsatser och bemötande. Diskussion:Författarna diskuterade metodens styrkor och svagheter. Med Antonovskys modell för känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk referensram och Katie Erikssons konsensusbegrepp ”människan” diskuterades resultatet mot bakgrund av litteraturöversikten. Författarna fann att närstående behövde information och kunskap för att uppfatta och begripa sin situation. Stöd och resurser var av stor betydelse för att kunna hantera sin situation och finna mening i sin tillvaro. Därutöver diskuterades närståendes meningsskapande i vårdarrollen. / Background: The technological development has made it possible for many people with incurable diseases to spend their last days at home. The home creates solidarity and equality where both patients and relatives can perform everyday activities together as before. Relatives take a great responsibility with varied tasks in the care for their ill family member at home. The role of the nurses working at the palliative care unit, based on the four cornerstones, is to be able to improve the quality of life of the patient, but also to offer support to the relatives. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a family member at home at the end of life. Method: A literature review was performed with ten qualitative research articles. The articles retrieved from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health, and published between 2006 and 2016. The analysis of the articles has been done by searching the similarities and differences according to Friberg`s (2012) method. Results: The result is presented in three main themes: The relatives’ experiences of taking responsibility of the care, the relatives’ experiences of their own life situations and the relatives’ experiences of the support they get from health care professionals. Many relatives described that it is natural to provide care for their family members. Some felt that they were expected to step in and take responsibility over the caregiving role both by the patient and the nursing staff. They expressed that they felt a huge responsibility and burden. The feelings of the relatives were characterised by powerlessness, insecurity, incompetence and apprehension. They used different strategies to deal with and to find a meaning in their situations. Many of them appreciated the help and support they got from the health care professionals, while others perceived that there was a lack of help and supportive approach. Discussion: The authors discussed the strengths and weaknesses of the method. The results were discussed with the help of Antonovsky's model of sense of coherence (SOC) and Katie Eriksson’s “human” consensus concept. Relatives need information and knowledge in order to grasp and comprehend their situations. Support and resources are of a great importance for the relatives to be able to deal with their situations and find a meaning to understand the situation that they are involved in. Additionally, relatives´ creations of meaning in their caring roles were discussed.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som leder till total förlamning av kroppens viljestyrda muskulatur och döden inom några få år medan medvetandet behålls opåverkat under hela sjukdomsförloppet. Det bidrar till ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande hos patienten. För att kunna erbjuda rätt stöd till patienten bör sjuksköterskan ha en ökad kunskap och förståelse kring hur patienter med ALS upplever livet med sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats utifrån självbiografier som belyser personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Vid analys av självbiografierna användes en innebördsanalys. Resultat: Efter analys framträdde fem teman som belyser hur individer kan uppleva sitt liv med ALS. Det framkom i resultatet att trots förluster, sorg, ovisshet och lidande så kunde informanterna ändå acceptera, hantera och finna mening i sin sjukdom. Slutsats: Att drabbas av ALS medför ett existentiellt lidande hos patienten. Det är viktigt som sjuksköterska att ge rätt stöd och individanpassad information för att kunna ge vägledning genom hela sjukdomsförloppet vilket skapar möjligheter att främja begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och välbefinnande hos patienten. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a motor neuron disease that leads to total paralysis of the body's involuntary muscles and death within a few years, while consciousness is retained unaffected throughout the course of the disease. The disease contributes to physical, psychological and existential suffering. In order to offer the right support to the patient, the nurse should have a greater knowledge and understanding of how patients with ALS experience life with their disease. Purpose: To describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative approach based on autobiographies that illuminate people's experience of living with ALS. To analyze the autobiographies the authors in the foregoing study used a significance analysis. Results: Five themes appeared after analyses which illustrate how individuals can experience life with ALS. It emerged in the results that despite the losses, sadness, uncertainty and suffering the informants could still accept, manage and find meaning in their illness. Conclusion: To suffer from ALS causes an existential suffering. It is important as a nurse to provide the right support and personalized information to provide guidance throughout the course of the disease, creating opportunities to promote manageability, meaningfulness and well-being for the patient

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

The aim of this work is design of system for wireless data collection from energy meters. The work shows issues of smart metering and explains meters communication. There is designed and described concept of the system composed of RF modules connected to data concentrator. Designed RF module uses SoC radio CC430F5137 and it is connected to a data concentrator via RS485 bus. For the purposes of communication as well as firmware update, the communication protocol is designed. In the next part the work focuses on design and creation of RF module frmware, bootloader for RF module and software application for energy meter data processing.

On a football field games are played between two teams, and the players of these teams get almost all of the attention. But there is another team on the field, the team of referees. The referees get mostly negative criticism, and are almost never mentioned in a positive way. This study is all about the teams’ captain, the main referee. Who is he? What does he have to go through? What makes him continue in his career?   Earlier studies have shown that the work you do as a referee can be very stressful, with a lot of stressing factors coming from the players, the coaches, and at a higher level supporters and media (Nyberg, 2000, 2002). Because of all this, this study shows opinions from active referees in Allsvenskan in Sweden, and from some which are active on an international basis as well. Interviews have been made and a survey to compare the referees experiences with their sense of coherence, from Aaron Antonovskys theory SoC (Sense of Coherence).   The results are showing that yes, there are connections between a successful career as a referee and a high level of sense of coherence, and that the interviewed referees’ spend a huge amount of time to be able to perform. Even though they try their hardest, they have to deal with threats in their daily work. Therefore, you can find the conclusion that you need to have a certain type of personality to be able to make it as a referee.

Samhället idag har på senare tid fått en förändrad syn på kunskap och i förlängningen vilka sorts kunskaper dess medborgare ska besitta. Idag efterfrågas medborgare besitta mer än bara kunskaper, samhället efterfrågar utbildning för att dess medborgare ska kunna agera i den snabba takt samhället utvecklas i. Detta har gjort att skolutbildningens roll har blivit större än att bara förmedla reproduktiva kunskaper till sina elever, den ska hjälpa eleverna utveckla färdigheter, verktyg samt producera ny kunskap som ska hjälpa dem i sitt fortsatta liv som samhällsmedborgare. Ett sätt för skolan att möta dessa krav är tillämpningen av formativ bedömning, där elevers lärandeprocess hamnar i fokus genom att utveckla verktyg och färdigheter snarare än bara faktabaserade kunskaper. Målsättningen med den här undersökningen är att bidra till förståelse för hur ämneslärarstudenter i samhällskunskap ser på formativ bedömning i förhållande till deras framtida läraruppdrag samt om de känner att de utvecklat färdigheter för att kunna bedriva formativ bedömning. Genom djupintervjuer i par samtalar sex respondenter om sina uppfattningar, upplevelser och färdigheter inför ovan nämnt syfte. Resultatet visar att respondenterna saknar en fullständig uppfattning om vad formativ bedömning innebär och hur det ska bedrivas, men att de ställer sig positiva till att tillämpa en sådan undervisningsmodell utifrån att sätta tydliga mål och ge återkoppling. Respondenterna vill använda sig av återkoppling som bedrivs som en kontinuerlig process genom läsåret som stödjer eleverna före, under och efter varje moment. Slutligen visar resultatet att respondenterna också ser sig ha utvecklat färdigheter för att bedriva formativ bedömning, men att det också finns en nervositet inför att genomföra den formativa samt summativa bedömningen. Detta då de känner att de inte fått möjligheten att öva på detta i tillräckligt stor utsträckning. / Society today has recently had a change of view on knowledge and, in extension, what kind of knowledge its citizens should possess. Today, citizens are asked to possess more than just knowledge, society is now asking for education to enable its citizens to cope with the rapid pace which society’s evolving in. This means that the role of the school education has become greater than simply conveying reproductive skills to their students, it is asked to help students develop skills, tools and produce new knowledge to help them in their continued lives as members of the society. One way for the school to meet these requirements is the application of formative assessment, where pupils learning process end up in focus by developing tools and skills rather than just factual knowledge. The aim of this study is to contribute to an understanding of how teacher students in civics view formative assessment in relation to their future task as teachers and whether they feel that they have developed skills in order to be able to conduct Formative assessment. Through in-depth interviews in pairs, six respondents discuss their beliefs, experiences and skills in the light of the above-mentioned purpose. The results show that respondents lack a complete understanding of what the formative assessment means and how it should be conducted, but that they are in favour of applying such a teaching model based on setting clear objectives and providing feedback. The respondents want to use feedback that is conducted as a continuous process through the school year that supports students before, during and after each moment. Finally, the result shows that respondents also see themselves having developed skills to conduct formative assessment, but that there is also a nervousness in the conduct of the formative and summative assessment. This is because they feel that they have not been given the opportunity to practice this to a sufficiently large extent.

Modern embedded systems development poses new challenges to a designer due to the global reachability of the contemporary market. One product shipped to different countries or customers should satisfy varying conditions, standards and constraints. Variability of a developed system should be taken into account by a designer. In a case of the embedded heterogeneous systems, this problem becomes challenging. Along with the variability heterogeneity of a system introduces new tasks, which should be addressed during design process. In this work, we propose a technology independent design flow. The proposed solution is supported by state-of-the-art tools and takes into account variability, partitioning, interfacing and dependency resolving processes. This thesis is conducted as a case study. We explored a design process of an industrial project, identified existing challenges and drawbacks in the existing solutions. We propose a new approach to a design flow of heterogeneous embedded systems. Also, a tool, supporting the presented solution, is implemented, which would allow a developer to include this approach into everyday design flow in order to increase a development speed and enable a task automation.

Omsorgsarbete innefattar känslomässigt krävande arbetsuppgifter som kan inverka negativt på hälsan. Stark känsla av sammanhang (Kasam) och hög arbetstillfredsställelse påverkar hälsan positivt, bidrar till produktivitet och personlig utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader av Kasam i förhållande till utbildning, kön och arbetstidsutformning hos personal inom omsorgsarbete. I studien användes en kvantitativ webbenkät. Arbetstillfredsställelse undersöktes med Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensionerna hälsa och trivsel och arbete och privatliv. Kasam undersöktes med Antonovskýs livsfrågeformulär, kortversionen. Samtliga anställda, 283 personer, inom ett område med kommunal socialpsykiatri och sysselsättning/daglig verksamhet erbjöds delta i studien. 112 besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 40%. Data analyserades med variansanalys (ANOVA). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i Kasam eller arbetstillfredsställelse i förhållande till arbetstidsutformning, kön eller utbildning. Inga signifikanta interaktionseffekter hittades. / Health care work includes emotionally demanding work tasks that can have a negative impact on health. A strong Sense of Coherence (SOC) and high job satisfaction effects health in a positive way, contributes to productivity and personal growth. The purpose of this study was to explore if differences in Sense of Coherence and job satisfaction are present regarding design of working hours, gender and education amongst employees in health care. A quantitative survey was used in the study. Job satisfaction was explored using Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensions health and wellbeing and work-family balance. SOC was explored using Antonovskýs short form life questionnaire. All employees, 283, in a department of municipal social-psychiatry and daily activities was invited to participate in the study. 112 answered the survey resulting in a response rate of 40%. Data was analysed using analysis of variance (ANOVA). Results showed no significant differences in SOC and job satisfaction regarding design of working hours, gender or education. There were no significant interactions between the variables.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar kroppen på olika sätt, och orsaken är fortfarande okänd. Den bryter ut i samband med ett fysiskt eller psykiskt trauma, infektion eller smärta. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, baserad på 13 artiklar med kvalitativ design. Tre kategorier och sex underkategorier skapades utifrån analysen. Resultat: De upplevda fysiska symtomen var smärta i kroppen, trötthet och sömnsvårigheter. Sjukdomen gav även upphov till psykiska symtom där depression, ångest, nedstämdhet och kognitiva problem förekom. Upplevelsen var även att det sociala livet påverkades då familj, vänner, kollegor och vårdpersonal ofta ifrågasatte sjukdomen och inte trodde på personerna. Slutsatser:  Fibromyalgi påverkar livet på många olika sätt, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetet ger en ökad förståelse och kunskap till vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, för den här patientgruppens situation. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på vad som orsakar fibromyalgi, och därmed öka förståelsen. / Background: Fibromyalgia is a chronic illness that affects the body in several ways, and the cause remains unexplained. It emerges from physical or psychological trauma, infection or pain. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia. Method: This study was made as a literature review with an inductive approach, based on 13 articles with qualitative design. Three categories and six subcategories evolved from analysis. Results: The experienced physical symptoms were pain in the body, fatigue and sleeping problems. The illness also affected the persons psychologically which could occur as depression, anxiety and cognitive issues. The social life was also affected since family, friends, colleagues and health care personnel often questioned the illness and did not believe in their experiences. Conclusion: Fibromyalgia affects the life in several ways, both physically, psychologically and socially. The essay provides an increased understanding and knowledge to health care personnel, especially nurses, for these patients’ situation. Further research is required to determine the cause of fibromyalgia to increase the understanding.