Bakgrund: Ensamhet är ett vanligt och växande problem först och främst hos äldre patienter då de oftare hamnar i riskfaktorer för ensamhet än personer i andra åldersgrupper. Ensamhet kan orsaka både fysisk och psykisk ohälsa. En specialistsjuksköterska behöver etablera en vårdande relation med dessa patienter för att stödja och hjälpa dem. Genom att undersöka hur dessa patienter upplever ensamhet kan ny kunskap skapas för att lindra upplevelsen. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever ensamhet och hur en vårdande relation då kan etableras. Metod: Litteraturstudie med integrativ metod med systematisk sökning. Artiklarnahämtades från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys av artiklarna enligt whitemor & Knalfs integrativ reviw metod i fyra analyssteg Inklusionskriterier begränsar sökning till artiklar inom tidsintervallet 2013 till 2023. Resultat: En vårdande relation i kombination med patientens eget initiativ att bryta ensamheten liksom närvaro av yttre faktur så som anhöriga och nya vänner kundeminska de negativa konsekvenserna av ensamhet. När patienten trots närvaro av människor i dennes sällskap känner sig ensam kunde känslan av sammanhang vara en positiv faktor att hantera ensamheteten. En del av den vårdande relationen handlar just om att förstärka känsla av sammanhang, aktivera patientens egna resurser och utöka hens delaktighet. Två kategorier framkom i analysen; Skapa en vårdande relation och Skapar utanförskap. Dessa faktorer söktes utifrån ett internt förhållande dem emellan. Minskad ensamhet kan uppnås med goda relationer och aktiviteter. Patienten och anhöriga har en viktig roll i att bryta utanförskapet och den bakomliggande ensamheten Slutsats: Resultaten redovisas i två huvudteman: Skapar vårdande relation och Skapar utanförskap. Resultaten visar att ensamhet hos människor är ett komplext ämne som kräver flera och individuellt anpassade åtgärder på olika nivåer. Det kräver ett stort engagemang och en aktiv och vårdande relation hos sjuksköterskan för att identifiera, åtgärda och motverka negativa effekter av ensamhet för att dessa individer ska få en möjlighet att känna välbefinnande. Anhöriga och de sociala kontakter som patienten kan bygga på nytt har också stor betydelse i att lindra känsla av ensamhet och utöka patientens livskvalité.Nyckelord: Ensamhet, Ensam, Social isolering, Interaktion mellan sjuksköterskor och patient, Sjuksköterska patientrelation

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.

Sammanfattning Bakgrund: Existentiell ensamhet och utanförskap kan kopplas till psykisk ohälsa, som är ett av våra stora folkhälsoproblem i modern tid. Cirka 300,000 människor lever i social isolering i Sverige idag. Ungefär 40 procent av de nuvarande svenska hushållen är ensamhushåll, och människor blir alltmer individualiserade samt även sekulariserade från andliga och religiösa sammanhang. Meningsfullhet är det viktigaste delområdet av en stark Känsla av sammanhang som beskriver personens egen motivation att göra något. En del människor tycks klara av att uppnå meningsfullhet i det alltmer individualiserade samhället med olika former av meningsbärande enheter i sina liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att öka förståelsen om hur existentiell ensamhet och utanförskap relateras till psykisk ohälsa i ett modernt sekulariserat västerländskt samhälle med utgång från teorin om känsla av sammanhang också kallad för teorin om salutogenes. Studien fokuserar på befolkningen i arbetsför ålder. Frågeställningar: Representerar andlig eller spirituell förankring en salutogen faktor i människors liv? Hur främjas salutogena faktorer för ensamma människor, och då särskilt hos fokusgruppen människor i ålder 18-65år? Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar ingick i den tematiska analysen. Sökningar efter artiklar har skett i databaserna PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite och World Cat Discovery med sökorden: folkhälsa, social isolering, andlighet, existentiell och sekularisering. Resultat: Den tematiska analysen utmynnade i tre teman som var andliga och religiösa aspekter, existentiell ensamhet och känsla av sammanhang. Endast det sist nämnda temat behandlas i en särskild vetenskaplig teori, d v s teorin om salutogenes. Meningsfullhet är den viktigaste delen i begreppet känsla av sammanhang, och andliga samt religiösa tillhörigheter ses vara en hälsofrämjande faktor. En vidgad kunskap om hälsofördelar efterlyses hos några studier. Diskussion: Den existentiella ensamheten är av oroande karaktär då dess ökning kan anas äga rum i framtiden. De nuvarande människorna i arbetsför ålder är en grupp som inte prioriteras tillräckligt. Det framkommer i studien att individualistiska ansatser att använda copingstrategier inte är en väg framåt för att skapa en starkare känsla av sammanhang. I gemenskap med andra människor inom organisationer där andlighet och religiositet råder verkar det förekomma mindre existentiell ensamhet och en starkare känsla av sammanhang. / Introduction: Existential loneliness and exclusion can be linked to mental illness, which is one of our major concurrent public health problems. About 300,000 people live in social isolation in Sweden today. About 40 percent of the current Swedish households are single households, and people are becoming increasingly individualized and also secularized from spiritual and religious contexts. Achieving meaningfulness is the most important aspect of a strong sense of coherence, and some people seem to cope with it in the increasingly individualized society with different forms of meaningful entities in their lives. Aim: The aim of the literature study is to increase understanding of how existential loneliness and exclusion relate to mental health in a modern secularized Western society, based on the theory of Sense of Coherence also called the theory of Salutogenesis. Questions: Does mental or spiritual anchoring represent a salutogenic factor in people's lives? How are salutogenic factors promoted for lonely people, and especially in the focus group of people aged 18-65 years? Method: This study is a systematic literature study in which 11 scientific articles have been included in the thematic analysis. Searches for articles have been made in the databases PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite and World Cat Discovery with the keywords: public health, social isolation, spirituality, existential and secular. Results: The thematic analysis resulted in three themes, spiritual and religious aspects, existential loneliness and sense of coherence. Only the latter theme is dealt with in an own frame of reference, i.e. the theory of Salutogenesis. The sub-component meaningfulness dealing with internal motivation is the most important part of the concept of Sense of Coherence, and Sense of Coherence in addition to spiritual and religious affiliations are seen as health-promoting factors. Based on some studies an extended knowledge of health benefits is requested. Discussion: Existential loneliness is of disturbing nature particularly as its increase in the future can be anticipated. Working-aged people are a group that is not prioritized enough. Based on the study it seems that individualistic approaches to use of coping strategies are not a way forward to create a stronger sense of coherence. In fellowship with other people within organizations where spirituality and religiosity prevail, there seems to be less existential loneliness and a stronger sense of coherence.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje. Studiens resultat visar att attityder gällande invandring och låg utbildning är mycket viktiga faktorer för att förstå varför svenska väljare röstar på SD. Resultatet visar också att den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren som en ung, relativt lågutbildad man som känner sig utanför, är politiskt missnöjd och har extrema åsikter i vissa avseenden är delvis missvisande. Detta då resultatet visar att den typiska SD-väljaren är lågutbildad, politiskt missnöjd och har extrema åsikter i vissa avseenden. / The purpose of this essay was to explain which social and attitudinal factors that affect the Swedish voters tendency to vote for the Sweden Democrats and to study if the medial and generally accepted notion of the typical voter of the Sweden Democrats is true. To examine this a number of bivariate analyses and binary logistic regressions was made. The analyses were based on the European Social Survey 2012/13. The independent variables were determined by what our theories established as possible explanatory factors. The theoretical framework consisted of; the mass society theory, the theory of modernization losers, xenophobia and political dissatisfaction. Our results show that low education as well as attitudes towards immigration is important factors for understanding why Swedish voters vote for the Sweden Democrats. Furthermore the results suggests that the medial and generally accepted notion of the typical Sweden Democratic voter as a young, relatively low educated man that feels left out, is politically dissatisfied and has extreme views in some regards are partly misleading. This because the results show that the typical Sweden Democratic voter is low educated, politically dissatisfied and has extreme views in some regards.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Bakgrund Covid-19-pandemin påverkar individer både genom sjukdomsförekomst och insatta restriktioner. Internationell forskning visar att ungdomar som lever under restriktioner mår psykiskt dåligt och riskerar att göra det under längre tid. Hur ungdomar i Sverige påverkas är ännu inte klarlagt. Distriktssköterskan ska främja barns hälsa där elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande.  Syfte  Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva under covid-19-pandemin i Sverige och hur deras livssituation påverkas. Metod Aktuell uppsats har sin grund i en genomförd studie från ett forskarsamarbete mellan Högskolan Väst, Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Umeå universitet där ungdomar besvarat en webbaserad enkät med öppna och slutna frågor gällande upplevelsen av att leva i en pandemi. En kvalitativ och kvantitativ metodik användes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik. Ett bekvämlighetsurval användes med inklusionskriterie utifrån ålder mellan 15-19 år. Totalt deltog 713 ungdomar.  Resultat Bland ungdomarna uppgav 19 procent att de upplevt sig socialt isolerade. Ungdomarna beskrev känslor som att känna oro, att känna saknad, sorg och längtan samt att vara här och nu. Många ungdomar uppgav att de kände ensamhet, en känsla av oro för sin situation och att andra ska råka illa ut men de uttryckte också saknad av sin normala tillvaro.   Slutsats  De upplevelser som beskrivits av ungdomarna kan riskera att utveckla en ökad psykisk ohälsa på sikt, och som specialistsjuksköterska möter man dessa ungdomar inom både elevhälsan och primärvården. Därför behövs både en beredskap och resurser för att möta dessa ungdomar och erbjuda det stöd de är i behov av. / Background The covid-19 pandemic affects individuals both through incidence of disease and imposed restrictions. International research shows that teenagers living under restrictions feel mentally ill and risk doing so for a long period of time. The impact on health among teenagers in Sweden is still unknown. The district nurse shall promote children’s health by working preventively and health-promoting.  Aim The purpose of the study was to investigate teenagers' experiences of living during the covid-19 pandemic in Sweden and how their life situation is affected. Method The current essay is based on a completed study from a research collaboration between University West, the University of Gothenburg, the Institute of Karolinska and Umeå University, where teenagers answered a web-based survey with open and closed questions regarding the experience of living in a pandemic. A qualitative and quantitative methodology was used where the data was analysed using qualitative content analysis and descriptive statistics. A convenience sample has been used with inclusion criteria 15-19 years. A Total of 713 teenagers participated. Results Among the teenagers 19 percent stated that they felt socially isolated. The teenagers described emotions such as feeling anxious, feeling missed, sad and longing and being here and now. Many teenagers expressed a feeling of loneliness, a feeling of worry about their situation and worries about others but also a longing for their normal life. Conclusion The experiences described by the teenagers may risk to increased mental illness further ahead, and as a specialist nurse you meet these teenagers in student health and in the primary care. Therefore preparedness and resources are needed to meet these teenagers and offer them the support they need.

Ensamhet hos äldre som bor ensamma hemma påverkar deras livskvalitet. Det skulle vara intressant att se om det går att förbättra livskvaliteten hos ensamboende äldre, men ännu finns för lite kunskap i ämnet som helhet varför det är motiverat med ytterligare forskning kring äldres upplevelser av livskvalitet och ensamhet. Sådan kunskap kan leda till utveckling av folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar om ensamhet och livskvalitet hos ensamboende äldre. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju personer mellan 23 och 55 år. Databearbetningen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att hälsotillstånd och ekonomi, aktivitet, social gemenskap och stöd av familj, är de faktorer som har stor inverkan på ensamhet och orsakar förändringar på livskvalitet hos ensamboende äldre. Slutsats: Den slutsats som kan dras av resultatet är att meningsfullhet och livsglädje kan lindra känslan av ensamhet och samtidigt förbättra livskvalitet hos ensamboende äldre. / <p>Betyg i Ladok 210901.</p>

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. / Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

ABSTRAKTBakgrund: Coronaviruset som spreds 2019 resulterade i en pandemi. Miljontals människor världen över smittades och avled. Hög ålder var främsta riskfaktor och åldersbaserade restriktioner gällande social isolering och social distansering infördes. Endast äldre i samhället är riktigt införstådda med vad det innebär att ha just den där åldern och därför bör de lyssnas till. Genom att förstå komplexiteten i äldres upplevelser, kan personcentrerade interventioner utvecklas för att optimera äldres copingförmåga.Syfte: Att belysa tillgänglig evidens gällande äldres upplevelser av isolering under coronapandemin.Metod: Systematisk översikt genomförd som metasyntes med kvalitativ induktiv ansats som omfattade 12 artiklar. Analys gjordes enligt Burnards (2008) innehållsanalys med tillägg av Polit och Beck (2021).Resultat: Ett övergripande huvudtema framkom, Anpassning till utanförskap i en förändrad värld med två teman och sju kategorier. Under första temat: En förlorad vardag framkom att en orolig tid uppstod med svårigheter att förhålla sig till en förändrad livssituation. Under andra temat: En ny vardag framkom att äldre anpassade sig till det nya normala. Genom tillgängliga resurser hittades nya vägar för att hantera det dagliga livet.Slutsats: I resultatet framkom att äldre upplevde utanförskap under isoleringen, kulturella paralleller kunde dras, och teknologin var av stor betydelse. Äldre kände sig inte lyssnade till eller delaktiga. Likheter och skillnader gällande hantering av restriktioner av pandemin samt upplevelser av isoleringen varierade. Beroendet av teknik ökade för att bevara sociala relationer, underlätta vardagen och upprätthålla livskvalité.Nyckelord: Coronapandemi, social isolering, upplevelser, äldre / ABSTRACTBackground: The coronavirus that spread in 2019 resulted in a pandemic. Millions of people around the world became infected and died. Old age was the main risk factor, and restrictions on social isolation, and social distancing were introduced based on age. However, only older people in society understand what it means to have that particular age, and therefore they should be listened to. By understanding the complexity of the older people`s experiences, person-centered interventions can be developed to optimize the older people`s coping ability.Aim: To illuminate available evidence regarding the older people`s experiences of isolation during the corona pandemic.Method: Systematic review performed as meta synthesis with qualitative inductive approach as comprehensive 12 articles. Analysis was done according to Burnard’s (2008) content analysis with the addition of Polit and Beck (2021).Results: An overall main theme emerged, Adjusting to exclusion in a changing world, with two themes and seven categories. Under the first theme: A lost everyday life emerged that a troubled time arose with difficulties in dealing with a changed life situation. Under the second theme: A new everyday life emerged that the elderly adapted to the new normal. Through available resources new ways were found to manage daily life.Conclusion: The result showed that older people experienced exclusion during the isolation, cultural parallels could be drawn, and technology was of great importance. Older people did not feel listened to or involved. Similarities and differences regarding handling pandemic restrictions and experiences of isolation varied. Dependence on technology increased to preserve social relationships, facilitate everyday life and maintain quality of life.Keywords: Corona pandemic, experience, social isolation, older people

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.