Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet. De flesta av informanterna menar att de kan medverka och påverka i sin profession till att erbjuda olika typer av tjänster mot sina kunder. Alla informanterna anser att vägledning är att kunna hjälpa individer, öka valmöjligheterna och ta fram kvalitéerna.

I vår c-uppsats undersöker vi hur socialarbetare arbetar med fenomenet social isolering bland ungdomar. Studien utgår från en kvalitativ ansats och vi använder oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur arbetet med social isolering bland ungdomar bedrivs idag, samt vad som ligger till grund för social isolering bland ungdomar. Vi undersöker också huruvida social isolering kan förstås som ett socialt problem och fenomen. Uppsatsens fokus ligger på respondenterna som representanter för det sociala arbetet med social isolering bland ungdomar, då vi av etiska skäl inte kan studera ungdomen direkt. Respondenternas kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om fenomenet social isolering är vad vi grundar vårt resultat och vår analys på, i relation till fenomenets bakgrund och forskningshistorik. / In our Bachelor thesis on the social phenomenon we examine how social workers are working with the phenomenon social isolation among the youth. The study is based on a qualitative approach and we use semi-structured qualitative interviews to find out how the process of social isolation among adolescents is conducted today, and the causes of social isolation among the youth. We also investigate whether social isolation can be understood as a social problem and phenomenon. The thesis focuses on the respondents as representatives of social work with social isolation among young people, when we, for ethical reasons can not study the youth directly. Respondents' knowledge, experiences, and perceptions of the phenomenon of social isolation is what we base our results and our analysis, in relation to the phenomenon's background and research history.

<p>Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.</p>

Hemmasittare is a new term for children and youths with a history of long term truancy. As the term indicates these youths spend most of their time in their homes. This often results in them being socially alienated and the loss of their earlier social network. The consequences of hemmasittande and social alienation are many and include not only a deficient social network but also psychological and physical problems. Research has shown that many of these problems follow on through into adult life. Earlier research in this area is limited and there is need for more research into preventative measures as well as the psychosocial causes. To carry out the project the qualitative approach has been to conduct five semi structured interviews, three interviews with professionals who work with youths who find themselves in this behavioral situation and two with youths who have been treated for this condition. KASAM and systems theory, including Bronfenbrenner's Ecological systems theory, comprise this thesis' theoretical base. The results show that, both in the youths and professionals interviews, that there is a combination of causes that lead to youths being rooted in their homes rather than attending school. This is corroborated by earlier research. The results also show that the youths experienced their schools efforts at alleviating the problem as being unproductive while being placed in a home for treatment gave results. The professionals experiences show that it is of importance to create a connection between the youth and parents in order to get all parties working in the same direction. Furthermore the professionals consider that in-depth research into each individual case is requisite for deciding upon the correct approach to treating the problem, with a major consideration being that each step in the treatment must be feasible otherwise there is a prominent risk that the treatment will be counterproductive. / Hemmasittare är ett nytt ord för de barn och ungdomar som av någon anledning har en långvarig ogiltig frånvaro från skolan. Precis som ordet syftar är dessa ungdomar en stor del av sin tid i hemmet. Det medför att ungdomen ofta blir socialt isolerad och tappar det kontaktnät som fanns tidigare. Konsekvenserna av hemmasittande och social isolering är många och inkluderar, förutom brister i kontaktnätet, såväl psykiska som fysiska följder. Forskning visar att flera av konsekvenserna även visar sig senare i vuxenlivet. Tidigare forskning på området är begränsad och ett behov av ytterligare forskning på såväl preventiva åtgärder som psykosociala orsaksfaktorer hos ungdomarna finns. Studiens syfte är att studera hemmasittande och social isolering hos ungdomar. För att genomföra syftet har en kvalitativ ansats tagits med fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Av dessa fem intervjuer är tre med yrkesverksamma personer som arbetar med denna typ av ungdomar och två med ungdomar som tidigare haft hemmasittandeproblematik och erhållit insatser för detta. KASAM och systemteori, inklusive Bronfenbrenners ekologiska modell, utgör uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Uppsatsens resultat visar, både ungdomarnas berättelser och de yrkesverksammas erfarenheter, att det är en kombination av orsaker som gör att ungdomar blir sittande hemma istället för att gå till skolan. Detta bekräftar också tidigare forskning inom området. Resultaten visar också att ungdomarna upplevde deras skolors försök att lösa situationen som verkningslösa men att situationen förbättrats efter att de blivit placerade på behandlingshem. De yrkesverksammas erfarenheter är att det i behandlingsarbetet är viktigt att skapa allians med ungdom och föräldrar och försöka få alla inblandade att dra åt samma håll. Vidare anser de att en noggrann kartläggning av varje enskilt fall är nödvändig för att veta hur man bäst kan arbeta med det specifika fallet. De yrkesverksamma påtalar också vikten av att lägga en behandling på rätt nivå, uppgifterna ska vara utmanande men görbara annars riskerar behandlingen att vara kontraproduktiv.

Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet. Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre. / Background: Loneliness and social isolation are a widespread problem among older people and may contribute to bad health and premature death. As the population grow older loneliness and social isolation are expected to become an increasing problem in society and will require greater need for care. Although nurses and other healthcare professionals are aware of the negative effects of loneliness and social isolation it is low prioritized. Aim: The aim was to illustrate how older people over 65 years experiences loneliness and social isolation. Method: A literature review was performed with results from eleven qualitative articles collected from the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were color-coded to identify similarities and differences that were sorted into six themes. Results: The result showed six themes; Feelings of loneliness, Social loneliness and lack of affinity, Loss of partner and close relatives, Physical barriers and losses, Loneliness linked to time and space and Loneliness as a sense of freedom. Older people’s experiences of loneliness and social isolation is subjective and unique and wide-ranging emotionally linked to different life events. The older people expressed painful feelings and suffering while others stated positive feelings of freedom. Discussion: Since loneliness and social isolation can lead to serious consequences, it is important that the health care system identify older people at risk through preventive and health promotive work. Katie Eriksson's theory of relieving suffering has been used as an in-depth part of the performance discussion as support for the nurse's work in understanding and responding to lonely and socially isolated elderly people. A holistic view of humanity is of importance for alleviating suffering and for considering the basic needs of the elderly, which are meaningfulness and solidarity. The nurse responsibility is to prevent older people from bad health and social discomfort through realizing what knowledge is needed and how to apply it.

Åldrandet leder till förluster av olika slag. Roller förändras och sammanhang försvinner. Nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel kan innebära en begränsning i möjligheten att delta i olika sociala sammanhang. Begränsningar och förlorade sammanhang kan utmynna i en brist på meningsfullhet och till ensamhet. Ensamhet är en risk för förtidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression. Inte minst är det ett lidande för personen i fråga. Trots vetskapen om hälsoriskerna är gruppen äldre som upplever ensamhet enligt statistiken hög. Äldre är en grupp som tros öka kraftigt i framtiden och som hälso- och sjukvårdspersonal möter inom sjukvårdens alla olika instanser. Syftet är att beskriva äldres upplevelse av ensamhet för att sjuksköterskan genom ökad kunskap bättre kan identifiera, bekräfta och ge stöd till de äldre som lider av ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs tio kvalitativa studier inom ämnet. Huvudteman som identifieras är: relationer, hållning till livet samt handlingskraft och hanterbarhet. Under de tre huvudteman följer åtta subteman: goda relationer, sammanhang, bristande relationer, brist på sammanhang, meningsfullhet, brist på meningsfullhet, självständighet och egna strategier samt rädsla och beroende. I diskussionen relateras upplevelserna av ensamhet till graden av KASAM liksom till tecken på depression. Tidigare interventioner, vårdvetenskap och sjuksköterskans ansvar och roll diskuteras och tydliggörs. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn och möta den äldres livsvärld för att kunna identifiera, bekräfta och ge stöd till den som upplever ensamhet.

Denna studie har till syfte att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med socialarbetare inom ett social kooperativ inom den privata sektorn i en kommun i Norrland. Intervjuerna har bearbetats utifrån en innehållsanalys som sammanfattats i sex olika teman vilket ligger till grund för resultatdelen. Dessa sex teman är arbetssätt inom verksamheten, centrala aspekter för att bryta en social isolering, stigmatiseringens effekt, känsla av sammanhang, sysselsättningens effekt på individen och motsvarande metoder och verksamheter. Resultatet visar på att individer med psykisk ohälsa upplever en stigmatisering i samhället vilket i många fall kan leda till en social isolering. Stigmatiseringens effekt och den sociala isoleringen som konsekvens kan resultera i att individerna hamnar långt ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete försämras. I resultatdelen framgår bemötande, känsla av sammanhang och kommunikation som viktiga delar i arbetet med dessa individer. Social kooperativet har också en strävan efter att minska stigmatiseringen kring målgruppen samt uppnå empowerment hos individerna, vilka tillsammans med social isolering utgör studiens teoretiska utgångspunkter.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.

Stress affects a number of animals and is a survival mechanism. During stress, changes in the animal’s physiological mechanisms and changes in behavioural reactions will happen. This study evaluates four different stressors that can occur in a chicken’s life. The four stressors are fixation, social isolation, predation and transport. 40 White Leghorn chicken from age sex to seven weeks were used in the study. An open-field test was used to evaluate the stressors. The open-field test registered time for ambulation, time for first change of zones, number of zones used and number of registrations in central zones. The chicken was expected to ambulate in the open-field arena since chickens are curious but the activity was expected to be different depending on which stressor the chicken was exposed to. Previous studies have shown that more stressed birds are less active in an open-field test than birds that are not stressed. A control group was included in the study and this group was not exposed to a stressor. The results did not show any significant dereferences between time for the first change of zones, number of zones used and number of registrations in central zones. However, there was a tendency for a significant difference in time to first ambulation. The results suggested that the control group and the group that was exposed to social isolation displayed most stress-related behaviour. Least stressed was the predation group and the transport group.

Antalet äldre ökar både nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den äldre generationen och kan komma att bli ett växande hälsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmåga att stödja de äldre så att de kan bilda en meningsfull tillvaro både individuellt och i samspel med andra människor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos äldre personer över 65 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: att sakna samhörighet, att vara lämnad kvar, att uppleva begränsningar, att uppleva den stora ensamheten och att uppleva ensamhetens föränderlighet. De äldre upplevde ensamheten som att vara uteslutna och övergivna. Upplevelsen av ensamhet kunde vara stor och skrämmande men även resultera i känslor av frihet. Ensamheten kunde upplevas som föränderlig och var inte alltid en konstant känsla. Ytterligare forskning om äldres upplevelser av ensamhet är betydande för att öka kunskapen om ensamhet vilket kan förbättra omvårdnaden av äldre i klinisk verksamhet. / The elderly population is increasing both internationally and nationally. Loneliness has been reported to be more common in the older generation and could become a growing health problem. The nurse should have the ability to support older people so that they can form a meaningful existence, both individually and in interaction with other people. The aim of the study was to highlight the experience of loneliness in elderly people 65 years and over. The study was conducted as a literature review of 12 scientific articles. The results culminated in five categories: lack of togetherness, to be left behind, to experience limitations, to experience the great solitude and to experience the changeable solitude. The elderly experienced loneliness as being excluded and abandoned. The experience of loneliness could be huge and frightening but also result in a feeling of freedom. Loneliness could be perceived as changeable and was not always a constant feeling. Further research in elderly people's experiences of loneliness is important to increase knowledge of loneliness which can improve the care of the elderly in clinical practice.