Bakgrund När coronaviruset spred sig runt om i världen var det särskilt äldre personer som ansågs vara i riskgrupp för att bli allvarligt sjuka av viruset. Smittskyddsåtgärder infördes på särskilda boenden där äldre personer behövde begränsa sina sociala kontakter, aktiviteter ställdes in och besöksförbud genomfördes. Att begränsa sociala relationer och inte ha kontakt med anhöriga leder till social isolering. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva äldre personers psykiska upplevelser av att vara socialt isolerade på särskilda boenden under covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed och resultatet är baserat på 12 originalartiklar publicerade mellan år 2020–2023. Resultat I resultatet framkommer två huvudkategorier: Negativa känslor till följd av isoleringen och Bevarad psykisk hälsa vid isolering. Social isolering på särskilda boenden genererade i känslor av frustration och maktlöshet när de äldre inte blev lyssnade på eller fick sina känslor bekräftade. Brist på kontakt med familj och vänner samt att inte längre ges möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter skapade känslor av ensamhet. När smittspridningen ökade skapades rädslor över att tvingas bli isolerade igen och riskera att dö ensamma. Sjuksköterskan närvaro och stöd gav en trygghet för de äldre. Slutsats Litteraturöversikten visade att flera av äldre personer som bodde på särskilda boenden upplevde negativa känslor till följd av isoleringen på grund av en förändrad vardag. Vid förändrade livssituationer ställs krav på sjuksköterskan att uppmärksamma de äldres psykiska hälsa samt att se och bekräfta deras känslor / Background When the coronavirus spread around the world was it especially older people who were considered to be at risk of becoming seriously ill from the virus. Infection prevention measures were introduced in nursing homes where elderly people needed to limit their social contacts, activities were canceled and visitor bans were implemented. Limiting social relationships and not having contact with relatives leads to social isolation. Aim The aim of this literature review was to describe older people's psychological experiences of being socially isolated in nursing homes during the covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and the results are based on 12 original articles published between 2020-2023. Results The results show two main categories: Negative feelings as a result of the isolation and Preserved mental health during isolation. Social isolation in nursing homes generated feelings of frustration and powerlessness when the elderly was not listened to or didn’t get their feelings validated. Lack of contact with family and friends and to no longer be given the opporunity to participate in social activities created feelings of loneliness for the elderly. As the spread of infection increased, fears were created of being forced to become isolated again and risking dying alone. The nurse's presence and support provided safety for the elderly. Conclusions The literature review showed that several of older people who lived in nursing homes experienced negative feelings as a result of the isolation due to a changed everyday life. In the case of changed life situations, demands are placed on the nurse to pay attention to the mental health of the elderly and to see and confirm their feelings.

Bakgrund: Åldrande är en naturlig och oundviklig del av livet, som det finns delade meningar om men där många är överens om att det är en process. När individen åldras är det naturligt att inte längre ha samma nivå av socialt engagemang som tidigare på grund av minskad fysisk förmåga och möjlighet att träffa sitt nätverk, samt förlust av delar av sitt sociala nätverk genom pensionering och förlust av livskamrat. Brist på socialt engagemang leder till ensamhet, som kan upplevas både positivt och negativt. Ensamhet finns i olika former såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. Befolkningen blir allt äldre, vilket ökar belastningen för socialt arbete och därför betonas det hur viktigt det är att förlänga arbetslivet och för att upprätthålla välfärden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska och analysera hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter av välbefinnandet hos äldre. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur dessa interventioner och livsmiljöer kan bidra till att minska skadlig ensamhet. Metod och teori: Studien är i form av en systematisk litteraturstudie där tretton utvalda artiklar utgör empirin. För att förstå hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter har vi identifierat ett teoretiskt ramverk av KASAM, disengagemang- och kontinuitetsteorierna utifrån den empiri vi har funnit. Artiklarna analyserades med en tematisk analys, och de mest använda sökorden var elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention och intervention. Resultat: Studien utmynnar i fem huvudteman: Interventioner och livsmiljöer, Effekter på välbefinnande, Teoretiska perspektiv, Utmaningar och hinder samt Rekommendationer för framtiden. Slutsatser: Studien visar att olika interventioner och livsmiljöer kan förbättra äldres livskvalitet genom att minska skadlig ensamhet och öka socialt stöd. Aktiviteter som konst, fysisk träning, sociala måltider samt trygga grannskap, har positiva effekter på välbefinnandet hos äldre. Individuella behov och upplevelser av ensamhet varierar, dessutom ger teoretiska perspektiv som KASAM och disengagemang- och kontinuitetsteori, insikter om dessa effekter. Framtida rekommendationer är längre uppföljningar och individuellt anpassade insatser. En genomgående rekommendation i samtliga studier är att fortsatt forskning och anpassning till specifika sammanhang behövs. / Background: Aging is a natural and inevitable part of life, in which there are divided opinions on the subject but where many agree that it is a process. As the individual ages, it is natural to no longer maintain the same level of social engagement as before due to physical limitations and reduced opportunities to meet with their network, through retirement and the loss of a life partner. Lack of social engagement leads to loneliness, which can be experienced both positively and negatively. Loneliness exists in various forms, such as social, emotional, and existential loneliness. The population is growing older, which increases the burden on social work and therefore emphasizes the importance of, among other things, extending working life in order to maintain welfare. Aim: The aim of this study is to explore and analyze how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects of well-being in older adults. The study particularly focuses on how these interventions and living environments can help reduce harmful loneliness. Method and theory: The study is conducted as a systematic literature review, with thirteen selected articles forming the empirical basis. In order to understand how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects, we have identified a theoretical framework of SOC, short for Sence of Coherence, the disengagement- and continuity theories based on the empirical evidence we have found. The articles were analyzed using a thematic analysis, and the most used keywords were elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention and intervention. Findings: The study generated five main themes: Interventions and living environments, Effects on well-being, Theoretical perspectives, Challenges and obstacles and Recommendations for the future. Conclusion: The study shows that various interventions and living environments can improve older adults' quality of life by reducing loneliness and increasing social support. Activities such as art, physical exercise and social meals, as well as safe neighborhoods, have positive effects on well-being among elderly. Individual needs and experiences of loneliness vary, in addition the theoretical perspectives such as SOC, short for Sense of Coherence, the disengagement- and continuity theories provide insights into these effects. Challenges include high dropout rates and the need for customized methods. Future recommendations are longer follow-ups and individually adapted interventions. A consistent recommendation in all studies is that continued research and adaptation to specific contexts is needed.

Den här studien för samman Karen Stenners politisk-psykologiska teori om den "auktoritära dynamiken" med Robert Putnams teorier om social tillit. I Sverige är forskning inom politisk psykologi eftersatt, vilket mycket väl kan vara en anledning till att vi fortfarande har så svårt att dechiffrera vissa aspekter av SD:s framgångar. Flera nyligen publicerade undersökningar har i samband med det amerikanska presidentvalet uppmärksammat ett starkt samband mellan auktoritära väljare och stöd för Donald Trump. En auktoritär person definieras av en preferens för hierarkier, ordning och konventionalism, vilket under särskilda omständigheter kan resultera i en aggressiv attityd och intolerans gentemot avvikare. Den här kvantitativa studien undersöker om kopplingen mellan en auktoritär psykologisk läggning och stöd för SD är signifikant även i det svenska sammanhanget. Med hjälp av en serie regressionsanalyser finner den här undersökningen tydligt stöd för teorin om den auktoritära dynamiken - väljare med auktoritära böjelser är en potentiellt viktig delförklaring till SD:s fortsatt starka väljarstöd. Resultaten kopplas sen ihop med existentiella och sociologiska diskussioner om mänsklig gemenskap och social isolering. Undersökningen visar att väljare som inte är föreningsaktiva eller religiösa i mycket hög utsträckning röstar på Sverigedemokraterna. För den som känner sig frånkopplad kan SD erbjuda en annan sorts gemenskap och tillhörighet – nationalismen. Studien finner att det här i synnerhet gäller väljare som har en auktoritär böjelse, och därmed ofta fäster vikt vid gruppidentiteter snarare än vid individen. Undersökningen bidrar därmed med en ny förståelse av SD:s framgångar i opinionen. / This study tests Karen Stenner's theory of "The Authoritarian Dynamic" on voters of Swedish populist radical right party. It finds that the theory is highly applicable in the Swedish context; authoritarian voters turn out in large numbers for the Sweden Democrats. Voters with an authoritarian predisposition, meaning they value order and hierarchy in society, have to a large extent become activated in Sweden, rendering intolerant and aggressive behaviour. For authoritarians with low trust in the Swedish parliament this effect was particularly evident. Furthermore, the study finds that religious voters are far less likely to vote for the radical right. Lastly, an investigation into free time organisational activities of the Swedes is conducted. The result of this last study is that voters who are not active in any kind of organisation (sport clubs, choirs, religious communities) are more receptive to the message of the Sweden Democrats. The author's theory, with reference to the aforementioned, holds that a lacking sense of belonging and purpose are key factors driving support for the Sweden Democrats. This is particularly true for the authoritarian voters, who are often more prone to think in collective identities rather than in individual ones. The study attempts to fuse the political psychological theories of Karen Stenner with Robert Putnam's theory of social trust. Based on data from World Values Survey it finds robust statistical evidence for this connection.

Social isolering förekommer i samhället ständigt och drabbar människan på olika sätt. Det kan orsaka ohälsosamma beteenden, depression och för tidig död. I och med coronaviruset Covid-19 har en stor del av Sveriges befolkning uppmuntrats begränsa graden av social kontakt. Social kontakt är viktigt för att bibehålla människans välmående och motivation. Brist på social kontakt kan leda till social isolering vilket har en negativ effekt på motivation till akademiska studier samt fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motivation till studier och fysisk aktivitet påverkas vid begränsad social kontakt. Dessutom skall faktorer som self-efficacy (tron på sin egen förmåga), autonomi, samhörighet och kompetens (SDT) verka som potentiella faktorer som möjligen influerar graden av motivation begränsad social kontakt. Urvalet bestod av 34 universitetsstudenter från Sverige. Data samlades in via enkäter vilka besvarades två gånger med 3 veckors mellanrum. Analys av data gjordes genom deskriptiv statistik, beroendet-test och ett oberoende t-test. Resultatet visade att studiemotivation signifikant försämrats under studiens gång. En icke-signifikant skillnad observerades i graden av motivation till fysisk aktivitet. Self-efficacy och SDT förklarade inte graden av motivation för studier eller fysisk aktivitet. De icke-signifikanta resultaten kan förklaras av begränsat och icke-representativt urval, hög grad av social kontakt hos deltagarna samt att de utfärdade restriktionerna delvis begränsar deltagarna. / Social isolation occurs in society and affects people in different ways. Social isolation could give rice to unhealthy behaviour, depression and premature death. Due to the spread of the Coronavirus, Covid-19, a great amount of the Swedish population has been encouraged to restrict their social interaction with other people. However, social interaction is of importance for the level of motivation and well-being that people experience. Limited social interacation can lead to social isolation which produces a negative effect on motivation towards education as well as towards physical activity. The objective with this research was to examine if students with limited social interaction experience a deficiency in motivation towards education and physical activity. To examine possible factors that could influence the degree of motivation this study used scales based on self-efficacy (one’s beliefs in one’s ability), autonomy, relatedness and competence (SDT). The selection was 34 university students from Sweden. Data was gathered with a survey that was distributed two times within a time frame of three weeks. The analysis of the data was computed through descriptive statistics, paired samples t-test and independent samples t-test. A statistical significance was found for motivation towards education. There were no significant results for motivation towards physical activity. Neither Self-efficacy or SDT explained the degree of motivation towards education or physical activity. The non-significant result could be explained by the non-representative and small sample size as well by the students' high amount of established social interaction. Sweden's issued restrictions could have affected the result as it only moderately limits students' social environment.

Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen.  Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon.  Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering.  Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte. / Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men.   The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers.  Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.

By 2020, the coronavirus has spread worldwide and is classified as a pandemic. The purpose of thisstudy has been to, through the perspective of home care assistants, examine the significance of thesocial isolation that the Covid-19 pandemic has meant for older people regarding their mental health.It has thus been about the home care assistants' experiences of the elderly's strategies for dealing withthe recommended social isolation. The study was conducted by using a qualitative research methodthrough semi-structured interviews with home care assistants, who work with elderly people living intheir home. A thematic analysis of the collected material was made and four themes emerged from thecoding. The results showed that the home care assistants experienced a deteriorating mental healthduring the Covid-19 pandemic of the elderly people. This was shown, for example, in the form ofincreased anxiety and sleeping disorders. Furthermore the results showed how the elderly people usedtheir resilience to handle how the virus was affecting their every-day life. Also the result showed theimportance of social stimulation and activity among the elderly and that home care assistants have animportant role for some eldelry who have a limited social life.

Introduktion: Den alarmerande spridningen av coronaviruset (COVID-19) utgör ett allvarligt hot mot nationer och samhällen runt om i världen (WHO, 2020). Risken för att bli svårt sjuk i covid-19 ökar med ålder. Viruset som orsakar covid-19 klassas som en infektionssjukdom och smittan sprids genom små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. Den påminner ofta om förkylning eller influensa med feber och hosta. Flera länder svarar genom restriktioner av icke-väsentliga aktiviteter och genom så kallade lockdowns eller rekommendationer samt med åtgärder som ska förhindra virusets framfart vilket varit ett viktigt verktyg tillsammans med smittspårning. Det har inneburit stora kostnader och negativ påverkanför både samhälle , den enskilde individen och i synnerhet de äldre. Syfte: Studiens syfte är att undersöka isoleringen och ensamhet påverkan på äldre individer under Covid-19 och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2020–2021 som söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet uppvisar gruppens heterogenitet men även belyser det faktum att flertalet äldre rapporterar ökad ensamhet och oro som konsekvenser av rekommendationer och åtgärder under covid-19 pandemin. Slutsats: Det finns en ökad ohälsa bland äldre individer. Många har klarat sig positivt och anpassat sig, medan andra har upplevt försämrade känslor av ensamhet och med oförmåga att anta ny teknik för att underlätta social interaktion. Att identifiera äldre individer som upplever ihållande ensamhet under pandemin kan vara avgörande för att förbättra deras allmänna välbefinnande och minska risken för ytterligare ohälsa. / Introduction: The alarming spread of the coronavirus leading to COVID-19 posed a serious threat to nations and societies around the world (WHO, 2020). The risk of becoming seriously ill with COVID-19 increases with age. The coronavirus that causes COVID-19 is spread through small drops created when an infected person coughs, sneezes, or exhales. It is reminiscent of a cold or flu with fever, cough, and many other symptoms. Several countries responded by imposing restrictions on non-essential activities, lockdowns, and social distancingrecommendations, as well as others measures to prevent the virus's spread. These have been important tools along with infection tracing. However, this also has entailedhigh costs and a negative impact at the level of society, the individual and especially the elderly. Purpose: The purpose of this study was to investigate the impact of COVID-19 on isolation and loneliness among elderly and consequences for health and well-being. Method: A systematic literature study using the databases, PubMed and CINAHL, included 11 peer-reviewed articles published between 2020–2021. Results: The results showed that the impact of COVID-19 washeterogeneous among elderly and highlighted that most elderly people reported increased loneliness and anxiety as a consequence of national and global health recommendations and measures, such as mandated quarantine and social distancing, during the COVID-19 pandemic. Conclusion: COVID-19 increased ill mental health among older individuals. Many have coped positively and adapted, while others have experienced worsening feelings of loneliness,especially due to an inability to adopt technologies to facilitate social interaction. Identifying elderly individuals who experience persistent loneliness during the COVID-19 pandemic iscrucial to improve their overall well-being and reduce the risk of further ill mental and physical health.

I denna studie undersöks sambandet mellan ungdomars psykiska ohälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering i ljuset av individens psykosociala miljö. Syftet är att utveckla en djupare förståelse för de dynamiska interaktionerna mellan dessa faktorer, och hur de bidrar till psykisk ohälsa och ökad ensamhet bland ungdomar. Vidare undersöker studien befintliga strategier och interventioner som kan hantera och minska ensamhet hos ungdomar, och deras effektivitet. Genom litteraturstudie belyser studien potentiella mekanismer bakom ensamhet hos ungdomar. Resultaten visar att ofrivillig ensamhet och/eller social isolering har en inverkan på psykisk hälsa och kan bidra till olika psykiska problem såsom depression och ångest. Det framkom att ingen enstaka variabel orsakar ensamhet, det är istället en mängd faktorer i individens psykosociala miljö som har inverkan. Ungdomar upplever olika typer av ensamhet, inklusive existentiell ensamhet, och uppfattningen av ensamhet är djupt subjektiv. Resultaten framhäver vikten av social inkludering/exkludering, familjens roll, kamratrelationers kvalitet samt betydelsen av mentorer, stödjande vuxna och professionella. Samtidigt lyfts bristen på specifika interventioner för att bekämpa ungdomars ensamhet. Trots detta påvisar studien att vissa interventioner, inklusive gruppbehandling, mindfulness och internetbaserade program, har positiva resultat. / This thesis aims to investigate the association between youths' mental health, involuntary loneliness, and social isolation, particularly focusing on the individual's psychosocial environment. Furthermore, this study examines existing strategies and interventions that can address and reduce loneliness among youths and the effectiveness of these interventions. Through a literature study of previous research, this study aims to deepen the understanding of the underlying mechanisms behind youths' loneliness. Findings demonstrate that involuntary loneliness and/or social isolation significantly impact mental health and can lead to various mental health disorders such as depression and anxiety. It is evident that there isn't a single variable causing loneliness, instead, several factors within the individual's psychosocial environment play a role. Youths’ experience different types of loneliness, including existential loneliness, and perceptions of loneliness are deeply subjective. The present thesis underscores the importance of social inclusion and exclusion, the role of the family, the quality of peer relations, and the significance of mentors, supportive adults, and professionals. It highlights the lack of specific interventions to combat loneliness among youths. Despite this, the study indicates that certain interventions, including group therapy, mindfulness, and internet-based programs, yield positive results.

Ensamhet har under de senaste åren blivit ett större problem. Om det beror på teknik, ensamboende eller prioriteringar på karriären är svårt att veta, troligtvis på alla dessa. Ensamhet kan leda till allvarliga hälsoproblem, både psykiska och fysiska så som depression och ökad risk för hjärtsjukdomar och stroke. Ensamhet är därför ett folkhälsoproblem som måste hanteras. Den byggda miljön är också något som påverkar människors känsla av ensamhet, det är den sortens ensamhet som märks i offentliga rum. Detta kallas urban loneliness och är den typ av ensamhet som undersöks i detta projekt. Under Covid-19-pandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten social distansering vilket gjorde att fler människor kände sig ensamma. När man träffade andra skulle man helst vara ute i offentliga utrymmen. Det är därför projektet undersöker hur Covid-19 har påverkat betydelsen av offentliga rum. Forskningsfrågan som används är följande. Vilka egenskaper (design och struktur) ska ett offentligt rum ha för att vara attraktivt och motverka urban ensamhet? För att besvara frågan har tre områden i Stockholm använts som fallstudier; Vällingby Centrum, Liljeholmstorget och Sickla Stråket. För att samla information har relevant litteratur och dokument lästs, det har även gjorts en enkätundersökning och direkta observationer inom de tre områdena. Projektet visade att egenskaper i offentliga utrymmen påverkar känslan av ensamhet. Det är dock svårt att veta exakt vilka som är de viktigaste eftersom det är individuellt. Offentliga platser har på något sätt varit viktiga för människor under pandemin. Men på grund av timingen och den korta tidsperioden detta projekt pågår är det svårt att förstå hur mycket och exakt för vem, för att få reda på detta skulle det behövas ytterligare undersökningar. / Loneliness has been an increasing issue during later years in Stockholm. Whether it is because of technology, solo living or career priorities is hard to know, probably all of them. Loneliness can lead to serious health issues, both mental and physical such as depression and increased risk of heart diseases and strokes. Loneliness is therefore a public health problem that needs to be dealt with. The built environment is also something that affects people's feeling of loneliness, this is the kind of loneliness which is felt in public spaces. This is called urban loneliness and is the kind of loneliness which is examined in this project. During the Covid-19 pandemic the Public Health Agency recommended social distancing which created more people feeling lonely. While meeting others one was preferably supposed to be outside in public spaces. This is why the project examines how Covid-19 has affected the importance of public spaces. The research question used is the following.  What characteristics (design and structure) should a public space have to be attractive and counteract Urban loneliness? To answer the question three areas in Stockholm have been used as case studies; Vällingby Centrum, Liljeholmstorget and Sickla Stråket. To gather information relevant literature and documents has been read as well as surveys and direct observations in the three areas. The project showed that elements in public spaces do affect the feeling of loneliness. It is however difficult to know exactly which ones are the most important since it is individual. Public spaces have somehow been important for people during the pandemic. However due to the timing and the short time period of this project it is difficult to understand how much and for whom, in order to find this out, further investigations would be needed.