Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

I städer finns det idag många bortglömda outnyttjade platser, så kallade ickeplatser,vars fulla potential inte tillvaratas. Stadens sociala hållbarhet missgynnas ofta av dessaplatser som i många fall ger upphov till otrygghet, obehag och utsatthet för förbipasserande,särskilt för kvinnor. Återkommande bortglömda platser i svenska städerär de så kallade brofästeplatserna, det vill säga platser under broar intill brofästen.Syftet med studien är att visa på potentialen hos outnyttjade brofästeplatser i urbanamiljöer och att belysa förutsättningar, problem och möjligheter samt sociala och ekologiskafördelar med en bebyggelse av dessa platser.Studien visar att bebyggelse av platserna kan skapa säkra och inkluderande områdenatt vistas i, samt öka den upplevda tryggheten på platsen framförallt för kvinnor.Bebyggelse som i någon form aktiverar platsen bidrar till att skapa sociala möten istaden. Bebyggelsen kan även fungera brottsförebyggande, bland annat till följd avett ökat flöde av människor på platsen. Ekologiska fördelar som erhålls är att urbangrönska, och därmed viktiga ekosystemtjänster, kan bevaras i större utsträckning dåde redan hårdgjorda eller grusbelagda ytorna används vid förtätning i urbana miljöeristället för grönområden. Grönska och ekosystemtjänster ger viktiga rekreativa ochsociala värden för stadens invånare och gynnar även förekomsten av biologisk mångfald.Brofästeplatser utnyttjas i andra länder både för bostäder och verksamheter, därföruppstår frågan om varför dess potential inte tillvaratas i Sverige. Platserna tycks haglömts bort eller tidigare inte behövt tas i beaktning vid förtätning av svenska städer,då det funnits annan mark att exploatera. Studien konstaterar att det inte finns någragenerella förbud eller reglemente som reglerar bebyggelse eller icke bebyggelse avbrofästeplatser. Samtliga lagar, krav och bestämmelser vilka gäller vid planering, projekteringoch uppförande av byggnader i Sverige, gäller för platserna. Varför platsernainte nyttjats kan även bero på förutfattade meningar hos aktörer i byggbranschen.Exempelvis förutsätts att krav inom andra områden än det egna inte uppnås. De förutfattademeningarna är ofta grundade i antaganden utanför respektive yrkesprofession,snarare än fakta, vetskap och erfarenhet. För att platserna ska kunna bebyggas krävsdärmed en förändring av inställning och attityd hos aktörer i branschen.Byggnadstypologierna verksamhetslokaler, bostäder och tillfälliga boenden, är allamöjliga att uppföra vid brofästeplatser, med undantag för bostäder vid de brofästeplatserdär ljudnivå och dagsljusinsläpp inte uppnår kraven. Bäst lämpade byggnadstypologiför många urbana brofästeplatser är verksamhetslokaler, där en blandningav funktioner som både kräver konsumtion och inte kräver konsumtion skulle gynnaden sociala hållbarheten i området bäst. Studien visar att bebyggelse av brofästeplatserär möjlig om parametrar som belysts i studien beaktas och tillgodoses. För attmöjliggöra ett sådant projekt krävs en ändrad inställning, attityd och ett gediget tvärprofessionelltsamarbetemellan olika professioner i branschen. Att myndigheter ochaktörer inom byggbranschenskapar ett bättre samarbete skulle inte enbart gynna eneventuell bebyggelse av dessa platser, utan samtliga byggprojekt i Sverige. / In today’s cities there are many forgotten places whose full potential is not being met.The social sustainability of the city is often disadvantaged by these places as theycause insecurity, discomfort and vulnerability to passers-by, especially women. Aforgotten place that is recurring in Swedish cities are so-called bridge abutment-sites,that is, places under bridges next to the abutment. The purpose of the study is todemonstrate the potential of these non-places at bridge abutments in urban environmentsand to highlight the conditions, problems and possibilities as well as the socialand ecological benefits of a development of these sites.The study shows that building these sites can create safe and inclusive areas to stayin, as well as increase the perceived security of the site, especially for women. Housingthat in some way activates the site helps to create social meetings in the city. Thebuilding can also act crime preventive, partly due to an increased flow of people onthe site. The ecological benefits obtained are that urban greenery, and thus importantecosystem services, can be preserved to a greater extent as already impermeable surfacesare used in densification in urban environments instead of green areas. Greeneryand ecosystem services provide important recreational and social values for the city’sinhabitants and also benefit the presence of biodiversity.All laws, requirements and regulations that apply to planning, design and constructionof buildings in Sweden, also applies to these locations. The study finds that there areno general prohibitions or regulations that regulate the construction or non-constructionof bridge abutments. Bridge abutment-sites seem to have been forgotten or previouslynot needed to be taken into account in the densification of Swedish cities, sincethere have been other land to exploit. Another reason why the sites have not been usedis due to preconceived opinions in the construction industry. The preconceptions areoften based on assumptions beyond professional knowledge, rather than facts andexperience. In order for the places to be built, a change of attitude in operators in theconstruction industry is required.The function-types of community center, housing and temporary accommodationare all possible to construct at these sites, with the exception of housing at the bridgeplaces where noise levels and daylight emissions do not meet the requirements. Thebest-suited function-type for many urban bridge abutment-sites is a communitycenter, where a mix of functions that require both consumption and non-consumptionwould best benefit social sustainability in the area.The study shows that construction of the bridge abutment-sites is possible if parameters,as mentioned in the study, are considered and met. In order to enable such aproject, a change in attitude and solid cooperation between several operators in theindustry are required. The cooperation between authorities and operators in the constructionindustry would not only benefit the possible development of these sites, butall construction projects in Sweden.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale. / Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.

Every product has economic, environmental, and social impacts whether or not those impacts are explicitly considered. These impacts affect society and are an important part of engineering design. "Triple Bottom Line Sustainability" focuses on economic, environmental, and social sustainability and has become an important goal for those designing products. Economic considerations are an established part of the engineering design process. Environmental considerations are increasingly being considered in design including the development of design standards and widely used methodologies. Social impact considerations, however, lack the standardization and wide inclusion of economic and environmental considerations. This results in reduced and unbalanced consideration of social impacts compared to economic and environmental impacts. Improved consideration of social impacts in engineered products would benefit society in many areas of life. While many tools and methodologies for assessing social impact exist and are used in the social science and development fields, these tools are not broadly used in the engineering community. Some reasons these methods are not more standardly practiced include designers not being aware of the methods, methods not being widely applicable or adaptable, methods being too complicated or time intensive to use, or methods not being useful in product development processes. The purpose of this research is to classify and organize design tools for social impact and create methods that fill holes in the social impact design tool space. The classification and organization is done through the classification of 374 papers in the EGD literature along several dimensions including method purpose, industry sector, social impacts considered, sustainable development goals, paper setting, and data inputs required. This will increase awareness of available methods and help designers find relevant research to aid them. Additionally, this research describes two methods developed by the author to fill specific gaps identified in the literature.

This study was conducted at the Department of Information Technology, Uppsala University, focusing on Swedish high-speed broadband development. In 2015, the Swedish government introduced a new broadband strategy aimed at adapting the infrastructure to the digital era and achieving its vision of a fully connected Sweden. However, disparities exist between urban and rural areas regarding broadband coverage, speeds, and conditions for high-speed broadband infrastructure development. The Swedish national broadband plan terminates in 2025 and is about to be updated, presenting the opportunity to improve the strategy. Using grounded theory as a methodology, regional broadband coordinators were interviewed, aiming to identify weaknesses and strengths of the current national broadband strategy in Sweden from their point of view, to propose potential improvements to be incorporated into the subsequent plan.

I planerings - och stadbyggnadssammanhang har social hållbarhet i dagsläget med en samhällsutveckling som karaktäriseras av tilltagande värdepluralism och polarisering allt mer kommit att betraktas som en viktig faktor för samhällets förmåga att hantera intressekonflikter mellan olika grupper och intressen. Forskningen avseende social hållbarhet visar dock genomgående att det saknas en allmänt erkänd definition av vad social hållbarhet är vilket hämmar det praktiska arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i stadsplaneringen. Syftet med detta arbete är att studera hur social hållbar stadsutveckling tolkas i ett svenskt kommunalt planeringssammanhang samt hur detta gestaltar sig i strategier för att stärka den sociala hållbarheten på lokal stadsdelsnivå. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie av hur kommunerna Botkyrka och Nacka i Stockholmsregionen dels tolkar begreppet social hållbarhet och dels bedriver sitt stadsutvecklingsarbete i stadsdelarna Alby och Fisksätra genomförts. Förhållanden och förutsättningarna i de båda stadsdelarna som uppfördes under miljonprogrammet är likartade, det förekommer en högre grad av socioekonomiskt utanförskap här jämfört med övriga stadsdelar i respektive kommun. Däremot är kommunernas förutsättningar markant olika, beträffande såväl demografi, ekonomi, attraktivitet och politiskt styre. Arbetet bygger på en dokumentanalys av utvalda delar av Botkyrkas och Nackas planmaterial samt intervjuer med aktörer på olika nivåer i kommunerna som har varit involverade i stadsutvecklingen. Analysen utgår från fyra centrala teman som identifierats i litteraturgenomgången av det aktuella forskningsläget om hur social hållbarhet tolkas i stadsutveckling, nämligen: social sammanhållning, rättvisa och fördelning, den fysiska miljöns betydelse samt delaktighet och genomförande. Det visar sig att trots social hållbarhet är ett mycket omfattande begrepp som är öppet för olika tolkningar beroende på den lokala förförståelsen, så är de konkreta stadsutvecklingsstrategierna för den fysiska miljön påfallande lika i båda kommunerna. Skillnaderna som förekommer mellan kommunernas planeringspraktiker handlar i stället huvudsakligen om hur deras tolkning av social hållbarhet påverkat den organisatoriska uppbyggnaden samt hur de verksamma uppfattar sin yrkesroll och kommunens ställning i regionen. Förhållanden som i sin tur påverkar hur kommunerna bedriver sitt arbete med dessa frågor i relation till civilsamhälle och privata aktörer. / In the context of urban- planning and development, social sustainability, with a current societal development characterized by increasing value pluralism and polarization, has increasingly come to be regarded as an important factor in society's ability to deal with conflicts of interest between different groups and interests. However, research on social sustainability consistently shows that there is a generally recognized shortfall of the definition of what social sustainability is, which hampers the practical work of strengthening social sustainability in urban planning. The purpose of this work is to study how socially sustainable urban development is interpreted in a Swedish municipal planning context and how this is reflected in strategies for strengthening social sustainability at the local district level. To investigate this, a qualitative case study of how the municipalities of Botkyrka and Nacka in the Stockholm region partly interpret the concept of social sustainability and partly conduct their urban development work in the districts of Alby and Fisksätra has been carried out. Conditions and preconditions in the two districts that were built during the Million Program are similar, there is a higher degree of socio-economic exclusion here compared to other districts in each municipality. On the other hand, the municipalities' conditions are markedly different, in terms of demography, economy, attractiveness, and political governance. The work is based on a document analysis of selected parts of Botkyrka's and Nacka's planning material as well as interviews with actors at different levels in the municipalities who have been involved in urban development. The analysis is based on four central themes identified in the literature review of the current state of research on how social sustainability is interpreted in urban development, namely: social cohesion, justice, and distribution, the importance of the physical environment, and participation and implementation. It turns out that despite social sustainability is a very comprehensive concept that is open to different interpretations depending on the local preconception, the concrete urban development strategies for the physical environment are strikingly similar in both municipalities. The differences that occur between the municipalities' planning practices are instead mainly about how their interpretation of social sustainability has affected the organizational structure and how the operatives perceive their professional role and the municipality's position in the region. Conditions that in turn affect how the municipalities conduct their work on these issues with civil society and private actors.

I dagens samhällsplanering prioriteras den ekonomiska och ekologiska hållbarheten ofta mer än social hållbarhet. Det som inte lyfts i samma utsträckning i dagens diskurs är de sociala värdena i området, exempelvis  kulturen, människors sociala förmågor  och områdets identitet. Tidigare studier har visat att större uppmärksamhet under planeringsarbetet av ett bostadsområde bör läggas vid sociala värden såsom social integration och systemintegration. Systemintegration, som även kallas för den hårda integrationen, innebär att förhålla sig till de samhälleliga strukturerna , alltså arbete, lagar och regler. Den sociala integrationen, även benämnt den mjuka integrationen, representerar relationerna  medborgare emellan. Aspekter som  social samvaro, trygghet, välbefinnande och integration är grundläggande förutsättningar för en god livskvalitet. I denna studien har social hållbarhet i privata och kommunala bostadsföretag studerats. Syftet med uppsatsen var att identifiera och beskriva olikheter och likheter med det arbete och de processer hos MKB och Stena fastigheter gör och använder för att aktivt bidra till ökad social hållbarhet. Syftet var också att identifiera hur mål och syfte skiljer sig åt hos de olika aktörerna i deras arbete med social hållbarhet. Grunden i studien har främst bestått av en analys av bostadsföretagens relevanta dokument och kvalitativa intervjuer som stärker förståelsen kring arbetet med social hållbarhet. Resultatet visade att det privata och det kommunala fastighetsbolaget samarbetar och har likvärdiga mål och syfte. Både MKB och Stena fastigheter ägnar mycket tid och energi åt särskilda projekt för olika målgrupper, till exempel ett projekt som arbetar för skolor genom läxhjälp och erbjudandet av sommarjobb. Detta ger möjligheter för unga att arbeta i olika former av förvärvsarbete. Ett särskilt välfungerande arbete med social hållbarhet är det lokala arbetet  ute i bostadsområden, alltså att finnas på plats och åtgärda de dagliga behov som hyresgäster har. / In today's community planning, economic and ecological sustainability is often given priority over social sustainability. What is not highlighted to the same extent in today's discourse is the social values ​​in the area, i.e. the culture, people's social values ​​and the area's identity. Previous studies have shown that greater attention during the planning work of a residential area should be given to social values ​​such as social integration and system integration. System integration, which is also called hard integration, means complying with the general regulations, i.e. work, laws and regulations. Social integration, also called soft integration, represents the relational among citizens. Aspects such as security, well-being and integration are basic prerequisites for a good quality of life. The study has studied social sustainability in private and municipal housing companies. The purpose of the thesis was to identify and describe differences and similarities with the work and processes at MKB and Stena fastigheter do and use to actively contribute to increased social sustainability. The purpose was also to identify how goals and purpose differ among the various actors in their work with social sustainability. The basis of the study consisted mainly of an analysis of housing companies' documents and qualitative interviews that strengthened the understanding of the work with social sustainability. The results showed that the private and the municipal real estate company cooperate and have equal goals and purpose. Both MKB and Stena fastigheter devote a lot of time and energy to special projects for different target groups, for example a project that works for schools through homework help and the offer of summer jobs. This provides opportunities for young people to work in various forms of gainful employment. A particularly well-functioning work with social sustainability is the local work out in residential areas, i.e. being on site and addressing the daily needs of tenants.

Av jord är vi komna, av jord ska vi åter bli. Mellan dessa båda stadier av vår existens strävar jag efter att skapa design som går bortom normer för formgivning av rum och interiör.  I mitt examensarbete i kandidatprogrammet Inred- ningsarkitektur och möbeldesign Konstfack 2024 gestaltar och föreslår jag en bänk, som placerats i en av basarlängorna vid arkitekten Gunnar Asplunds stads- bibliotek vid Observatorielunden. Social hållbarhet, biofiliska och neurovetenskapiska perspektiv, mellan- mänskliga möten och att utforska gränser mellan inne/ ute är centralt i projektet.  Vi har vårt ursprung i naturen och lever i symbios med den men våra moderna livsstilar har i mångt och mycket kopplat bort oss från naturen, i synnerhet i tätbebyggda områden. Det är därför mitt projekt utgår ifrån begreppet biofili; insikten om att vi mår bäst när vi känner oss sammanlänkade med naturen.  Då en central del av projektet har varit att undersöka gränsen mellan inne/ute så har konceptet jordning varit en utgångspunkt i just formsökandet för att undersöka gränsen mellan inne/ute. Jordning innebär att direkt- kontakt med jordens elektronfält har en vetenskapligt bevisad antioxidantisk och antiinflammatorisk effekt på kroppen.  Jag har studerat specifika exempel och referenser från arkitekt Gunnar Asplunds arbete som även om det inte var uttalat harmoniserade med principer inom neu- rodesign och biofilisk design. Platsen jag placerar mitt förslag på är en del av hans ritningar för lokaler och parkmiljöer runt Stockholmstadsbibliotek på Sveavägen byggt 1928.  I designförslaget ”Stötta” har jag materialiserat mina idéer och studier i en bänk som genom sin form, funk- tion och placering kan öppna upp samtal om stödjande design och bidra till att skapa förutsättningar för en hållbar framtid i våra inomhusmiljöer. Genom att in- tegrera mina idéer och studier till bänkens utformning strävar jag efter att vara en del i att ge besökarna på platsen nödvändiga förutsättningar för välbefinnande. Mitt förslag inkluderar att lokalen övergår från att vara en snabbmatsrestaurang till att bli en integrerad del av bibliotekets faciliteter och därmed bli ett offentligt rum tillgängligt för allmänheten. / Ashes to ashes and dust to dust. Between these two stages of our existence, I strive to create designs that go beyond the norms of spatial and interior design. In my thesis for the Bachelor's program in Interior Architecture and Furniture Design at Konstfack 2024, I conceptualize and propose a bench, placed in one of the arcades at architect Gunnar Asplund's city library at Observatorielunden. Social sustainability, biophilic and neuroscientific perspectives, interpersonal interactions, and exploring the boundaries between indoors and outdoors are central to the project. We originate from nature and live in symbiosis with it, but our modern lifestyles have largely disconnected us from nature, especially in densely built areas. Therefore, my project is based on the concept of biophilia; the realization that we feel best when we feel connected to nature. Since a central part of the project has been to explore the boundary between indoors and outdoors, the concept of grounding has been a starting point in the design process to explore this boundary. Grounding means that direct contact with the Earth's electric field has a scientifically proven antioxidant and anti-inflammatory effect on the body. I have studied specific examples and references from architect Gunnar Asplund's work which, although not explicitly stated, harmonized with principles within neurodesign and biophilic design. The place I situate my proposal is part of his drawings for the premises and park environments around the Stockholm City Library on Sveavägen, built in 1928. In the design proposal "Stötta" (Support), I have materialized my ideas and studies in a bench that, through its form, function, and placement, can open up conversations about supportive design and contribute to creating conditions for a sustainable future in our indoor environments. By integrating my ideas and studies into the bench's design, I strive to be part of providing visitors at the location with the necessary conditions for well-being. My proposal includes transforming the premises from a fast-food restaurant into an integrated part of the library's facilities, thereby becoming a public space accessible to everyone.

Sustainable development is today a matter of course in national and municipal strategic management and is based on three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. In recent years, the concept has developed and there is now more focus on all dimensions of sustainability. Where previously the focus was mainly on the development of environmental technology to meet environmental targets, government authorities are now increasingly focusing on social and cultural perspectives. However, social sustainability is difficult to measure in parallel to new measuring methods being in demand as well as a need for national governance and regulation. According to the Swedish Plan- och Bygglagen (PBL), municipalities are obliged to carry out environmental impact assessments where an assessment is made of the impact an urban development project will have. However, there is no legal requirement for corresponding social impact analysis or to analyze sustainability from a more holistic perspective. It is up to each individual municipality to work for sustainable urban and community planning and development using local targets, goals and guidelines.     In traditional urban planning processes it is during the consultation phase that the voice of the citizen is captured, where the focus is on creating input for decisions and enabling transparency and allowing for their influence. Despite this, many citizens are not aware of their influential possibilities, and where the value and result of citizen participation will depend on the availability and competence of resources engaged in the excercise. Critics argue that the voice of the citizen is often captured too late in the process, making it difficult to integrate new insights and manage different opinions. A change to the process is called for to challenge existing power structures and create a more inclusive and fair urban planning, but its feasibility is in question.      Placemaking is a method used in urban planning that claims to promote social sustainability in urban planning. The method focuses, among other things, on improving and maximizing values in public places through early activation of the place, temporary design, iterative citizen participation and collaboration between stakeholders.     The purpose of this study is to investigate whether, through the method of placemaking with early activation, temporary design and iterative citizen participation in the design of new city districts, sustainability can be increased from a holistic perspective while affirming the residents’ right to the city. The study also aims to map key factors that the design process should include when designing new city districts.      The study takes a qualitative approach and is based on the method of triangulation where analysis of objects and questions are studied from more than one perspective. The study is based on case studies consisting of document research, interviews and observations. The research and analysis of documents has been used to summarize Malmö municipality’s standard procedure for urban design processes, researching theory and to gauge the current level of knowledge on the subject of sustainability. These are supplemented with qualitative interviews and observations providing empirical data from the field and serves to examine the subject from a different point of view, creating a more comprehensive picture of the subject. The study’s results argue that when designing new city districts there can be great benefits from using the placemaking method to increase all three dimensions of sustainability. The results from interviews, case study subjects and own observations also show that placemaking is used to an ever greater extent in the design of urban environments and that there are currently good examples of successful urban development projects that have adopted the method and that can pave the way for the method’s use in more courageous municipalities and among private actors. The aim of the study is to highlight the advantages of the placemaking method when designing new city districts. The study’s discussion therefore presents an example of a project and communication plan that can be used when applying placemaking with its various components as a method in an urban development project. A finding while working on the study is that more research is still needed on the subject to give the method more impact at both local and national level, as measurable goals for how to achieve social sustainability have not yet been agreed upon while the method’s tools can be further developed, but the study aims to urge that more dare to be brave and invest in a holistic approach to sustainability and attack all three dimensions in future urban development projects already now. / Hållbar utveckling är idag en självklarhet i nationell och kommunal strategisk styrning och bygger på tre dimensioner; social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De senaste åren har begreppet utvecklats och det fokuseras nu mer på alla dimensioner av hållbarhet. Där man förut fokuserat främst på utveckling av miljöteknik fokuserar man nu på regeringsnivå allt mer på sociala och kulturella perspektiv. Den sociala hållbarheten är dock svår att mäta och samtidigt som nya mätmetoder efterfrågas uttalas också ett behov av nationell styrning och reglering. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är kommuner skyldiga att utföra miljökonsekvensbeskrivningar där en bedömning görs av vilken påverkan på miljön som en plans genomförande kan få. Däremot finns inget lagligt krav på motsvarande sociala konsekvensanalyser eller att analysera hållbarhet i ett mer holistiskt perspektiv. Där är det upp till varje enskild kommun att arbeta för hållbar stads- och samhällsplanering genom lokala mål och riktlinjer.  Samrådsfasen i traditionella planprocesser är den vanliga formen av medborgarinflytande, där fokus ligger på att skapa beslutsunderlag och möjliggöra insyn och påverkan. Trots detta är många medborgare inte medvetna om sina påverkningsmöjligheter, och ökat medborgarinflytande kan vara beroende av tillgängliga resurser. Kritiker hävdar att medborgarinflytande ofta kommer för sent i processen, vilket försvårar integrering av nya insikter och hantering av åsikter. En förändring av processen efterfrågas för att utmana befintliga maktstrukturer och skapa en mer inkluderande och rättvis stadsplanering, men dess genomförbarhet är ifrågasatt.  Placemaking är en metod inom stadsplanering som påstås främja social hållbarhet inom stadsplanering. Metoden fokuserar bland annat på att förbättra och maximera värden på offentliga platser genom tidig aktivering av platsen, temporär gestaltning, iterativt medborgardeltagande och samarbete mellan intressenter.  Syftet med denna studie är att undersöka om man genom metoden placemaking med tidig platsaktivering, temporär gestaltning och iterativt medborgardeltagande vid gestaltning av nya stadsdelar kan öka hållbarheten samtidigt som invånarnas rätt till staden bejakas. Studien syftar också till att kartlägga nyckelfaktorer som gestaltningsprocessen bör innehålla vid gestaltning av nya stadsdelar.  Studien är av kvalitativ ansats och utgår från metoden triangulering där analysobjekt och frågeställningar studeras från mer än en synvinkel. Studien utgår från fallstudier bestående av dokumentstudier, intervjuer och observationer. Dokumentstudier har använts för att sammanställa Malmö stads standardförfarande vid gestaltningsprocesser, teoridelen samt kunskapsläget kring hållbarhet. Dessa kompletteras med kvalitativa intervjuer och observationer för sammanställning av mer praktisk information inom området och analys av våra fallstudieobjekt för att undersöka ämnet från olika synvinklar och att skapa en bättre helhet.  Studien visar resultat som argumenterar för att man vid gestaltning av nya stadsdelar kan ha stora fördelar av att använda sig av metoden placemaking för att öka alla tre dimensioner av hållbarheten. Resultaten från intervjuer, fallstudieobjekt och egna observationer visar också på att placemaking används i allt större utsträckning vid gestaltning av urbana miljöer och att det i dagsläget nu finns bra exempel av lyckade stadsutvecklingsprojekt som anammat metoden och som kan bana väg för metodens användning i fler modiga kommuner och bland privata aktörer. Studien har som avsikt att lyfta metoden placemaking vid just gestaltning av nya stadsdelar. I studiens diskussion presenteras därför ett exempel på en projekt- och kommunikationsplan som kan användas vid tillämpning av placemaking med dess olika beståndsdelar som metod i ett stadsutvecklingsprojekt.  Det framgår i studien att det fortfarande behövs mer forskning i ämnet för att ge metoden mer genomslagskraft på både lokal- och nationell nivå bland annat då man ännu inte landat i mätbara mål för hur man uppnår social hållbarhet och metodens verktyg kan utvecklas, men studien vill ändå uppmana att fler vågar vara modiga och satsa på ett holistiskt förhållningssätt till hållbarhet och angripa alla tre dimensioner i framtida stadsutvecklingsprojekt redan nu.

This thesis explores the potential for integrating established e-commerce success factors (ECSF) into service-oriented e-business (SOEB). It examines whether traditional e-commerce principles can be adapted to SOEB practices. The research follows a dual-path approach, analyzing the SOEB literature and comparing empirical data from SOEB practices with this literature, as well as conducting a parallel comparative analysis of ECSF to determine which factors are relevant in the context of SOEB. Our findings reveal that while ECSF cannot be directly replicated in SOEB due to different operational contexts, many ECSF are naturally aligned with SOEB domain needs, but require contextual adaptation. Key success factors such as customer relationship management & customer support, personalized service delivery, platform usability, and robust security measures are important for both domains. The study also highlights the growing importance of servitization and social sustainability in SOEB, reflecting a shift in consumer values toward more socially responsible business practices. A theoretical model was developed to illustrate the transferability of ECSF to SOEB. This model distinguishes foundational factors already integrated to SOEB and identifies new factors for future exploration. It serves as a practical framework for industry practitioners seeking to extend SOEB operations through the use of e-commerce strategies. The research contributes to the academic discussion by bridging the unexplored gap between e-commerce and SOEB literature and presents an approach to incorporate ECSF to SOEB contexts. Future research directions include empirically testing the theoretical model, exploring additional e-commerce success factors, and investigating the role of emerging technologies and social sustainability in SOEB.