Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett relevat ämne som ständigt diskuteras och är en mycket central del för utvecklingen framåt. Startskottet för hållbar utveckling började med Förenade nationernas (FN) Agenda 2030. Malmö stad är en av många som arbetar aktivt utifrån handlingsplanen Agenda 2030 med hållbar utveckling för att bland annat utveckla den växande staden Malmö i en hållbar riktning. I samband med den växande staden Malmö ökar behovet av gröna miljöer, eftersom gröna miljöer har många fördelar som påverkar invånarna positivt. Därför blir Malmö stads grönplanering en viktig pusselbit i arbetet framåt. Uppsatsens syfte är att få en större förståelse för Malmö stads arbete med grönplanering, samt analysera grönplanering på en kommunal nivå för att öka människors hälsa och välbefinnande i staden. Syftet ska uppnås genom en kvalitativ fallstudie där bland annat en designprocess ingår som leder fram till ett gestaltningsförslag av området Varvsstaden i Malmö. En kvalitativ fallstudie är utgångspunkten för undersökandet av Malmö stads arbete med grönplanering. Fallstudien ger möjligheten att använda sig av flera insamlingsmetoder av empiriskt material. Fyra metoder inom fallstudien har använts, dokumentstudie, arkivstudie, fältstudie och en designprocess. Dokumentstudie, där relevant information inom ämnet samlades in. Arkivstudie, där analyser av detaljplaner och andra ritningsmaterial gjordes för att få en bredare förståelse för planeringen i Varvsstaden. Fältstudie, där observationer under flera tillfällen gjordes i Varvsstaden för att få direkt information som lägger grunden för arbetet. Designprocessen, där en bättre förståelse och nya insikter har genererats om grönplanering i Malmö. Studien visar att det finns många aspekter att tänka på när ett område planeras. Det finns många styrdokument, som ständigt uppdateras och förnyas. Dessa dokument ska alla tas hänsyn till vid planering av ett område. Studien visar också att det inte går att grönaplanera endast utifrån den sociala dimensionen. Att göra en uppdelning av hållbarhet i tre dimensioner är inte optimalt för att skapa ett komplext förslag eftersom att de är beroende av varandra och har ett tätt samband mellan varandra. / In recent years, sustainability has become an important subject that is constantly discussed because it is a central part of the future development. The starting point for sustainable development began with the United Nations (UN) Agenda 2030. Malmö stad is one of many that works actively based on the action plan Agenda 2030 with sustainable development to develop the growing Malmö in a sustainable direction. In connection with the growing city of Malmö, the need for green environments increases, as green environments have many advantages and affect people positively. Malmö stads green planning therefore becomes an important part of the work for sustainability.. The purpose of the essay is to gain a greater understanding of how Malmö stad works with green planning, as well as analyze green planning at the municipal level for increasing people's health and well-being in the city. The purpose is to be achieved through a qualitative case study that includes a design process that leads to a design proposal for Varvsstaden. The qualitative case study is the starting point for investigating Malmö stads work with green planning. The case study provides the opportunity to use several methods of collecting empirical material. Four methods within the case study were used: document study, archival study, field study and a design process. Document study, where relevant information on the subject was collected. Archive study, where analyzes of detailed plans and other drawing materials were made to gain a broader understanding of the planning in Varvsstaden. Field study, where observations were made on several occasions in Varvsstaden to obtain direct information that lays the foundation for the work. The design process on Varvsstaden creates a better understanding and generates new insights into green planning in Malmö. The study shows that there are many aspects to consider when planning an area. There are many documents, which are constantly updated and renewed. These documents must all be taken into account when planning an area. The study also shows that it is not possible to plan greenery only on the basis of the social dimension. Dividing sustainability into three dimensions is not optimal for creating a complex proposal because they are interdependent and closely interrelated.

Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar för att kunna arbeta för social hållbarhet. Följaktligen fokuserar följande diskurs på arbete och metoder kring invånarinvolvering i gestaltning av offentlig livsmiljö. Med anledning av bristen på tydliga riktlinjer samt för att förstå fördelarna med inkludering av invånare har denna uppsats formulerats. Vidare tar diskursen upp metoder och exempel från verkligheten för att vidareutveckla kompetensen och diskutera vikten av väl implementerade invånarinvolveringsprocesser vid stadsplanering och fysisk planering. Uppsatsen tar avstamp i Helsingborgs stads projekt Nytt stadsbibliotek för att undersöka involveringsmetoderna i samband med utvecklingen av stadens nya bibliotek. Vid gestaltning av arkitektur som ämnar vara en plats för befolkningen - vilka mandat får då invånarna att påverka? Denna abduktiva forskningsansats har skapats med kvalitativa metoder som tillvägagångssätt i egenskap att förstå för- och nackdelar vid involvering. Centralt för uppsatsen har intervjuer med representanter från Helsingborgs stad varit med syfte att fördjupa fallstudien samt diskutera invånarinvolvering som demokratiskt uttryck. Praktiska metoder i kombination med teori och uttalade riktlinjer lyfts upp för att analyseras samt öka kunskapen på ämnet. Trots att olika metoder av involvering inkluderar invånare i olika grader, konkluderar uppsatsen att den högsta graden av inkludering inte nödvändigtvis är den mest optimala. / The current population is faced with many challenges where the importance of social sustainability has become prominent as one of many keys to reach functioning societies. Ecological and economic sustainability are in some regard allowing for more measurability. Despite this, social sustainability is at least as important. The importance of involving citizen and democracy are essential parts of being able to work for social sustainability. Consequently, the following discourse focuses on work and methods around citizens involvement in the design of the public environment. Due to the lack of clear guidelines and in order to understand the benefits of inclusion of citizens this essay has been constructed. Furthermore, the discourse addresses methods and real-life examples to further develop the competence and discuss the importance of well-implemented citizen involvement processes in urban-and physical planning. This essay is based on Helsingborg’s project Nytt stadsbibliotek to investigate the involvement methods in connection with the development of the city’s new library. When designing architecture that aims to be a place for the citizens - what mandates do the residents get to influence? This abductive research approach has been designed with qualitative methods as a way to understand the pros and cons of involvement. Interviews with representatives from the city of Helsingborg have been crucial in the essay with the aim of deepening the case study and discussing citizen involvement as a democratic expression. Practical methods in combination with theory and declared guidelines are highlighted to be analyzed and to increase knowledge on the subject. Although different methods of involvement include citizens to different degrees, this paper concludes that the highest degree of inclusion is not necessarily the most optimal solution.

This thesis analyses the concept of Corporate Social Responsibility (CSR) with Husqvarna Group's sustainability reports as empirical basis. The concept of CSR has been studied and attempted to be understood by several previous researchers, but what remains is that it still is an unexplored concept. The aim of the study is to improve the understanding of the concept of CSR and its associated practices over time. To this aim, discourse analysis was identified as a relevant methodological approach. The purpose with discourse analysis is to interpret the written text, and this thesis is therefore based on the author's interpretations of the empirical material collected from Husqvarna Group's sustainability reports from 2010, 2017, and 2023. The empirical material has been analysed based on Carol Bacchi's "What’s the problem represented to be-approach" as well as the addressed theoretical frameworks, Carroll's pyramid of CSR and the neo-institutional concept of legitimacy. Through discourse analysis and the analysis tools, different discourses have been identified that account for mainly the social aspects of CSR. Diversity and innovation both compose an important part of Husqvarna Group's framing of CSR. In the empirical material, an inclusion discourse and an efficiency discourse were identified. Where the inclusion discourse aimed to solve an identified diversity problem, while the efficiency discourse aimed to solve an identified innovation problem. By, amongst others, attracting more women to the company, they contributed to increased diversity within the company. Through partnerships they believed that increased innovative solutions could be established. To follow the expectations and social norms during the given period, their work regarding diversity and innovation has in an unaffected way shifted over time, and thereby also their work regarding the concept of CSR.

Dagens klädindustri är känd för att vara en mycket arbetsintensiv bransch och står därav inför betydande utmaningar när det gäller att integrera social hållbarhet vid olika stadier i leveranskedjan. I debatten kring hållbar utveckling är det framförallt miljömässig hållbarhet som har fått utrymme och därför krävs det mer forskning som lyfter även social hållbarhet. Syftet med studien är att därför undersöka och analysera hur svenska klädföretag arbetar med social hållbarhet i produktion. Genom att analysera befintliga metoder och strategier som svenska klädföretag har, avser studien identifiera kontextuella utmaningar som försvårar arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten. För att ta hänsyn till kontexten använder studien Contingency Theory som teoretisk referensram. Enligt denna teori framhävs två huvudsakliga idéer: (1) att det inte existerar en enda optimal organisationsstruktur för alla företag och (2) att effektiviteten av en given organisationsstruktur är kontextuell och beroende av omgivande faktorer. De metoder som tillämpats är semistrukturerade intervjuer med relevanta yrkespersoner på fyra svenska klädföretag som har insyn och kompetens inom området. Utöver intervjuer granskades även företagens hållbarhetsdokument. Resultatet visar att kontexter har en betydande roll vid arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten för svenska klädföretag. Social hållbarhet är komplext och studien bekräftar att ingen enskild organisationsstruktur passar alla företag. Utförandet påverkas av kontextuella faktorer, vilket kräver anpassningsbarhet för att möta skiftande arbetskulturer och lokala förhållanden. Begränsningen för studien är att den baseras på fyra svenska klädföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för fenomenet och företag kan använda sig av resultatet för att utveckla strategier för social hållbarhet. För framtida forskning bör fler företag inkluderas för att se hur strategier och utmaningar kan skilja sig i ett större sammanhang. / The clothing industry today is known for being a highly labor-intensive sector and therefore faces significant challenges in integrating social sustainability at various stages of the supply chain. In the debate on sustainable development, environmental sustainability has primarily been in focus, highlighting the need for more research that also emphasizes social sustainability. The purpose of this study is to examine and analyze how Swedish clothing companies work with social sustainability in production. By analyzing existing methods and strategies employed by Swedish clothing companies, the study aims to identify contextual challenges that complicate efforts towards social sustainability in production operations. To consider the context, the study uses Contingency Theory as its theoretical framework. According to this theory, two main ideas are emphasized: (1) there is no one optimal organizational structure for all companies, and (2) the effectiveness of a given organizational structure is contextual and dependent on surrounding factors. The methods applied include semi-structured interviews with relevant professionals at four Swedish clothing companies who have insight and expertise in the area. In addition to interviews, the companies' sustainability documents were also reviewed. The results show that contexts play a significant role in the work on social sustainability in production operations for Swedish clothing companies. Social sustainability is complex, and the study confirms that no single organizational structure fits all companies. Implementation is influenced by contextual factors, requiring adaptability to meet varying work cultures and local conditions. The limitation of the study is that it is based on four Swedish clothing companies. The study contributes to a deeper understanding of the phenomenon, and companies can use the results to develop strategies for social sustainability. Future research should include more companies to see how strategies and challenges may differ in a larger context

Social sustainability provides a meaningful approach for industry practitioners wishing to establish a platform to engage communities within enterprise development. It can be said that sustainability requires much more than environmental and fiscal achievements and, with an increased awareness of issues such as equity and power sharing, more corporates are incorporating their strategies in line with social responsibility values. This study therefore takes a closer look at how the Table Mountain Aerial Cableway Company, integrates this important concept of social sustainability in its business practices. The tourism industry has in fact grown to such an extent that global economists estimate the progress of international growth at between three and six percent annually. However, this growth can only be measured when businesses take social responsibility factors into consideration. According to the UNWTO (2011, p 1) UN Secretary-General, Ban Ki-Moon, opened the Fourth UN Conference on Least Developed Countries stating that the majority of: “…least developed countries (LDCs) are rich in resources. All have young and vibrant populations. These men and women need decent jobs, education, training, so they can make the most of their country’s assets - minerals and other commodities, farmland, rich stores of biodiversity and tourism potential”. This study therefore focuses on current and future issues pertaining to socially sustainable tourism at the Table Mountain Aerial Cableway Company in Cape Town, South Africa. In addition, it presents solutions for reducing the negative impacts of tourism, whilst at the same time embracing the benefits of tourism for the area and its local communities. The outcome of the study found that the Table Mountain Aerial Cableway Company added little value to social responsibility objectives. The company has made a significant effort in marketing their product through the mass media. However, there is an overall corporate responsibility barrier. Much still needs to be done to ensure accountability for social responsibility issues, not just within this particular company, but also throughout the tourism industry. / Environmental Sciences / M. Sc. (Environmental Science)

Social sustainability provides a meaningful approach for industry practitioners wishing to establish a platform to engage communities within enterprise development. It can be said that sustainability requires much more than environmental and fiscal achievements and, with an increased awareness of issues such as equity and power sharing, more corporates are incorporating their strategies in line with social responsibility values. This study therefore takes a closer look at how the Table Mountain Aerial Cableway Company, integrates this important concept of social sustainability in its business practices. The tourism industry has in fact grown to such an extent that global economists estimate the progress of international growth at between three and six percent annually. However, this growth can only be measured when businesses take social responsibility factors into consideration. According to the UNWTO (2011, p 1) UN Secretary-General, Ban Ki-Moon, opened the Fourth UN Conference on Least Developed Countries stating that the majority of: “…least developed countries (LDCs) are rich in resources. All have young and vibrant populations. These men and women need decent jobs, education, training, so they can make the most of their country’s assets - minerals and other commodities, farmland, rich stores of biodiversity and tourism potential”. This study therefore focuses on current and future issues pertaining to socially sustainable tourism at the Table Mountain Aerial Cableway Company in Cape Town, South Africa. In addition, it presents solutions for reducing the negative impacts of tourism, whilst at the same time embracing the benefits of tourism for the area and its local communities. The outcome of the study found that the Table Mountain Aerial Cableway Company added little value to social responsibility objectives. The company has made a significant effort in marketing their product through the mass media. However, there is an overall corporate responsibility barrier. Much still needs to be done to ensure accountability for social responsibility issues, not just within this particular company, but also throughout the tourism industry. / Environmental Sciences / M. Sc. (Environmental Science)

Syfte: Den här studien undersöker temporär arkitektur som fenomen. Temporär arkitektur är tillfälliga rumsliga initiativ som med varierande storlek och form tar stadens offentliga rum i anspråk. Temporär arkitektur är relativt nytt och börjar dyka upp allt oftare i större städer. En del forskning finns kring ämnet, men få beskriver de bakomliggande genomförandeprocesserna och hur temporär arkitektur kan generera social hållbarhet. Målet med den här studien är därför att undersöka hur temporär arkitektur bidrar till ökad social hållbarhet och hur genomförandeprocessen för temporär arkitektur ser ut idag. Frågeställningarna är: (1) Hur kan temporär arkitektur bidra till ökad social hållbarhet? (2) Hur ser genomförandeprocessen för temporär arkitektur ut idag? Metod: Studien är av deskriptiv karaktär och syftar till att skapa ytterligare förståelse för studiefenomenet och dess inneboende egenskaper. Metoderna för datainsamling utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom riktade intervjuer med relevanta respondenter från offentliga och privata sektorn. En litteraturstudie genomförs också med syfte att klarlägga forskningsläget kring studiefenomenet. Resultat: Frågeställning 1 visar att det finns flera sätt som temporär arkitektur positivt påverkar den sociala hållbarheten på. Fyra kärnvärden som var och en förstärker varandra har identifieras. Dessa är gemenskap, delaktighet, tillit samt rörelse. Den temporära arkitekturen uppmuntrar till gemenskap och delaktighet hos människor genom att tillföra kortvariga händelser att samlas kring i det offentliga rummet. Genom nya möten möjliggörs tillit vilket leder till ökad rörlighet. Rörelse löser upp de sociala fastlåsningsprinciperna i samhället och borgar för en ökad gemenskap.  Frågeställning 2 visar att processerna för temporär arkitektur kan te sig mycket olika beroende på i vilket sammanhang som den temporära arkitekturen ska implementeras. Frågeställningen visar också på flera svårigheter som råder i genomförandeprocessen idag. Påtagligt är att utmaningarna i många fall överväger möjligheterna och initiativ kan då helt enkelt utebli. Konsekvenser: Tillfälliga rumsskapande initiativ av typen temporär arkitektur tillför sociala kvaliteter till stadslivet, bortom de kvaliteter som vanligtvis erbjuds av traditionella stadsplaneringsprocesser. Styrkan med temporär arkitektur ligger framför allt i dess gestaltningsmässiga och rumsliga flexibilitet samt i dess förmåga att skapa ökad delaktighet och bättre tillgång till stadens innehåll för människor. Begränsningar: Studien undersöker fenomenet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, och utesluter ekonomiska samt ekologiska aspekter av detsamma. Datainhämtningen genom riktade intervjuer är avgränsad till respondenter verksamma som arkitekter och fysiska planerare samt respondenter från den offentliga sektorn. Näringsliv, fastighetsägare och brukare innefattas inte i de riktade intervjuerna. / Purpose: This study examines temporary architecture as a phenomenon. Temporary architecture is ephemeral structures with varying sizes and shapes that takes city’s public spaces in possession during short periods of time. As a phenomenon, temporary architecture is relatively new, but begins to appear more often in larger cities. Some research has been made on the subject in matter, but few researches describes the process behind and how social sustainability can be linked to temporary architecture. The research questions are: (1) How can temporary architecture contribute to increased social sustainability? (2) What characterizes the temporary architecture implementation process today? Method: The study is of descriptive nature and aims to create further understanding of temporary architecture. Data gathering are based on a qualitative approach through targeted interviews with relevant respondents from public and private sectors. A literature review is also conducted with the intention to clarify current research situation surrounding the study phenomenon. Findings:  Research question 1 indicates that temporary architecture affects social sustainability in several ways.  Four core values that each reinforce each other have been identified. These are community, participation, trust and movement. The temporary architecture encourages community and participation between people by providing short-term events to gather around in public space. New meetings enable trust, which leads to increased mobility. Movement resolves the social constraint principles in society and contributes to an increased community. Research question 2 indicates that the implementation processes for temporary architecture can differ widely depending on the context in which the temporary architecture is to be implemented. The question also indicates that there are several difficulties in the implementation process today. Significantly, in many cases the challenges outweighs the possibilities, why initiatives can be omitted. Implications: Short-term space-creating initiatives like temporary architecture enhance social qualities to urban life beyond the qualities usually obtained by traditional urban planning processes. The strength of temporary architecture lies within its formative and spatial flexibility as well as its ability to create increased participation and better access to the city’s content for people. Limitations: The study focuses on a social sustainability perspective only and excludes the economic and ecological perspective of the phenomena. The interview study is limited to only take planning and municipal perspective in concern. Business and user perspectives are therefore not taken into account.

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.

Andelen miljöcertifierade byggnader har under 2000-talet ökat. Inom kommersiella fastigheter är det numera inte lika ovanligt att kontor miljöcertifieras och en ny aspekt har etablerat sig bland certifieringssystemen - människans välbefinnande. WELL Building Standard är ett hälsocertifieringssystem som sätter människan i centrum. Systemet har under 2017 gjort inträde på den svenska marknaden och det första projektet står klart för verifiering under våren 2018. Detta projekt är Castellums huvudkontor i fastigheten Klassföreståndaren 3 i Stockholm, även kallad Flat Iron Building. Syftet med studien är att bidra till större kunskap om WELL Building Standard under svenska förhållanden och underlätta fortsatt etablering av hälsosamma byggnader. Målsättningen med studien är att identifiera lärdomar från certifieringen av projektet enligt WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - genom att besvara följande frågeställningar: <ol type="1">Hur förhåller sig det slutgiltiga resultatet i Flat Iron Building gentemot intentionerna med att   certifiera projektet och syftet med WELL Building Standard? Med avseende på Flat Iron Building i Stockholm, vilka utmaningar finns vid kombination av de sju koncepten i WELL Building Standard samt svenska lagar och regler? Hur arbetar olika aktörer vid införande av hälsocertifieringen WELL Building Standard i Flat Iron Building? För att undersöka implementering av en hälsocertifiering i projektet utfördes en genomgång av litteratur inom svensk lagstiftning och regelverk, miljöcertifieringssystem samt hälsocertifieringar. Litteraturgenomgången innefattar en kartläggning av WELL Building Standard gentemot Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Boverkets byggregler, Miljöbyggnad och LEED. I undersökningen utfördes även en fallstudie med kvalitativa intervjuer och platsbesök. Intervjuerna genomfördes med involverade aktörer samt brukare av kontoret. Studien ger unika lärdomar gällande projektets intentioner och utfall, hur implementeringen av indikatorer kan utföras i Sverige samt arbetssätt vid genomförande av en hälsocertifiering. Exempelvis kan WELL, enligt studien, användas som verktyg för att uppnå beställarens målsättning. Studien lyfter fram både utmaningar och vad som underlättats när systemet kombineras med de svenska regleringar som styr byggandet, där utmaningar redogjorts i projektet kopplat till avsaknad av produktinformation gällande VOC-värden i möbler på den svenska marknaden. Arbetssättet vid WELL Building Standard kan enligt fallet likställas med hur aktörer arbetar i ett miljöcertifieringsprojekt. Likt ett sådant projekt krävs samarbete mellan samtliga inblandade parter. Vidare kan ytterligare lärdomar hämtas i studien som kan användas för att underlätta etablering av fler WELL-projekt. Dessa lärdomar är bland annat kopplade till tidsplanering, kommunikation, kunskap och stöd - däribland vikten av att få WELL att genomsyra alla steg av processen från planering till drift av fastigheten. Avslutningsvis kan de lärdomar som presenteras i detta examensarbete vara till nytta för den som innehar en samordnande roll i byggprojekt och vill arbeta med implementering av WELL Building Standard på den svenska marknaden. Studien kan även användas som referens vid fortsatt forskning inom WELL. / The number of certified green buildings has increased during the 21st century. Within commercial properties, such as offices, it is no longer unusual to use green building rating systems. Hence, new types of rating systems have arisen - those that promote human well-being. The WELL Building Standard is one of these new rating systems that puts the people inside the building at the centre. In 2017, the WELL Building Standard accessed the Swedish market and the first project is ready for Performance Verification in spring 2018. The project is Castellum’s Headquarter in Stockholm with property designation Klassföreståndaren 3, also known as the Flat Iron Building. The aim with this study is to contribute to a greater knowledge of how WELL Building Standard can be used in Sweden and thereby facilitate further establishment of buildings that promotes health and well-being of the building’s occupants. The objective with this study is to identify lessons learned from the certification process of the project according to WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - by answering the following research questions: What is the outcome of the project in Flat Iron Building in relation to the intentions with using the rating system and the purpose of WELL Building Standard? Regarding Flat Iron Building in Stockholm, which challenges exists when combining the seven concepts of WELL Building Standard and Swedish legislation? How does project stakeholders collaborate during the implementation of WELL Building Standard in Flat Iron Building? To investigate the implementation of a wellness-oriented rating system a literature review about Swedish legislation was conducted. The review includes an overview of how WELL Building Standard compares to The Swedish Work Environment Authority’s Statute Book (AFS); National Board of Housing, Building and Planning’s Building Regulations (BBR); Miljöbyggnad and LEED. Within the investigation a case study with qualitative interviews was conducted, as well as an on-site visit at the headquarter. The interviews were held with different stakeholders in the project. The study contributes to unique lessons about the intentions and outcome of the project, how features can be implemented in Sweden and how project stakeholders collaborate during implementation of a wellness-oriented rating system. According to the study WELL can be used as a tool to achieve the property owner’s objectives. Furthermore, the study demonstrates features which are challenging or uncomplicated when combined with Swedish legislation. One of the challenges described in the project is the absence of product information regarding VOC values in furniture available on the Swedish market. The study demonstrates that collaboration between stakeholders in a WELL Building Standard project is similar with a green building project. In both cases it is important with cooperation between all parties involved. Further lessons can be found in the study to facilitate establishment of WELL-projects. These lessons are related to time management, communication, knowledge and support - for instance the importance of incorporating WELL in the entire building process from planning to management. The lessons presented in this master thesis can serve those who hold a coordinating position in construction projects and is interested in implementing WELL Building Standard in Sweden. The study can also be used as a reference in further research within WELL.

The world health organization has predicted that by 2030, depression will cause more early deaths and disability than cancer, stroke, or accidents. The number of burnouts has been increasing during the past years since we are so focused on our materialistic needs, educating ourselves in managing our devices. Meanwhile, we have not learned how to manage our own emotions. In our Swedish society today, we have people from different backgrounds and linguistic skills that find it difficult to talk about their emotional states and ask for help. At the same time, most of the methods used in therapy are done verbally or in writing that can be hard, even for those who speak the same language. In my project, I have interviewed psychotherapists and individuals who have attended therapy sessions. Speaking to a therapist, I realized the lack of physical objects in this field where almost everything is communicated verbally or on paper. During my process, I have learned about the importance of three-dimensional objects for a patient and how these objects can be used as aids to help one open up and express emotions. In this area, I have explored the following question: Whether or not emotions would abstract into forms? Can we describe our mixed emotions by using shapes, objects, and colors? What can I, as a designer, contribute to the two-dimensional world of therapy and mental health? Based on the results from several workshops and studying Robert Putchik’s theory of emotions, I created a set of tools. These aiding tools help the patient to open up about mixed feelings and break them down into primary emotions. These tools aim to help the patient to address and categorize emotions and easily communicate with the therapist. / Världshälsoorganisationen har förutspått att vid 2030 kommer depression att orsaka mer tidiga död och funktionshinder än cancer, stroke eller olyckor. Antalet utbrändhet har ökat under de senaste åren eftersom vi är så fokuserade på våra materialistiska behov, lär oss att hantera tekniken men vi har inte lärt oss hur vi ska hantera våra egna känslor.   Detta är aktuell idag i det svenska samhället där folk med olika bakgrund som har språksvårigheter lyckas inte uttrycka deras känslomässiga tillstånd för att få det hjälp det behöver. Samtidigt, de flesta metoderna som används i terapi sker muntligt eller skriftligt, vilket kan vara svårt även för dem som pratar samma språk.   I mitt projekt har intervjuat psykoterapeuter och individer som har varit på terapisessioner. Under processens gång har jag insett betydelsen som ett tredimensionellt objekt kan ha för patienten och hur detta kan användas som hjälpmedel och stöd. Inom detta område har jag bearbetat följande frågor: Huruvida skulle känslor abstraheras i former? Kan vi beskriva våra blandade känslor med hjälp av objekt? Vad kan jag som designer bidra till den tvådimensionella världen av terapi och psykisk hälsa?