Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen.  I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen.  Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier.  Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer.  På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.

Problemformulering:  Vad avgör hur sociala medier används vid kommunikation av CSR? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda vad som avgör hur CSR används i sociala medier. Metod: En studie inspirerad av tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi analyserat datan utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Studien har en deduktiv forskningsansats med en kvalitativforsknings-strategi. Slutsats: CSR och kommunikation är nära sammankopplade och på grund av att sociala medier idag är den nya formen av massmedia behövs det nya uppfattningar om organisationers arbete kring CSR. Vår studie har kommit fram till att det är till stor del inställning till fenomenet CSR som avgör hur det sedan kommuniceras via sociala medier. Men även att det finns andra avgöranden som kan leda till att CSR kommuniceras på olika sätt

Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.

Bevarande av kunskap är viktig på företag. På olika sätt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjälp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns också lagrade inom de människor som finns på ett företag. Ett problem är att få denna kunskap tillgänglig för andra människor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan människor har vi undersökt. Vi har i vår undersökning tagit reda på hur kunskapsdelning går till mellan människor på företag. Vi har genomfört en intervju och delat ut enkäter på ett företag som använder en wiki. Till vår hjälp för att utforma frågorna i undersökningen har vi använt oss av Nonaka och Takeuchis SECI- modell som förklarar hur kunskapsdelning sker.Ett sätt att samla kunskap inom företag är att använda sig av en wiki. En wiki är en webbsida där flera personer kan vara delaktiga i att forma dess innehåll. Fördelar med att samla kunskap med en wiki är att de anställdas kunskaper blir tillgänglig för alla, wikin är lätt att uppdatera och sökfunktioner finns. Nackdelar med en wiki är att informationen inte säkert är korrekt eftersom informationen inte kontrolleras. Det kan också vara svårt att veta om det som söks finns på wikin och hur informationen hittas. Ett problem med en wiki är att människor inte alltid bidrar med sin kunskap till den. I resultatet av undersökningen visade det sig att det finns flera olika anledningar för om en person bidrar/ej bidrar med information till wikin. En anledning till att personer bidrar med information till en wiki är att de vill hjälpa sina kollegor. De känner att wikin hjälper dem i deras arbete och vill därför bidra till den. En anledning till att personer inte bidrar är att de inte tycker sig ha någon kunskap att dela med sig av. Andra anledningar är att användarna anser att de inte har tid och tycker det är krångligt att bidra till wikin.

No description available.

With the technological revolution that has taken place over the past decade through the development of the Internet, the conditions for tourism organizations have changed (Buhalis and Law 2008). Working with social media has become a matter of course for several companies in the tourism industry through the success of the Internet. Social media has given companies a chance to reach out to a larger number of people and communicate their messages faster. It has also provided consumers with a faster way of communicating with the companies and directly giving feedback about a purchase or experience. The work of social media can take place in different ways, and companies set up their own strategies or get them communicated by their management. There are several approaches when it comes to social media and the expected outcomes may differ between companies. With this in mind, the purpose of this study is to investigate tourism producers' strategies regarding the use of social media to understand how it matters to businesses. To understand this we have interviewed four tourism producers who use social media in their work that are situated in Kalmar and Öland. The result of the study shows that the most distinctive strategy is to constantly have active use and to share different types of posts on social media. Those producers who have proven clear strategies and who use social media more frequently are also those who can see clearer results about the use.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

Skolans etikundervisning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla ett etiskt förhållningssätt genom att bland annat diskutera moraliska frågor och etiska teorier. Vad som innehållsmässigt ingår är relativt fritt och läraren har möjlighet att anpassa lektionerna efter vad eleverna anser vara viktigt. Dock är detta något som sällan utvecklas och undervisningen faller inom ramen för redan färdiga koncept. Koncept som känns fråntillvända och uråldriga. Samtidigt växer de sociala medierna fram som ett nytt fenomen där en ny etisk arena tagit fart. Syftet med denna studie har varit att se ifall sociala medier kan bidra till ett undervisningsinnehåll inom etikundervisningen. Detta för att skapa bättre förståelse och en mer vardagsnära undervisning. Syftet har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fokus på elever i mellanstadiet. Resultatet pekar på att eleverna är väldigt ovetandes om vad etik innebär och vad som ingår inom ramen för etikundervisning. Utifrån deras svar verkar en mer värdegrundsbaserad etik föras vilket gör att det finns en avsaknad av den specifikt undervisade etiken. Sociala medier är eleverna väl insatta i och de ser både potential och risker i användandet av det. I diskussion med resultat och forskning framkommer det att sociala medier med fördel skulle kunna användas som en del i etikundervisningen. Dels som en gren för sig, dels som en ingång till en allmänt djupare förståelse och insikt. Diskussion förs ifall etikundervisningen behöver utvecklas och hur sociala medier i så fall är en väg in i denna förändring. / <p>SO</p>

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras. Kategoriseringen visar att det finns skillnader i språkanvändandet mellan könen. Slutsatsen jag drar är att digitala medier tillåter en större frihet till talspråkliga inslag i skriften. Det är både manliga och kvinnliga skribenter som skriver med talspråkliga inslag. Den största skillnaden mellan könen visar sig vara att manliga användare använder sig av mer slang i sina tweets och att kvinnliga användare använder fler förenklingar. Den största upptäckten är trots allt att likheterna mellan könen i skriftspråket är fler än skillnaderna.

KONTEXT. I takt med att Internets framväxt och fler och fler människor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sätt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur måste hitta nya vägar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nå ut till målgruppen med budskap, måste organisationen vara där målgruppen är. Därför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap. Denna studie är fokuserad på Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook som ett kommunikationsverktyg i hanteringen av kundkontakter. MÅL. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook, med ett huvudsakligt fokus på undperception och kundens upplevelse av kommunikationen, för att utreda hur Malmö stadsbibliotek bör använda Facebook i marknadsföringssyfte. METOD. Denna studie är baserad på en empirisk undersökning innehållandes en innehållsanalys av Malmö stadsbiblioteks Facebooksida, och också en onlineenkät gjord på de som ”gillar” och följer Facebooksidan. RESULTAT. Resultatet av den empiriska studien visar att Malmö stadsbibliotek står inför en bred målgrupp där segmentering är nödvändigt för att skapa och sprida rätt budskap till den primära målgruppen. Malmö stadsbibliotek publicerar statusuppdateringar relativt jämnt fördelat på månadens dagar och det är möjligt att peka ut olika kategorier av uppdateringar med olika målgruppsresponser och upplevelser från följarna. Resultatet av studien presenteras som diagram och tabeller med beskrivningar för att förbättra illustrationen och därför öka förståelsen. SLUTSATS. Slutsatsen av denna magisteruppsats är att de flesta respondenterna är positiva inför Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook. Baserat på diverse befintliga teorier är marknadsföring på sociala nätverk ett bra sätt att interagera, kommunicera och få feedback från kunder för att kunna bygga goda relationer med kunderna. Detta är någonting som är väldigt viktigt i nuläget när antalet företag och reklambruset är så högt som det är. Det finns ingen enkel väg till framgång, med enbart en korrekt väg. Det är beroende av varje specifik organisation och deras specifika primärmålgrupp.