Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.

Aim: This essay aims to conclude which sources, actors and causalities individuals use to obtain and sustain certain attitudes towards organic products. Our thesis statements are framed as follows: What causalities can be distinguished about university students positive attitudes towards organic products? What sources shape university students positive attitudes associated to organic products? Method/Theory: The empirical data for this essay have been obtained by using qualitative interviews which have made it possible for us to get deep and meaningful data about the informants views on how they form their attitudes about organic produce. The theoretical framework have been Fishbein and Azjen’s (1975) Theory of Reasoned Action (TRA) which have served the purpose of categorising and explaining the processes for individuals forming of attitudes and in extension their behavior.   Main Results: The main results drawn from the empirical material show that the participants, through the process of inferential beliefs, themselves concludes that organic products are positive even though they find it hard to specify exactly where their information is gathered. However, the material show us that the informants listen to people in their close surrounding such as family and friends and that this is their primary reason for their attitudes towards organic produce. Furthermore the participants state that they do see information concerning organic produce on different media, but what stands out in the empirical data is that this type of information does not as clearly create the foundation for the participants attitudes as their surrounding and background, but rather serves as a way for the participants to confirm their beliefs and find new information surrounding this area. Lastly we suggest that the subjective norms, found in the surrounding of our respondents, have a bigger affect not only on the intention of our informants but also in the shaping of their attitude. We can see that the main attitude of our respondents is of a positive character and since our target group in a few years will have purchasing power we believe that the trend we see today will keep moving in the same positive direction.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

Följande studie undersöker hur unga vuxna med psykisk ohälsa framställer sig själva på Youtube och de normer som finns kring denna framställning. Studiens empiri består av tio Youtubeklipp med deltagare i åldrarna 15–22 år. Nio av studiens deltagare är unga vuxna kvinnor. Studien baseras på ett kriteriestyrt urval som berör ålder, kön samt antalet visningar av Youtubeklippen. Till denna studie har använder författarna en hermeneutisk metod för att tolka framställningarna av psykisk ohälsa. Detta gör författarna med hjälp av ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som innefattar Goffmans teori om självframställning. Tolkningen sker genom tre steg – inledande tolkning, fördjupad tolkning samt en huvudtolkning. I den inledande tolkningen framför studien fem övergripande teman, vilket vidare i den fördjupade tolkningen bearbetas till sex teman vilka är kopplade till Goffmans teorier och begrepp. Studiens huvudtolkning resulterar i begreppet universell ansiktsräddning, vilket innebär att samtliga medborgare i samhället kan ta del av självframställningarna av psykisk ohälsa och bedöma dem.  Det bidrar till att ansiktsräddningen inte berör individer i en fysisk miljö utan en global och anonym publik på sociala media. Det framkommer att deltagarna ständigt krävs på att rädda både sitt eget samt andras ansikte i denna framställning.

Studien undersöker hur polismyndighetens medarbetare upplever organisationskulturen ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien fann vi att det finns en norm inom den svenska polisen, som i många fall varit problematisk och exkluderande för de medarbetare som inte passat in. Studien har haft fokus på att definiera de bakomliggande mekanismer till varför denna norm produceras och reproduceras samt hur detta kan påverka polisens legitimitet. Genom att undersöka polisens organisationskultur ämnar vi att belysa en problematik som drabbar organisationens legitimitet och förtroende illa. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med nio poliser i olika positioner. Den metodologiska ansatsen var induktiv i sin karaktär. Det analyserade resultatet har lett till en teoretisk modell. Modellen visar på de mekanismer som är orsaken till varför denna organisationskultur och norm fortfarande reproduceras. Vårt fynd är att organisationen skyddar sig från ett institutionellt tryck/förändringskrav med hjälp av diverse alibi. Dessa alibin bygger en fasad för att skapa legitimitet. Vår slutsats är att polisens organisationskultur inte har förändrats lika mycket som organisationen vill tro. Vid flera fall har det under studien framkommit tydliga tecken på att polisen är en icke jämställd organisation. Det existerar fortfarande en organisationskultur där normen utgår från en manlig polis och där allt som går utanför normen stöts bort. Polisen söker legitimitet från sin omvärld genom sitt jämställdhetsarbete. Men det krävs mer än luftslott för att bli jämställd på riktigt. Vår forskning bekräftar den tidigare forskningen men utvecklar de bakomliggande mekanismer som reproducerar fenomenet.

Studien undersöker och utforskar studenters upplevelse av sin klädkonsumtion vid Uppsala universitet. Genom att analysera faktorer som påverkar deras klädinköp, så som ekonomiska förhållanden, miljöpåverkan samt sociala och kulturella influenser, strävas det att få en djupare förståelse för de bakomliggande motiv och beteenden som styr deras konsumtionsmönster. För att uppnå detta används en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomförs för att få insikt i studenternas tankar och reflektioner kring klädinköp. Resultaten analyseras med hjälp av Bourdieus kapitalteori, vilket ger en bredare förståelse för hur olika kapitalformer samspelar men också få en djupare uppfattning kring hur kapitalen påverkar studenternas klädinköp. Resultaten visar att ekonomiska begränsningar skapar inre konflikter hos studenter som vill handla hållbart men har en stram budget. Sociala och kulturella faktorer, som klädkoder och normer i studiemiljön, påverkar också klädinköpen. Studenter med högre ekonomiskt och socialt kapital har lättare att följa hållbarhetstrender och känna tillhörighet, medan de med lägre kapital känner sig exkluderade och kämpar med att konsumera hållbart. Studien visar att ekonomiska och kulturella orättvisor utgör hinder för hållbar konsumtion och skapar social ojämlikhet. För att minska denna ojämlikhet är det viktigt att identifiera och förändra ekonomiska hinder samt normerna kring klädkonsumtion, så att alla studenter kan inkluderas oavsett kapital nivå.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

Flertalet företag och organisationer har börjat inse de fördelar som erhålls genom att engagera sig i hållbar utveckling och sträva mot en miljövänlig arbetsplats. Att få människor engagerade i miljöfrågor på olika sätt har överlag visat sig vara effektivt när det kommer till att påverka attityder och uppmuntra till miljövänligt beteende, likaså har sociala normer visat sig vara betydande när det kommer till att skapa miljöengagemang på arbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur engagemang och nya normer kan skapas för miljövänliga handlingar på arbetsplatser. Studien avgränsas till Casino Cosmopol i Malmö, där en öppen enkätundersökning har genomförts. Företaget har under en tid arbetat med hållbarhetsfrågor men upplevde att de behövde stöttning och råd när det kom till att skapa miljöengagemang bland medarbetarna och därmed också driva deras miljöarbete framåt. Undersökningen vände sig till samtliga medarbetare inom företaget. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetare anser att verksamheter och företag har ett stort ansvar när det kommer till miljöfrågor. Undersökningen visade också att kommunikationen inte alltid är tillräcklig mellan arbetsgivare och medarbetare för att miljövänligt beteende ska genomsyra hela verksamheten och för att miljöengagemang ska skapas. Medarbetarna efterfrågar tydlighet, mer kunskap om miljö och klimatfrågor. Resultatet visar också att medarbetarna efterlyser redovisning av de åtgärder som införts, arbetsgivare som är lojala och visar ett genuint engagemang. / Most companies and organisations have realized the benefits of engaging in sustainable development and striving for an environmentally friendly workplace. Getting people involved in environmental issues in different ways has generally proven to be effective when it comes to influencing attitudes and encouraging environmentally friendly behaviour, and social standards have also been found to be important when it comes to creating environmental engagement in workplaces. The purpose of the study is to investigate how commitment and new values can be created for environmentally friendly actions in workplaces. The study is limited to Casino Cosmopol in Malmö, where an open survey has been conducted. The company had for some time worked on sustainability issues but felt that they needed support and advice when it came to create environmental commitment among the employees and taking their environmental actions to the next level. The survey was addressed to all employees within the company. The results of the survey show that employees believe that businesses and companies have a great responsibility when it comes to environmental issues, but that communication between employer and employees is not always sufficient to ensure that environmentally friendly behaviour permeates the entire business and that environmental commitment is created. The employees demand clarity, more knowledge about the environment and climate issues. The result also shows that employees are demanding the effects of the measures that have been establish, employers who are loyal and show genuine commitment.

Makt är ofta negativt associerat och förknippat med någonting auktoritärt. Speciellt tydligt blir detta i en skandinavisk kultur där det finns ett vardagligt tal kring “jantelagen” som förkastar när man skryter om sina egna framgångar. Således kan en ledande position i en organisation bli utmanande eftersom positionen kan uppfattas som framträdande och iögonfallande. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupare förståelse för butikschefer inom livsmedelshandelns subjektiva upplevelser av att påverkas av sociala maktrelationer i en svensk arbetslivskontext. Med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt synsätt så studeras detta teoretiskt genom De fem maktformerna, Kulturdimensionsteorin, Approach Inhibition Theory of Power och Normativ makt. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med butikschefer. Slutsatserna visade på en mångfacetterad syn på makt där makt både kunde skildras som något ouppskattat såväl som en källa som bidrar till motivation och samhörighet. Därmed främjades ett relationsorienterat chefskap och butiksmedarbetarnas egenmakt. Att anpassa sitt beteende efter förväntningar var en viktig del i hur chefer använde makt i positiv bemärkelse. Det kunde uttryckas i att anpassa både sin kommunikation och sina chefsegenskaper. / Power is often negatively associated with and addressed as something authoritarian. This becomes apparent in a Scandinavian culture where there is a colloquial term called "janteloven" that disapproves of bragging regarding one's success. Therefore, having a leading position in an organization may be challenging since the position may be regarded as prominent and conspicuous. The purpose of this qualitative study is to achieve a deeper understanding of grocery managers' subjective experiences of being influenced by social power relationships in the Swedish employment context. Based on a social psychological approach, this is theoretically studied with The Five Bases of Power, Cultural Dimensions Theory, Approach Inhibition Theory of Power, and the Normative Theory of Power. Ten semi-structured interviews with grocery managers were conducted. The findings emphasized a multifaceted approach to power, which could be depicted as undesirable or seen as a source of encouragement and unity. Thus, relationship-oriented leadership and empowering grocery personnel were promoted. Adapting one's behavior according to presumptions was a compelling aspect of how managers' used their power in a positive light. This has been depicted in their adaptation of communication and their traits as managers.