<p>Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.</p><p>Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.</p><p>Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor.</p><p>Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.</p>

Det finns idag en ganska omfattande samhällsvetenskaplig litteratur om lokala och nationella protester mot planer på moskéer och böneutrop i västvärlden. Men det finns endast få studier som uppmärksammar växelverkan mellan sådant motstånd och olika former av stöd för muslimers religionsutövning. För att belysa rörelsernas retoriska inramningar analyseras ingresser till svenska namninsamlingar, Facebookgrupper och Facebooksidor. Innehållsanalysen visar bland annat att retoriken inte begränsas till praktiska lokaliseringsfrågor utan handlar i högsta grad om det svenska samhällets framtid. Moskéer utgör här viktiga symboler där de antingen representerar ett hot eller ett samhälle baserat på mänskliga rättigheter.

Hur går opinions- och lobbyingarbete till i tjänstesektorns största intresseorganisation? Avhandlingen är en inifrånskildring baserad på flera månaders observationer och handlar på ett empiriskt plan om en ny era för den svenska modellen. Här beskrivs hur en av de gamla arbetsgivarorganisationerna, Almega, får en ny uppgift: att bli en röst för den nya, framväxande tjänstesektorn, och därmed ta på sig nya uppgifter som opinionsbildare och förhandlare när Svenskt Näringsliv tagit ett kliv tillbaka. På ett mer generellt plan formulerar avhandlingen organisationsteoretiska bidrag till vår förståelse om strategisk kommunikation och lobbying. Avhandlingens analys visar hur organisationer med andra organisationer som medlemmar skapar en möjlighet för sina medlemmar att göra sig hörda och att bli aktörer med en passande identitet. Här utvecklas en teori om hur vi kan förstå sådana metaorganisationer: varför de ofta har så många organisationsnivåer och hur dessa både konkurrerar och samverkar med varandra för att göra det möjligt för både dem själva och medlemmarna att bli aktörer och skaffa sig inflytande. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement. / Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nya sociala rörelser arbetar förebyggande mot sexuellt våld samt vilka sociala faktorer som påverkar maskulinitetsnormen i relation till sexuellt våld. Studien syftar även till att undersöka hur flerdimensionella maktfaktorer såsom kön, klass, etnicitet och sexuell läggning samverkar i relation till sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Totalt utgår studien från fem semistrukturerade intervjuer med informanter som aktivt arbetar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och därmed motverka sexuellt våld. Informanterna representerar organisationer som arbetar med varierande metoder och fokuserar sitt förebyggande arbete på olika samhällsnivåer vilket företräder nya sociala rörelsers mångfald och bredd. Empirin tolkas utifrån kritiska teorier såsom Butlers genusteorier och Connells maskulinitetsteorier och betraktas ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet i denna studie visar att destruktiva hegemoniska maskulinitetsnormer ligger till grund för det sexuella våldets omfattning och att det krävs ett genusförändrande samhällsövergripande och långsiktigt preventivt arbete för att förebygga och motverka sexuellt våld där män behöver vara en del av förändringen. Studien visar också att sexuellt våld inte kan särskiljas från övrigt våld utan är en del av normen som premieras inom den hegemoniska maskuliniteten vilket framhåller att våldspreventivt arbete innebär att förändra maskulinitetsnormen. Maktfaktorerna kön, klass och sexualitet har en central påverkan på maskulinitetsnormerna och har därför relevans för sexuellt våld men behöver tolkas ur flera dimensioner för synliggöra hur förtryckande strukturer samverkar. / <p>2018-01-19</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur den klimataktivistiska organisationen Extinction Rebellion Sverige gestaltar klimatfrågan och på vilka sätt denna gestaltning ligger till grund för skapandet av en kollektiv identitet. Det har jag gjort genom att fokusera på organisationens pressmeddelanden som de publicerat på sin hemsida. Det blir relevant att studera pressmeddelanden då dessa kan ses som en slags intern och extern kommunikationskanal där Extinction Rebellion Sverige kan förmedla sina värderingar och åsikter. Jag analyserar mitt material utifrån gestaltningsteorin och teorier om nya sociala rörelser och kollektiv identitet. De huvudsakliga resultaten visar på en väldigt alarmistisk syn på klimatfrågan där stort ansvar läggs på svenska politiker. Samtidigt finner de stor tilltro till deras aktioner av civil olydnad. Den kollektiva identitet som ges uttryck för i pressmeddelandena grundar sig mycket i att ifrågasätta systemet och att medlemmar skriver under på den verklighetsbild som presenteras. / The study aims to examine how the climate activism-organization Extinction Rebellion Sweden frames climate change and how the framing plays a part of their collective identity. This is done by studying press releases published on their website. I find press releases relevant for this study since it is a way of both internal and external communication where Extinction Rebellion Sweden can mediate their values and opinions. The theory being used is framing theory as well and theories of new social movements and collective identity. The results show that they tend to frame climate change in an alarmistic way where a lot of the responsibility is put on Swedish politicians. At the same time, they express great faith in civil disobedience as action. The collective identity being expressed in the press releases is based in questioning the system and the fact that their members agrees on the reality being presented.

#BlackOutTuesday blev en viral framgång på Instagram som miljontals människor engagerade sig i genom att dela en svart bild. I och med den digitala utvecklingen, har nya möjligheter skapats för sociala rörelser att nå framgång. Följande arbete kommer därför att studera hur generation Z använder digitala plattformar för att engagera sig och ta ståndpunkt i samhällsfrågor med kampanjen #BlackOutTuesday som analytiskt fokus. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att användare på Instagram ska motiveras till att dela viral kommunikation vidare och vilka egenskaper hos kommunikationen som gör den viral.  Det teoretiska ramverket består av uses and gratifications-teorin, deltagarkultur, identitet i sociala medier och virala faktorer. Studiens resultat kommer baseras på utsagor från kvalitativa intervjuer som analyseras mot tidigare forskning och valda teorier. Urvalet resulterade i sex intervjuer via ett målstyrt urval. Analysen visade att motiven som ligger bakom deltagandet grundar sig bland annat i rätt budskap, social relevans och rätt plattform. Kampanjen skapade också en trend som innebar att respondenterna ville bli en del av gemenskapen och visa att de stod på rätt sida. Resultatet visade också att deltagandet skiljde sig en hel del online och offline, där endast en respondent deltog offline. Det beror främst på hur sociala medier gjort det enklare för människor att delta riskfritt, accepterat och utan större ansträngning. Till sist visade studien att Instagram blivit ett verktyg för sociala rörelser att nå framgång på i och med att plattformen används av generation Z för att ta ställning på.

De senaste åren har sociala medier fått allt större betydelse i människors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsättningarna för omvälvande sociala förändringar i olika länder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de används rör dock vinstdrivande företag eller uppseendeväckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer låg profil använder dem. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka hur moderna sociala rörelser använder sociala medier i sitt arbete. Finns det några tankar bakom valen av sociala medier? Skiljer sig användningssätten mellan olika rörelser? För att få svar på dessa frågor intervjuades representanter för två rörelser som arbetar mot klimatförändringarna; Klimataktion och Transition Sweden. De har samma mål men arbetar på olika sätt – Klimataktion vill påverka politikerna medan Transition Sweden vill förändra underifrån och riktar sig till individer. Utöver intervjuerna har rörelsernas sociala nätverk på internet kartlagts med hjälp av verktyget Issue Crawler, och jämförts med sociala nätverk för äldre rörelser. Både Klimataktion och Transition Sweden använder sig av sociala medier i stor utsträckning. Hos Klimataktion ligger tyngdpunkten på att föra ut budskapet till allmänheten och att informera medlemmarna om manifestationer och andra aktiviteter. Hos Transition Sweden ligger tyngdpunkten på kommunikation mellan medlemmarna och att man ska kunna hitta och kommunicera med likasinnade i sin närmiljö. Deras sociala nätverk skiljer sig från de undersökta äldre rörelsernas men liknar varandra i viss utsträckning. Det är uppenbart att rörelsernas organisation och uppbyggnad påverkat deras användning av sociala medier och det finns tydliga skillnader mellan dem. Det är också tydligt att det krävs tid för att etablera ett socialt nätverk, även på nätet. Det krävs dock mer omfattande studier för att kunna avgöra om resultaten i denna studie går att applicera generellt på moderna sociala rörelser eller om de endast gäller de två som undersökts. / Social media has become increasingly important in peoples life's these last years. It has been debated whether or not it has even been one of the main tools of radical social changes in some countries. Most of what has been written concerns corporations and ground-breaking protests, and very little has been written about the use of social media in non-profit organisations and less violent social movements. The goal of this study is to research the use of social media in modern social movements. Is there any particular reasons behind their choice of social media to use? Do different social movements use social media in different ways? To answer these questions people from Klimataktion and Transition Sweden, two modern social movements, have been interviewed. They both share the same goal, to stop climate change, but they work in different ways. Klimataktion wants to influence politicians while Transition Sweden works to change society from below, by engaging individuals in making the transition to a more environmentally friendly life. The social networks of the two movements have been mapped using Issue Crawler and compared to those of older and more established movements. Both Klimataktion and Transition Sweden uses social media to a large extent. Klimataktion places emphasis on spreading their message to the general public and on telling their members about manifestations and other activities arranged by the movement. Transition Sweden focuses on communication between members and helping them find kindred spirits and people to work with in their neighbourhood. The social networks of these movements are quite similar but differs from those of older, more established movements. It is obvious that the differences in organisation and structure of these movements has affected their use of social media, and there are clear differences between them. A social network takes time to build, even on the Internet, which shows when Klimataktions and Transition Swedens networks are compared to those of older movements. More research is needed in order to draw general conclusions that are applicable to all modern social movements and not just the two in this study.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

“There is an overconsumption in the Swedish society that affects all living and contributes with consequences for all. How does this affect us humans? How does it affect society and what consequences become visible? Today the main focus is on the environment and climate changes where the government and the media are responsible for what is being published. The focus is the entire population but is the government and the media doing a good job to reach out to everyone of its inhabitants? To get a first point of view of the situation we have chosen a subculture to investigate - a social movement, Extinction Rebellion. They are making headlines all over the world with their radical actions which both informs and scares the population. Our study will have its starting point in the theories of Zygmunt Bauman - The consumer society, Bert Klandermans &amp; Jacqueline van Stekelenburg - Social movements and Richard Jenkins - Social identity. By collecting empirical research by qualitative interviews, we would like to find an understanding that can explain why some people choose to deviate from the norm to act against society for the environment. The result indicate that people would like to change the society and that there is a genuine fear that is connected to the consumer society and its consequences. These consequences are the motivation for people to join a social movement, such as Extinction Rebellion.” / Det finns en överkonsumtion inom det svenska samhället som påverkar allt levande och bidrar med konsekvenser för alla. Hur påverkas människan? Hur påverkas samhället och vilka konsekvenser blir synliga? Det är idag stort fokus på miljön och klimatförändringar där staten och media väljer vad som publiceras. Deras inriktning blir mot hela befolkningen, men lyckas staten och media nå ut till alla invånare? För att få en inblick i hur situationen ser ut har vi valt att granska en subkultur - en social rörelse, Extinction Rebellion, som försöker skapa rubriker runt om i världen genom radikala aktioner som både informerar och skrämmer upp befolkningen. Studien har sin utgångspunkt i Zygmunt Baumans - konsumtionssamhället, Bert Klandermans &amp; Jacqueline van Stekelenburg - sociala rörelser samt Richard Jenkins - social identitet. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som söker en förståelse för att förklarar varför vissa människor aktivt väljer att avvika från normer för att ta ställning mot samhället för miljöns skull. Resultatet pekar på att individer har en vilja att förändra samhället samt en genuin rädsla för det senmoderna konsumtionssamhällets konsekvenser. Dessa konsekvenser blir en faktor som motiverar människor till att gå med i en social rörelse som Extinction Rebellion.