In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.

Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem. Dock gick det inte utifrån analyserna att se hur detta system används. En intervju med en inom rörelserna aktiv informant bekräftade och fördjupade resultaten från de webbometriska analyserna. Studien avslutas med diskussioner kring möjligheter till fortsatt forskning på det webbometriska området och användningen av metoden.

Det har blivit allt vanligare att tala om miljöfrågor som en av vår tids stora ödesfrågor. Kopplingar mellan religiositet och miljöengagemang är många och i vårt aktuella samhällsklimat kan det vara lämpligt att undersöka ifall det föreligger signifikanta samband dem emellan. Hittills har den empirin som undersökt frågan gett mycket delade och omdebatterade meningar. Den här uppsatsen använder Durkheims definition av religion som en universell företeelse för att bidra med ytterligare ett intressant perspektiv. Sociologisk teori om hur individen beter sig på ett visst sätt enskilt och på ett annat i stunder av intensiv kollektiv gemenskap leder även till antagandet att religiositet kan påverka individuellt och kollektivt miljöengagemang på olika sätt.  Av den anledningen testas hypoteserna att religiositet har en positiv effekt på en individs nivå av miljövänligt beteende medan det har en negativ effekt på en individs benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan religiositet, mätt i frekvens av gudstjänstdeltagande, och miljövänligt beteende i vardagen, men inget signifikant samband med benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Studiens resultat tyder även på att kontrollvariablerna utbildningsnivå, kontinent och kön har ett bättre prediktionsvärde för miljöengagemang än religiositet har. Slutsatsen är emellertid att religiositet kan ha olika effekter på individuellt och kollektivt miljöengagemang.

The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offers new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analyzing the content of the movement’s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describe the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement’s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement’s framing that can be possible explanations for the success of their mobilization.

<p>Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor. Uppsatsens teori baseras i stor del på sociala rörelser och appliceras på organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet. Organisationerna ses som en del av en motståndsrörelse mot kulturindustrin som i uppsatsen representeras av Antipiratbyrån och IFPI. De två sidorna agerar i två olika diskurser där synen på intellektuell egendom är nästintill motsatta. Piratpartiet och Piratbyrån arbetar främst med att skaffa folkligt stöd för sina åsikter medan Antipiratbyrån och IFPI söker sig till högre instanser för att uppnå sina mål. Kampen mellan sidorna är långt ifrån över, den civila olydnaden ökar samtidigt som energin som läggs på bevarandet av upphovsrätten bara växer.</p>

<p>The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. </p><p>The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. </p><p>The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement.</p> / <p>Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. </p><p>Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. </p><p>Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse. </p>

<p>Titel: Det är vi som är Piratpartiet – ett system för kollektiv handling</p><p>Författare: Jan-Olof Ruuska</p><p>Handledare: Eva Schmitz</p><p>Examinator: Lars-Olof Hilding</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Sociologi C, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2010</p><p>Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.</p><p>Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlande</p><p>Metod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesign</p><p>Resultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ”vi”, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.</p><p>Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion</p>

<p>This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media.</p><p>The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms.</p><p>In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat.</p><p>Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce.</p><p>As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common.</p><p>Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem. Dock gick det inte utifrån analyserna att se hur detta system används. En intervju med en inom rörelserna aktiv informant bekräftade och fördjupade resultaten från de webbometriska analyserna. Studien avslutas med diskussioner kring möjligheter till fortsatt forskning på det webbometriska området och användningen av metoden.</p>