Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet. Enligt min analys diskuterades vad som beskrevs som en splittring inom rörelsen under denna tidsperiod på ett väldigt specifikt sätt, där begreppet extremism var centralt.

Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

The aim of this thesis is to analyze the effects of political instability on the market performance. The Anti Extradition movement in Hong Kong will be the study object and its impact on the Hang Seng Properties Index will be tested. The market performance will be measured with the parameters market risk and risk premium. Two regression models will be built where the political event serve as dummy variables and categorized into relatively peaceful protest (PI1t), massive conflict (PI2t) and election period (EPt). The results indicate that all political events cause increased market fluctuation, except for EPt variable (in the risk premium model) which had a market stabilizing effect. The conclusion that the real estate market is sensitive to political turmoil is drawn. / Syftet med denna avhandling är att undersöka hur en marknad reagerar under ett politiskt ostabilt läge. För att göra detta kommer påverkan av demonstrationerna (mot det kontroversiella lagförslaget) i Hong Kong 2019 på Hang Seng Properties Index att studeras. För att mäta marknadsresultatet kommer parametrarna marknadsrisk och riskpremie att användas. Regressionsanalyser utförs och de politiska störningsmomenten är indelad i tre kategorier; mild protest, masskonflikt och valperiod. kommer att agera som dummyvariabler i analysen. Resultatet från analysen indikerar att alla typer av politiska störningsmoment ger en ökad marknadsvolatilitet. Därmed kan slutsatsen att marknader är känsliga mot politisk turbulens härleddas.

Denna studie presenterar en empiriskt välgrundad bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska rörelser samt av hur dessa (re)konstrueras och upprätthålls inom organisationer. Studien utgörs av en hermeneutisk inramningsanalys av texter, artiklar, podcasts, radioprogram och dokumentärer av och om radikalnationalistiska aktörer. Studiens resultat visar en inom radikalnationalismen gemensam världsbild av att ”det egna folket” (den vita rasen / den västerländska identiteten) är hotat av en flyktinginvasion och att staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses nödvändigt. Den radikalnationalistiska rörelsen anser sig vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket enligt deras resonemang gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras. / This study presents an empirically founded description of attitudes towards violence in radical nationalist social movements and of how these are (re)constructed within organisations. The analysis has been made through a hermeneutical frame analysis of texts, podcasts, documentaries and radio programmes about and issued by radical nationalist actors. The result shows that the radical nationalist movement has a collective world view of “their own people” as threatened by a refugee invasion from which the state is unwilling to protect said people. Nationalist actors see it as their responsibility to protect the people where the state fails to do so. Violence is not seen as an end, but as a natural means in the fight for survival, which will not be disregarded if perceived as advantageous. The movement sees itself as victim to physical and political injustice from the system and from political opponents, which in their view justifies use violence in self protecting purposes. Official guidelines encourage violence to protect oneself, one’s comrades and the honour of the organisation. A radicalized version is that violence always can be motivated with self-defence because “our people” is seen as under attack and needs to be defended. / Populärvetenskaplig sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka och presentera en bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska miljöer samt hur dessa kommer till och förändras inom organisationer. Radikalnationalism är detsamma som vad som i vardagligt tal kallas ”högerextremism”, men då man vid en närmre titt kan se att rörelsen inte går att placera på en klassisk höger-vänster-skala så har jag valt att istället använda begreppet radikalnationalism. För att nå mitt syfte har jag använt mig av inramningsteori (framing theory), vilket är en vetenskaplig metod i syfte att fånga hur organisationer konstruerar och upprätthåller en gemensam verklighet och identitet. Metoden har här använts för att se om det finns en kollektiv syn på våld inom den radikalnationalistiska rörelsen och hur denna i så fall ser ut. Studiens resultat visar att den radikalnationalistiska rörelsen har en gemensam världsbild där samhället befinner sig i fullständigt kaos, där ”det egna folket” (den vita rasen / det västerländska folket) är hotat av en flyktinginvasion och där staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe, vilket skall göras genom en framtida revolution. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt och nödvändigt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses hjälpa kampen framåt. Utöver detta instrumentella våld anser sig den radikalnationalistiska rörelsen vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras.

This thesis explores the body as an agent of political change as well as embodied aspects of political resistance. It analyses the experience of activists of the extraparliamentary left through the lens of feminist theories on resistance and embodiment. The empirical material draws upon ethnographic field work carried out through a combination of five in-depth interviews and two focus group interviews. The material is analyzed through Barbara Sutton’s conceptualization of embodied resistance and Sara Ahmed’s queer phenomenology. This perspective is advanced by the collective dimension of resistance offered by Judith Butler’s performative theory of assembly and Mona Lilja’s combination this theory and Sara Ahmed’s affective economy. Except from developing phenomenology of resistance, the thesis offers a reading of extraparliamentary action as “queer politics” or an embodied way of questioning “politics as usual”. The motivation behind the respondents’ activism is construed in terms of longing for another potential future than the one offered by parliamentary politics. The study shows that the practice of showing up and appearing in the wrong place can be a powerful form of resistance. The experience of appearing together and of dealing with repression is reported to be a cohesive force uniting individual activists into a social movement or a “body of bodies”. This collective body needs continuous care in order to be resilient and in order to be able to embody the kind equality the activists wish to see in the future. / Den olydiga kroppens politik är en uppsats som bygger på en intervjustudie med tretton aktivister som är eller har varit engagerade i någon form av utomparlamentarisk vänsterrörelse. Studien bygger på en kombination av individuella intervjuer och gruppintervjuer där aktivisterna har fått möjlighet att berätta om sina erfarenheter av att göra politiskt motstånd med kroppen som redskap. Aktivisterna berättar om sina erfarenheter av att delta i demonstrationer, manifestationer och aktioner och om varför de tycker att det är viktigt att dyka upp på platser där det inte är meningen att de ska vara – till exempel på platser där djur slaktas, människor hålls inlåsta eller vapen tillverkas. De berättar också om hur de blir bemötta av polis när de dyker upp och flera av aktivisterna berättar att de blivit utsatta för polisvåld. Aktivisternas engagemang innebär stora fysiska, psykiska och emotionella uppoffringar men de berättar också om tacksamheten över att få arbeta för en mer jämlik och rättvis värld samt glädjen över att få vara en del av en rörelse tillsammans med andra aktivister. Aktivisternas berättelser analyseras i uppsatsen med hjälp av feministiska teorier om motstånd, kroppslighet och känslor samt i relation till tidigare forskning om sociala rörelser i allmänhet, feministiska rörelser i synnerhet samt om den feminism som praktiseras inom den utomparlamentariska vänstern. Denna analys visar att det ligger en stor motståndspotential i att ”dyka upp”, i synnerhet när många människor dyker upp tillsammans och återkommande. Det polisvåld som aktivisterna utsätts för när de dyker upp kan förstås som ett tecken på att det aktivisterna gör uppfattas som ett hot mot den rådande ordningen och därmed också som ett tecken på förändringspotentialen i detta motstånd. Att aktivisterna agerar och upplever svåra saker tillsammans skapar känslomässiga band mellan dem, vilka knyter dem samman till en motståndskraftig rörelse. Denna rörelse förstås i uppsatsen som en kollektiv kropp uppbyggd av enskilda kroppar och deras inbördes relationer. För att denna kropp ska må bra behöver dessa inbördes relationer tas omhand, och därför lyfts omsorg fram som en praktik som möjliggör rörelsens fortlevnad. Aktivisternas berättelser tyder på att det råder en arbetsdelning i många rörelser, och att denna arbetsdelning innebär att omsorgsarbete inte anses viktigt och inte praktiseras av alla aktivister. Uppsatsen avslutas därför med en påminnelse om att det krävs ett pågående arbete med att realisera de jämlikhetsideal som aktivisterna strävar efter på lång sikt även inom den egna gemenskapen.

<p>Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world.</p> / <p>Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld. </p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

<p>Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller.</p> / <p>This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.</p>

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.