The purpose of this study is to investigate whether the students' upbringing environment has influenced their will to play music and which their method of preferable choice is when learning a new piece of music playing guitar. Previous research shows that children growing up in a musical environment often start playing music themselves and that their motivation to play is depending on support and stimulation from family members and teachers. Research also shows that children usually start making or playing music with their hearing, but by learning to read sheet music they further develop their musical skills. The method of study is semi structured interviews with five students in the aesthetic program in music in the upper secondary school. As a complement to the interviews, the students have been given a musical piece and asked to learn it before the interviews. The study has been analysed from a sociocultural perspective largely based on Vygotsky's view of the environment’s impact on children's upbringing. The study shows that all students in the study have started playing guitar at an early age because of there being musicians around them growing up. The results also show that most of the students prefer to learn new pieces playing their guitar using hearing instead of sheet music. / Syftet med studien är att undersöka ifall informanternas uppväxtmiljö har påverkat deras vilja att musicera och vilka instuderingsmetoder de föredrar när de lär sig spela något nytt på gitarren. Tidigare forskning visar att barn som växer upp i en miljö där musik är centralt ofta själva börjar musicera och att deras motivation är beroende av stöttning och stimulans från familj och lärare. Forskning visar också att barn oftast börjar musicera med hjälp av sitt gehör men genom att lära sig läsa noterad musik så utvecklar de deras musikaliska färdigheter. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer med fem elever på det estetiska programmet i musik på gymnasiet. Som ett komplement till intervjuerna har eleverna fått ta del av ett instuderingsmoment i form av ett stycke musik de blivit ombedda att lära sig spela inför intervjuerna. Studien har blivit analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv till stor del utifrån Vygotskijs syn på omgivningens påverkan av barns uppväxt. Studien visar att samtliga elever i studien har börjat spela gitarr i tidig ålder till följd att det funnits musicerande människor i deras omgivning när de vuxit upp. Resultatet visar också att majoriteten av eleverna föredrar att lära sig nya stycken på gitarren med hjälp av sitt gehör över noter.

Au Québec, suivre le cours de français de façon facultative fait partie du processus d’intégration pour les immigrants non francophones (Gouvernement du Québec, 2008). La rareté des études sur les processus d’appropriation de la langue française dans ce contexte (Bourassa-Dansereau, 2010) nous a amenée à décrire et comprendre la trajectoire langagière de femmes immigrantes. Dans notre recherche, la trajectoire langagière est constituée autour du projet personnel (Boutinet, 1998), de la motivation d’accomplissement (Nuttin, 1985) et de la socialisation langagière (Ochs et Schieffelin, 1984). Pour atteindre l’objectif de recherche, nous avons choisi l’approche biographique dont l’une des formes d’exploitation est la biographie langagière (Cognigni, 2009). Pour ce faire, à travers deux entrevues semi-dirigées et un journal d’apprentissage nous avons suivi pendant 4 mois neuf femmes immigrantes, inscrites à des cours à temps complet dont le calendrier régulier dure 2 à 3 mois. Toutes les entrevues se sont déroulées en dehors des cours de français. Au terme des diverses analyses, nous avons observé chez les participantes que la narration et l’écriture de la trajectoire langagière à travers les thématiques du projet personnel, de la motivation d’accomplissement et de la socialisation langagière dans et en dehors du cours de français s’inscrivent non seulement dans un processus d’alphabétisation, mais aussi dans une reconnaissance de leur culture propre, tout en étant un outil favorisant la motivation à l’apprentissage et le maintien dans les cours. À cette occasion, la thèse a permis un meilleur éclairage de leurs conditions de vie et d’apprentissage, mais surtout un autre regard sur les femmes immigrantes, actrices de leur vie, capables d’action et de changement dans leur apprentissage, malgré les divers obstacles rencontrés sur le plan personnel (perte de repère identitaire, culturel, etc.), familial (conciliation étude, éducation des enfants, l’impact du genre, etc.) et pédagogique (retour aux études à l’âge adulte, nouveau rapport au savoir, difficultés inhérentes à la langue française, etc.).

combining approaches to family language policy with a language socialization approach, the present thesis examines family interoctions in five bi/multilingual lronian families in Sweden. The foci of the thesis have emerged from viewing and analyzing video-recordings of the families' everyday interactions, interviews and observations conducted during two phases of fieldwork. The thesis explores family - parents' and children's - language practices and the ways they contribute to the construction, negotiation and instantiation of family language policies. Considering children's active role in family interactions, it explores parents' heritage language maintenance practices and children's responses to these practices. In addition, the thesis examinas siblings' contribution to familial language choices and practices. The thesis documents parental strategies aimed at heritage language maintenance and children's bi/multilingual development. Recurrent interactional practices - through which parents attempted to enforce a monolingual, heritage language, context for parent-child interactions - were explored (Study Il. Through such exchanges the parents positioned themselves as "experts", insisting on the child's compliance, whereas the child's (affectively aggravated) resistance was frequent, and the parents recurrently accommodated the child's language choices by terminating language instruction. Such language maintenance strategies at times resulted in explicit and implicit language negotiations, and the child's growing resistance cantributed to changes in parents' language practices over time (Study Il). Siblings' contribution to shaping the language practices and language environment of immigrant families was explored in Study 111. It shows that siblings corrected each other's language use and choices and provided language instruction (in Swedish, English and heritage languages) when language-related problems occurred. By predominantly using swedish, siblings contributed to language shift. The thesis shows how family members' language practices contribute to heritage language maintenance or language shift and to shaping family language policies. / Denna avhandling använder och kombinerar språksocialisations- och språkpolicy-ansatser och undersöker återkommande samspelssituationer i fem flerspråkiga Iranska familjer i Sverige. Avhandlingens material är videoinspelningar av familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer insamlade under två perioder av datainsamling. I fokus för analyserna är familjers språkliga praktiker och hur föräldrar och barn etablerar eller förhandlar om familjers språkpolicy. Särskilt uppmärksammas barns aktiva roll i familjers interaktioner och det dynamiska samspelet mellan föräldrars försök att bevara hemspråket och barnens agerande och förhållningssätt. Vidare studeras syskonens roll i familjernas språkval och språkanvändning. Avhandlingen delstudier beskriver föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet. Återkommande interaktionella praktiker som föräldrar använde för att upprätthålla en enspråkig hemspråkskontext för förälder-barn interaktioner beskrivs i studie I. Studien visar att barnet ofta gjorde motstånd mot föräldrars insisterande strategier. Motståndet resulterade i olika typer av explicita eller implicita förhandlingar. Barnens växande motstånd bidrog till att föräldrarna ändrade sina språkpraktiker över tid och delvis anpassade sig till barnens språkval (studie llJ. Syskonens bidrag till att utforma familjers språkliga praktiker undersöks i studie 111. Studien visar att syskon korrigerade varandras språkanvändning och språkval och initierade instruktioner på svenska, engelska och hemspråken när olika språkrelaterade problem uppkom. Syskonen använde svenska i stor utsträckning och bidrog på så sätt till språkskifte i familjerna.

International Masters students face daunting challenges in adjusting to a startlingly different UK academic discourse within a short time. Little research has been conducted into these challenges and successful transition strategies. A review of learning development literature identified a set of three models, which has not been related theoretically to international Masters students. The latest, critical model, Academic Literacies, especially offers important insights into these students’ difficulties and potential for integration. This research design explored these learning journeys in depth through interviews in a longitudinal study of MBA and MSc students during the 2009-10 academic year. The rich data were investigated through the qualitative methodology of narrative analysis, with twin aims of recognising similarities but also important differences across the students’ learning experiences. A majority experienced strongly emotional learning journeys. These followed an affective pattern with a downturn early in the academic year influenced by the degree of unfamiliarity in the new culture and academic discourse, mirrored by a corresponding improvement in emotional state during Semester 2 or 3 as these external issues became more familiar and comfortable. Self-efficacy emerged as an especially important factor in achieving academic success, and students’ progression was mapped against this variable using an established, U-shaped transition curve model. The study identifies practical learning development interventions, but also highlights the importance of educational practitioners becoming pedagogically self-reflective to empathise more genuinely with international students’ struggles, and to learn from their diverse experiences in ways that can enrich the process of internationalising western education.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur introduktionen upplevs av nytillträdda chefer samt vilka aspekter som är av betydande relevans för denna upplevelse. Studien har genomförts på en svensk myndighet med omkring 1200 anställda. Studien är av kvalitativ art och empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma chefer som har personalansvar. Vid tolkning av studiens resultat har vi inspirerats av en fenomenologisk ansats, varpå vi har fokuserat på likheter i respondenternas uppfattning av fenomenet. Av studiens resultat framgår att majoriteten av cheferna upplevt introduktionen som gedigen och informativ. Chefernas framträdande upplevelse har visat sig vara organisationens välkomnande klimat. Majoriteten av cheferna är av åsikten att organisationen möjliggjort för socialisationstillfällen i samband med introduktionen. Flertalet av cheferna föredrar att först installera sig i sin arbetsgrupp innan hela verksamhetsförståelsen kan erhållas. Avslutningsvis har den information som delgivits under introduktionen upplevts som tydlig. Ett flertal av cheferna har samtidigt upplevt den som överväldigande och svåråtkomlig. / The purpose of the study is to create a deeper understanding of how newly employed managers experience the orientation program and to explore which aspects that are of great importance in regards to this experience. The study was conducted at a Swedish authority with approximately 1200 employees. A qualitative research design was used in this study and data has been collected through semi-structured interviews with eight personnel managers. During interpretation of the results, we have been inspired by a phenomenological approach where we have focused on similarities in the respondents´ experience of the phenomenon. The result shows that the majority of the managers experienced the orientation program as solid and informative. The welcoming climate of the organization was found to be the most central experience of those investigated. The majority of the managers are of the opinion that the organization has enabled opportunities for socialization during the work orientation. Most of the managers prefer to first settle into their own work team before they are able to obtain an understanding of the business. Additionally, the managers have experienced the information that has been communicated during the work orientation as clear. Meanwhile, a number of the managers mean that the information was overwhelming and inaccessible.

Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth & Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.</p><p>Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.</p><p>Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.</p><p>Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.</p>

Notre travail de thèse entend interroger les liens dynamiques existants entre mobilité quotidienne et socialisation à l'adolescence, au travers du cas d'adolescents résidant au sein de territoires ruraux franciliens. Pour cela, on a fait le choix d'une part de développer une conception particulièrement fine et extensive de la mobilité, qu'on a défini comme étant une interaction spatiale et sociale, ainsi que de procéder à une ethnographie localisée d'un village rural situé dans le sud-est de la Seine-et-Marne, durant près de deux ans et demi, et combinant différentes méthodes de recueil des données (entretiens ethnographiques, observations directe et participante...). D'un côté, l'analyse synchronique de ces liens permet de mettre en évidence une différenciation entre adolescents selon différents éléments centraux de leur socialisation, en l'occurrence dans leur mobilité, la dimension spatiale de leurs ressources sociales ou encore leurs manières d'habiter (usages des différents territoires, rapports à l'espace public et à l'espace domestique...). De l'autre, l'analyse des liens diachroniques entre mobilité et socialisation permet de resituer toute la dimension processuelle de la différenciation qui s'opère entre eux avec l'âge ainsi que les effets socialisants que comportent la mobilité, c'est-à-dire les manières avec lesquelles les pratiques remanient progressivement les dispositions acquises au cours de la socialisation primaire, dans la mobilité, les manières d'être et d'agir et plus largement participent à construire leur identité sociale et culturelle