Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers experience and understand threats and violence aimed towards them in their profession as well as what factors increase and decrease their motivation to report threats and violence from clients in order to conspire to a better work environment for social workers.   Method: The empirical material of this study was collected through semi-structured interviews  with six social workers within child protective service in Sweden.   Theory: The theories used to analyze the empirical material has been Berger and Luckmanns theory about social construction and Lundgrens theory about the normalization process.   Results: The results showed that all six social workers had experienced threats or violence from clients at some point. Our results also indicate that social workers normalize threats and violence from their clients. The normalization may be a result of the mentality that threats and violence is a part of the job which is present among social workers. Another finding was that the social workers propensity to report threats or violence depended on the relationship to the client. If they had a long and good relationship the propensity to report decreased.

Socialsekreterare förväntas alltmer interagera med andra organisationer för att utföra effektivt socialt arbete. En lösning har blivit att introducera mer flexibla arbetsplatser i form av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) för att förbättra interaktion och kommunikation mellan anställda. Denna studie strävar efter att identifiera positiva och negativa aspekter med ABW i relation till socialsekreterares yrkesroll. Syftet är att kunna presentera resultat som är relevanta för praktikers övervägning av att introducera ABW i Socialtjänsten. En litteraturstudie i form av en ”interactive review” har genomförts med syfte att identifiera positiva och negativa aspekter inom tillgänglig forskning om ABW. De identifierade aspekterna av ABW jämfördes med tidigare forskning i relation till socialsekreterares yrkesroll. Ett rollteoretiskt ramverk har använts för att få en djupförståelse för de förväntningar socialsekreterare har i sin yrkesroll och hur de potentiellt kan förändras inom en ABW. Resultatet av analysen visar att ABW kan stärka socialsekreterare i deras samspel och samverkan med andra organisationer men påverkas av tidigare upplevelser och arbetsuppgifter. Samtidigt som samverkan förstärks med andra organisationer har det visats att samverkan inom organisationen försämrats då anställda minskar kommunikationen med sina medarbetare i jämförelse med tidigare arbetsplats. ABW:s betydelse för socialsekreterare behöver däremot värderas i relation till flera faktorer. / Social workers are increasingly expected to integrate with other organizations to produce efficient work. One solution is the introduction of flexible working spaces knows as activity-based workplaces (ABW) to improve interaction and communication between employees. This study intends to identify positive and negative aspects with ABW in relation to social workers professional role. The purpose is to present relevant results for practitioners considering introducing ABW in Social Services' workplaces. A literature review in the form of an interactive review has been conducted with the purpose of identifying positive and negative aspects of ABW in previous literature. The identified aspects of ABW were then compared to previous literature of the professional role of the social worker. Using role theory as a framework, the study analysed the expectations social workers experience in the work and how the expectations are affected by an ABW. Results show that ABW could strengthen the social worker's teamwork and cooperation with other organizations, however this is affected by the social worker's previous experience and work obligations. While cooperation might increase with other organizations, the opposite is true for cooperation within the organization after transitioning to an ABW compared to the previous workplace. Thus, the evaluation of ABW among social workers need to consider multiple factors.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj, de utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. De barn som blir placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran har rätt till en stabil och trygg vård. Trots detta sker sammanbrott vilket kan försätta barnen i ytterligare en utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka socialarbetares tankar om och arbete för att förebygga sammanbrott hos barn som är placerade i familjehem. Frågeställningar i studien har varit: Vilka är orsakerna till att sammanbrott sker? Vilka former av adekvat stöd minskar risken för sammanbrott?I studien genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare i två medelstora kommuner i Stockholm. I analysen framkom tre huvudteman;  Matchning, det vill säga hur väl, samt vilka förutsättningar det finns att matcha det placerade barnet med det tilltänkta familjehemmet.  Sammanbrott och omplacering, med det menas att barnet behöver flytta till en ny placering innan att vådbehovet uppfyllts. Nätverkshem, de hem som tar emot barn som de känt sen tidigare, dessa kan vara vänner till familjen eller släktingar.  Den analyserade empirin har sedan tolkats med hjälp av systemteori och tidigare forskning. I studien framgår att den främsta orsaken till sammanbrott är en bristfällig matchning mellan barn och familjehem. Det framkom även att placering av ett barn behöver göras med ett helhetsperspektiv där matchningsprocessen innefattar rätt skolform, ett familjehem som har förstått uppdraget samt rätt stöd från socialsekreterarna. Helhetsperspektivet jämförs i studien med det systemteoretiska synsättet. I studien framgår även att socialsekreterarna på familjehemsenheten inte är huvudansvariga när det kommer till att matcha familjehem och barn utan att det snarare är handläggare på utredningsenheten samt familjehemsrekryterare i samråd med sina chefer som sköter matchningsprocessen. Utredningsenheten är den enhet där barnet och familjens behov först kartläggs. De kan även besluta om andra stödinsatser, exempelvis familjebehandling, kontaktperson etc. Vid de fall ett barn inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i det egna hemmet fattas beslut om placering i jourhem alternativt familjehem. När barnet placeras i familjehem är tanken att det ska vara en långvarig placering då bedömningen är att det krävs mer jobb i familjen innan barnet kan flytta hem. Oftast är målet en hemflytt till ursprungsfamiljen, det vill säga den biologiska familjen. När barnet blir familjehemsplacerat är det socialsekreterarna (barnhandläggare och familjehemssekreterare) på familjehemsenheten som tar över ansvaret för placeringen. Det framkommer att relationen mellan, handläggare på utredningsenheten och handläggare på familjehemsenheten är kortvarig, de samverkar enbart under överlämningen av ärendet. / Placement in foster care is a common intervention when children and young people are not able to have their needs met in their biological family. Foster homes are the most frequent form of placements in community care in Sweden. Children who are placed in a foster home for permanent care and upbringing have the right to a stable and safe care. Despite this, breakdowns occur, which can put the children in another vulnerable situation. The purpose of this qualitative study has been to investigate how social workers work to prevent breakdowns in the care of children that are placed in foster homes. Questions in the study have been: What are the reasons why breakdowns occur? What forms of adequate support reduce the risk of breakdown? In the study, five interviews were conducted with social workers in two medium-sized municipalities in Stockholm. In the analysis, three main themes emerged:  Matching, namely, how well the social workers can match the child with the foster care homes.  Breakdowns and relocations, when the child has to move before the care needs are fulfilled Network homes, the foster homes that care for someone that they know, it can be the child of a friend or a relative. The analyzed empirical evidence has then been interpreted with the help of systems theory and previous research. The study shows that the main causes of breakdowns are a poor match between children and foster homes. It also emerged that placement of a child needs to be done with a holistic perspective where the matching process includes the right type of school, a foster home that understands the mission and the right support from the social workers. In the study, the holistic perspective is synonymous with general systems theory. The study also shows that the social workers in the family home unit are not primarily responsible when it comes to matching family homes and children, it is rather the investigation unit and foster home recruiters in consultation with their managers. The investigation unit is the unit that charts the families and the children's needs. They can also make decisions regarding if the family need other support efforts, such as contact persons or family treatments. If the family is assessed that the other support efforts are not sufficient, they can decide to put the family in foster care. If the foster care is assessed to take longer time the matter gets transferred to the family unit. In cases where a child is judged not to be able to have their needs met in their own home, a decision is made to place them in an emergency home or a family home. When the child is placed in a family home, the idea is that it should be a long-term placement, as the assessment is that more work is required in the family before the child can move home. Most often, the goal is a move home to the family of origin, namely the biological family. When the child is placed in a family home, it is the social workers (child caseworkers and family home secretary) at the family home unit who take over responsibility for the placement.

Studiens syfte är att öka kunskapen om brukarinflytandet och dess förutsättningar inom socialtjänstens missbruks- och beroende-handläggning, detta genom att utforska hur socialsekreterare inom missbruksenheter uppfattar förutsättningarna till brukarinflytande på individnivå. Detta baserat på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra olika kommuner i Stockholms län. Urvalet har varit målstyrt och således har kontakt tagits med adekvat enhet inom dessa kommuners socialtjänstkontor för att bäst besvara vår forskningsfråga.Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys med hermeneutisk meningstolkning för att sedan analyseras vidare med teorin Empowerment och det teoretiska begreppet gräsrotsbyråkrat. Vi har också använt oss av den teoretiska modellen brukardialogmodellen och dess begreppsapparat i en avslutande analyssammanfattning. Dessa val av teoretiska utgångspunkter för analysen har genomförts efter materialinsamling och har agerat som tolkningsverktyg med den referensram de erbjuder.Studien har visat att de intervjuade socialsekreterarna uppfattar en mängd återkommande och betydande förutsättningar för brukarinflytande på individnivå, inom socialtjänstens missbruksenheter för vuxna. Dessa har kategoriserats i tre huvudteman som vi benämnt socialsekreterarens verklighet, allians och brukarens verklighet. Dessa tre teman är tre dimensioner av de förutsättningar som finns för brukarinflytandet och vad som påverkar det. Det har även varit tydligt att förhandling är något som sker i men också mellan dessa tre teman, likt det lim som fogar ihop det till en helhet. Socialsekreterarna har beskrivit dels den verklighet de själva står inför i sin myndighet med de organisatoriska förutsättningar som står till buds, dels brukarnas verklighet i mötet med socialtjänsten och den situation de befinner sig i. Dessa två verkligheter behöver, enligt socialsekreterarna, tas i beaktan och genom olika relationella och kommunikativa egenskaper behöver en allians uppstå mellan parterna för att möjliggöra en konstruktiv förhandling om inflytandet. / The aim of the study is to increase knowledge about user influence and its prerequisites within the social services' addiction and dependency management, this by exploring how social workers in the substance abuse units perceive the conditions for user influence at the individual level. This is based on six qualitative, semi-structured interviews with social workers from four different municipalities in Stockholm County. The selection has been goal-driven and thus contact has been made with an adequate unit within these municipalities' social services offices to best answer our research question.The interview material has been processed through thematic analysis with hermeneutic sentence interpretation to then be analyzed further with the theory Empowerment and the theoretical concept of Street-level bureaucrat. We have also used the theoretical model of the user dialogue model and its conceptual apparatus in a concluding analysis summary. The choices of theoreticalstarting points for the analysis have been made after material collection have functioned as interpretivetools with the frame of reference they offer.The study has shown that the interviewed social secretaries perceive a variety of recurring and significant conditions that affect user influence at the individual level, within the social services' addiction and dependency units for adults. In our thematic analysis, these conditions have been categorized into three main themes that we have called the social worker's reality, alliance, and the user's reality. These three themes are three dimensions of the conditions that exist for user influence and what affects it. It has also been clear that negotiation is something that takes place in but also between these three themes, like the glue that joins it together into a whole. The social secretaries have described, on the one hand, the reality they themselves face in their authority with the organizational conditions that are available, partly the user’s reality in the meeting with the social services and the situation they are in. These two realities, according to the social secretaries, needs to be considered and through different relational and communicative characteristics, an alliance needs to emerge between the parties to allow for a constructive negotiation about the influence.

Summary: This study aims to describe how social workers experience media and its significance in relation to the professional role and the professional status. The media holds a position of power since they choose what is published and thus have a significant influence on the public’s thoughts and opinions. Previous research shows that media reporting about the social service often consists of criticism of their work and actions. It also shows that negative coverage from media may have a negative impact on the status of social workers. The method in this study is qualitative and based on interviews from nine social workers, all of whom are active within the children and family-unit. The collected material is analyzed from the theoretical framework: profession theory and emotion sociology. Findings: The result given from the interviews shows that media coverage about the social services and social workers is predominantly negative. The social workers experience that the media coverage does not affect how they perceive their own professional status, but they feel that it affects how the public and clients view the status of social workers. The social workers also experience that the media coverage affects the client work since the social workers receives additional work and higher workload due to the preconceptions that clients bring into the meeting.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom missbruk och beroende resonerar kring innehållet i debatten gällande avkriminalisering av narkotika för eget bruk. Val av datainsamling var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma socialsekreterare inom missbruk- och beroende området. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån stigmatiseringsteorin och totalkonsumtionsteorin. Studien visar att det inte finns någon enhetlighet i socialsekreterarnas åsikter och resonemang gällande området och att det likt debatten föreligger en polarisering även här. Resonemangen som fördes av socialsekreterarna i studien gick att koppla till tre olika åsiktsläger. Den prohibitionistiska linjen som förespråkar en fortsatt kriminalisering av narkotika för eget bruk, det restriktiva folkhälsoperspektivet som efterlyste ett mer allomfattande perspektiv kring frågan och den pragmatiska harm reduction linjen som menar på att en avkriminalisering av eget bruk hade varit ett steg i rätt riktning. Studien visar att den huvudsakliga fördelen som socialsekreterarna upplevde med en avkriminalisering av eget bruk hade varit att man minskar stigmatiseringen kring människor som lever med missbruksproblem. Den huvudsakliga nackdelen som identifierades var att tillvägagångssättet hade kunnat leda till en ökad acceptans för narkotika i samhället, vilket hade lett till att fler människor använder narkotika och att man hade fått fler narkotikarelaterade problem. Studien visade även att socialsekreterarnas åsikter kring området påverkats av det praktiska mötet med målgruppen och att detta bidragit till antingen en mer restriktiv eller mer liberal hållning i frågan. / The purpose of this study was to investigate how social workers in the field of substance abuse and addiction reason about the content of the debate regarding the decriminalization of drugs for personal use. The choice of data collection was semi-structured interviews with seven active social workers in the field of substance abuse and addiction. The empiric has been processed through thematic analysis and analyzed on the basis of the stigma theory and the total consumption theory. The study shows that there is no uniformity in the social workers' opinions and reasoning regarding the area and that, like the debate, there is a polarization here as well. The reasoning given by the social workers in the study could be linked to three different opinion camps. The prohibitionist line advocating the continued criminalization of drugs for personal use, the restrictive public health perspective calling for a more comprehensive perspective on the issue, and the pragmatic harm reduction line arguing that decriminalization of drugs for personal use would have been a step in the right direction. The study shows that the main advantage that the social workers experienced with decriminalization of drugs for personal use had been to reduce the stigma surrounding people living with substance abuse problems. The main disadvantage identified was that the approach could have led to increased acceptance of drugs in society, which would have led to more people using drugs and to more drug-related problems. The study also showed that the social workers' views on the area were influenced by the practical meeting with the target group and that this contributed to either a more restrictive or more liberal attitude on the issue.

Var 8e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen och idag uppskattas 38’000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha utsatts för ingreppet. I Sverige är socialtjänsten en av de instanser som ansvarar för att möta, skydda och hjälpa dessa flickor och kvinnor - men arbetet med kvinnlig könsstympning har visat sig vara allt annat än lätt. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av förutsättningarna för att arbeta med frågor som rör kvinnlig könsstympning inom ramen för socialt arbete. Detta genom att ställa frågor som om och hur socialsekreterarna arbetar med kvinnlig könsstympning, vad som anses påverka förutsättningarna med arbetet samt vilka hämmande respektive främjande faktorer socialsekreterarna upplever förekommer i arbetet med dessa frågor. Studien intar en induktiv, kvalitativ ansats och empirin består av intervjuer med socialsekreterare från olika enheter inom socialtjänsten. Empirin analyseras med hjälp av tematisk analys och studiens teoretiska ramverk består av systemteori, organisationsteori samt Foucaults teori om sexualitet. Studien resulterar i tre huvudteman och ett bi-tema vilka bedöms utgöra de mest betydelsefulla förutsättningarna för socialsekreterarna i arbetet med kvinnlig könsstympning. Dessa är kontextuella förutsättningar, kunskap som förutsättning, organisatoriska förutsättningar och det faktum att det rör det kvinnliga könet. / Every 8 seconds, a girl is genitally mutilated somewhere in the world - and today it is estimated that 38,000 girls or women living in Sweden have been subjected to the procedure. In Sweden, the Social Services are one of the agencies responsible for meeting, protecting, and helping these girls and women - but the work with female genital mutilation has proven to be anything but easy. This study aims to examine social workers' experiences of the conditions for working with issues related to female genital mutilation within social work. This is done by asking questions such as whether and how the social secretaries work with female genital mutilation, what is considered to affect the conditions of the work and what inhibiting and promoting factors the social secretaries experience occur in the work with these questions. The study takes an inductive, qualitative approach and the empirical data consists of interviews with social secretaries from various units within the Social Services. The data is analyzed with thematic analysis and the study's theoretical framework consists of systems theory, organizational theory and Foucault's theory of sexuality. The study results in three main themes and one secondary theme, which are perceived to be the most important prerequisites for the social secretaries in the work with female genital mutilation. These are contextual preconditions, knowledge as a precondition, organizational preconditions, and the fact that it regards the female gender.

Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Får de vara med? En kvantitativ studie om barns delaktighet i utredningar. Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Syftet med denna studie är att undersöka i hur hög utsträckning socialsekreterare gör barn och ungdomar delaktiga i BBIC-utredningar. Undersökningen avgränsas till Malmö stad och omfattar de socialsekreterare som arbetar med grundutredningar på Barn och Familj. Våra frågeställningar är: Till hur stor del är barn och ungdomar delaktiga i utredningar som rör dem själva i kontakten med socialtjänsten i Malmö Stad? Hur ser socialsekreterarnas kontakt med barnen ut under utredningsprocessen? Vilka faktorer minskar respektive ökar barns delaktighet? Hur implementerar socialsekreterarna barns delaktighet i utredningsarbetet? Och i vilken utsträckning görs det? De teoretiska perspektiv som används i denna studie är Shiers delaktighetsmodell och handlingsutrymme.Studiens resultat visar att delaktigheten överlag är relativt god i jämförelse med vad man har kunnat se i tidigare studier. Däremot anser socialsekreterarna att de skulle vilja träffa barnen mer under utredningen och få möjlighet att lägga mer tid på varje utredning. I vår undersökning ser vi att vårdnadshavarna är mer delaktiga när det gäller de yngre barnen men att delaktigheten blir mer jämlikt fördelad mellan barn och vårdnadshavare ju äldre barnen blir. Ett tydligt mönster är att delaktigheten överlag ökar med barnets ålder, vilket går helt i linje med SoL 11:10.Vår studie visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas av såväl individuella som organisatoriska faktorer, exempelvis personalomsättning och kompetens. Nyckelord: barn, barnavårdsutredningar, BBIC, delaktighet, samarbetsallians, socialsekreterare, socialtjänsten. / Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Can they be involved? A quantitative study of children's involvement in investigations. Degree project in social work 15/30 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2016The purpose of this study is to investigate to what extent social workers makes and let children and youths be a part in BBIC-investigations. The study is limited to Malmö stad and comprises social workers who works with standard investigations at the compartment for children and families. Our questions are: To what extent are children and youths involved in investigations which concern the contact between themselves and social services in Malmö stad? How is the contact between the social worker and the children during the investigation? Which factors might decrease or increase the part played by the child? In what way does the social worker implement the child’s involvement in the investigation? And to what extent is this done? The theoretic perspectives used in this study are Shier’s pathway to participation and room to maneuver. The result of this study shows that the participation is over all good in comparison to earlier studies. However, the social workers would want to meet the children more during the investigation and to get the opportunity to put more time into every investigation. In our investigation it is clear that the legal guardian is more involved when it is cases with younger children, whilst the level of involvement becomes more equal when the children become older. A clear pattern is however that the involvement increases with the age of the child, which goes in line with SoL 11:10. Our study shows that the social worker’s room to maneuver is limited by individual and organizational factors, e.g. employee turnover and competence. Keywords: BBIC, children, child welfare investigation, cooperative alliance, involvement, social workers, social services.

The study aims to investigate the social worker's experiences of working with cases supported by LVU, with a focus on challenges and handling of these challenges. Furthermore, a rela-tional perspective was adopted to examine how social workers experience the relationship and alliance with the client in LVU cases. The study was performed within a qualitative, semi-structured interview format. The inter-views were conducted with social workers making decisions within matters regarding chil-dren and youths, with support from LVU. Five social workers from four different units in three central Swedish localities participated in the study. Thematic analysis utilizing previous research alongside the theoretical concept’s street-level bureaucracy, discretion, and alliance, was applied to analyze the collected material. The results showed a professional role characterized by complexity in the form of difficult assessments due to time restraints and limited discretion. Further affecting is the duality of making assessments and decisions concerning the lives of others, whilst establishing a neces-sary relation to succeed in the active client work. Furthermore, the results show that a rela-tional approach is also applicable in compulsory care matters.

The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.