This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.

Title:” Now I took his child, what will he do with mine?” A qualitative study on threat and violence aimed at social workers within child protective service. Authors:  Emma Andersson and Torbjörn Sjölin. Supervisor:  Peter Hultgren. Assessor: Barzoo Eliassi. Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers within child protective service understand and experience threat and violence aimed at them in their profession and how these understandings and experiences affects their well-being. The study will provide an understanding of the subject at hand and can also lead way for new research areas of how to improve the well-being of social workers within this field.   Method: A qualitative approach based on semistructured interviews has been used as method in this study. To collect empirical material seven currently working social workers from three different municipalities in the same region were interviewed. Theory: The theoretical points of this thesis has been Berger and Luckmanns theories about social construction, theory of social cognition and a model produced in the writing of how interaction between experience and understanding affects the well-being. The different theories and approaches has been a valuable tool to analyze the empirical material gathered in the study. Results: The result of this study is divided in different themes based on the purpose of the study. Our results indicate that social worker within child protective service consider threat and violence as occurring within their profession and that this perception has a negative impact on their well-being. Even though social workers consider threat and violence as not acceptable at work and perceive threat as a part of their job they continue to fulfill their obligations at work. The main explanation, found in this study, is that they consider the well-being of children as higher valued than their own.

The purpose of this study was to understand what perceptions the social workers in the social services perceives the clients have about the social services and how this can affect the social workers in their work and private life. The data in this study was collected through a survey, conducted by social workers in six different municipalities. The study has been carried out through a mixed method research. The data was thereafter analyzed through a univariate analysis and a content analysis. The findings in this study shows that a majority of the social workers feel that the clients have bad perceptions about the social services. These are based on several factors, such as own experiences and feelings of shame. Media and rumors also play a significant role. Furthermore, the study also shows that the social workers are most affected in their work than in their private life. Another finding the study showed is that support from the director and the colleagues is a way for social workers to manage the clients' perceptions about them. Explaining and clarifying to the client and the public what the social service means, is an another way of managing it.

Syftet med studien är att undersöka om socialsekreterares bedömningar vid orosanmälningar kring unga påverkas av om den unga har en ADHD-diagnos eller inte. Hypotesen var att socialsekreterares bedömningar kring behov av omedelbart skydd, skäl till oro för den unge, om utredning ska inledas eller inte samt identifierade risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt beroende på om den unge har en ADHD-diagnos eller inte. En kvantitativ vinjettundersökning med tillhörande enkätfrågor genomfördes. Två vinjetter utformades med den enda skillnaden att i den ena vinjetten fanns det information om att ungdomen har en ADHD-diagnos. Sammanlagt besvarade 86 socialsekreterare för barn och/eller unga undersökningen, 42 besvarade vinjetten med ADHD och 44 besvarade vinjetten utan ADHD. Resultatet visar statistiskt signifikanta skillnader i socialsekreterares bedömningar gällande fem orosområden (beteendeproblematik hos ungdomen, psykisk ohälsa hos ungdomen, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos ungdomen, ungdomens förmåga att klara sig själv samt fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos mamman) och en riskfaktor (mammans alkoholanvändning) beroende på om ungdomen har ADHD-diagnos eller inte. Det påvisades inga statistiskt signifikanta skillnader i bedömningarna när det gäller omedelbar skyddsbedömning, förhandsbedömning eller uppmärksammade skyddsfaktorer. Resultaten diskuteras i relation till om socialsekreterarnas kunskap om ADHD, sociala representationer om ADHD och stereotyper om ADHD har påverkat resultaten. Resultatet från denna studien kan bidra till diskussionen om ADHD i social barnavård samt kan användas för att öka medvetenheten hos socialsekreterarna kring hur de hanterar bedömningar av ungdomar med ADHD-diagnos, för att främja att bedömningar fattas på reella grunder. Resultatet skulle också kunna utgöra en grund för vidare forskning exempelvis genom kvalitativa studier på området för att få en djupare förståelse och synliggöra orsakerna till skillnaderna mellan vinjetterna. / The purpose of this study was to examine social workers’ assessments regarding a notification of concern of adolescents are affected by whether the adolescent have an ADHD diagnosis or not. The hypothesis was that social workers’ assessments of need of immediate protection, reason for concern for the adolescent, whether an investigation should be initiated or not and their identification risk and protection factors differ depending on whether the adolescent has an ADHD diagnosis or not. A quantitative vignette survey with associated questionnaire was conducted. Two vignettes were designed with the only difference that in one vignette there was information that the adolescent has an ADHD diagnosis. Altogether, 86 social workers handling investigations of children and/ or young persons, participated in the study, whereof 42 handled the vignette with ADHD and 44 the vignette without ADHD.  The result shows statistically significant differences in social workers’ assessments regarding five areas of concern (behavioral problems in the adolescent, mental illness in the adolescent, physical or mental disability in the adolescent, the adolescent’s ability to cope with herself and physical or mental disability in the mother) and one risk factor (mother's alcohol use), depending on whether the adolescent has ADHD diagnosis or not. There were no statistically significant differences in assessments regarding immediate protection assessment, preliminary assessment or identified protection factors. The results are discussed in relation to whether social workers´ knowledge about ADHD, social representations of ADHD and stereotypes of ADHD may have influenced the results. The results of this study can contribute to the discussion on ADHD in social childcare and can be used to raise awareness among social workers´ about how they handle assessments of adolescents with ADHD diagnosis in order to promote that assessments are made on real grounds. The result could also provide a basis for further research, for example through qualitative studies in the field, in order to gain a deeper understanding and to highlight the causes of the differences between the vignettes.

The aim of this study is to examine how social workers within the child protective services define children’s participation and what the strategies are to achieve it. Our method was to interview six social workers about their experiences of their pursuit to make children participate during a child protection investigation. The theoretical framework we used to analyze our results was Shier’s pathways to participation. This model is based on five levels of participation, which has different degrees of participation for children. The main finding of this study was that the social workers define children participation as that they should be listen to, be informed and have the ability to choose in what way they participate. Furthermore, we can see from the social workers descriptions about their strategies and the structure of the organisation that they live up to parts of Shier’s criterias for level one, two and tree. Our results both confirm and contrast international and national studies in this field of research.

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own. Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort? Further analysis of the accounts of informants’ views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention. In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.

Syftet med studien är att ta reda på hur anknytningen med familjehemsföräldrarna och kontakten med socialtjänsten påverkar ett barn vid en familjehemsplacering och vidare in i vuxenlivet. Dessutom studeras även hur god anknytning främjar en familjehemsplacering och kontakten med socialtjänsten. Studien har en kvalitativ ansats och fem intervjuer med vuxna personer som bott i familjehem har genomförts. Delar av Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys (2010) föreställning om KASAM användes vid analys av uppsatsens empiri. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har upplevt en trygg anknytning till familjehemsföräldrarna när de var placerade som barn. En trygg anknytning i familjehemmet grundar sig på regler, rutiner, engagemang och samhörighet mellan det placerade barnet och familjehemsföräldrarna. Barn med en otrygg anknytning får det svårare att skapa nya relationer och utveckla en trygg relation till familjehemsföräldrarna vid en familjehemsplacering. I socialtjänstlagen står det att alla barn som placeras i familjehem ska ha en socialsekreterare som kontaktperson (2015:982). Familjehemsplacerade barn behöver en socialsekreterare som de känner tillit till, för att öka möjligheterna till att utveckla bra relationer i familjehemmet och att upptäcka eventuella missförhållanden. / The purpose of this study is to examine how the connection with the foster parents and the contact with the social services affects a child during a foster care placement and later in life. Furthermore, it also examines how good connection favours a foster care placement and the contact with the social services. For the study, a qualitative method was used. Five interviews took place with adults who have, at some point during their childhood, been in foster care. Parts of Bowlbys attachment theory and Antonovskys (2010) idea of KASAM was used to analyze the study’s empirics. The result shows that all adults who got interviewed in this study felt they had good relations with the foster parents and felt safe in their presence during the time they spent in foster care. Four guidelines for a good relationship between a child and their foster parents has showed to be rules, structure, commitment and affinity. Children who feel insecure with their current relations have a harder time building new relations and will have a tough time creating good relations within the foster home. The Social Service Act demands that every child in foster care shall be assigned a social secretary (2015:982). Children who has been placed in foster care needs a social secretary that they feel they can trust, this will increase the possibility of good relations within the foster home.