Studien undersöker utmaningar inom socialtjänstens arbete med barnutredningar och relationen till föräldrar, specifikt när relationen till föräldrar inte blir produktiv och snarare hindrar utredningsarbetet. Konsekvenser av en dålig relation kan vara att barnet blir osynligt i processen då fokus hamnar på föräldrars problematik och känsloliv, samt att barnets situation inte kan utredas och barnet riskerar att fara illa. Studien är kvalitativ och använder sig av semi-strukturerade intervjuer som tolkats ur begrepp från compassion-fokuserad terapi. Studien har genomförts med en deduktiv ansats och en tematisk analys. Resultat visar att relationens problem ofta handlar om föräldrars känsloliv och primitiva affektsystem, vilket beror på biologiskt och evolutionärt naturliga reaktioner i situationer där föräldraskapet hotas. Möjligtvis kan socialsekreterare bemöta föräldrar på ett mer ödmjukt sätt om de har en generell kunskap om hur affektsystemen påverkar föräldrar i mötet med socialtjänsten samt låta föräldrarnas affekt vara en del av processen. / This study examines the challenges that social workers in the child protective services face in relations to parents, specifically when the relationship with parents become problematic and hinders the investigation. The consequences of a bad relationship can be that the child becomes invisible in the investigation process because the problems and feelings of parents stand in the way. There is also the risk that the living situation of the child is left undiscovered and that harm may come the child. This is a qualitative study that used semi-structured interviews, analyzed through terms from compassion-focused therapy. The study used a deductive approach with a thematic analysis. The result shows that problems in the relationship often come from the feelings of parents and how they are effected by primitive affects that can be explained by biology and evolution. These reactions are natural in these circumstances regarding how parents might feel threatened in their parental status. Social secretaries might be able to treat parents in a humbler manner, with a general knowledge of how parents react according to primitive affects when meeting the child protective services, and maybe let the feelings of parent be a part of the process.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. / The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andra faktorer än bara lagar som påverkar förutsättningarna för att socialsekreteraren ska kunna utföra sitt arbete på ett adekvat sätt och att det i nuläget finns fler hinder än möjligheter för en socialsekreterare att arbeta för barnets rättigheter och bästa. / The purpose of this thesis has been to investigate the factors that are influencing govern social workers' work with children's rights and participation and the importance of the Convention on the Rights of the Child in the work of social workers and whether any changes has occurred since the Convention on the Rights of the Child was incorporated into law. The study was based on five qualitative semi-structured interviews, three of which were conducted with social workers and two with current assistant unit managers in a family unit. The empirical data was analysed using thematic analysis, and the analysis was guided by the theoretical perspectives of systems theory and street level bureaucracy, as well as the theoretical concepts of child perspective and children's perspective. The study has shown that the Convention on the Rights of the Child has always played a natural part in the social workers' working methods, both practically and theoretically. However, the study also reveals that the major changes that have occurred since the Convention on the Rights of the Child became law are more related to the work of other actors rather than the social workers encountered in this study.  The overall conclusions of the study can be summarized in the following points; Social systems determine the social worker's ability to perform their work, Political priorities affect the social worker's conditions to a great extent, The Convention on the Rights of the Child has provided tools for other actors to adopt a child rights perspective, The organizational conditions in each unit play a major role. In conclusion, the results of our study show that there are many factors other than just laws that affect the conditions for the social worker to be able to perform their work adequately, therefore there are currently more obstacles than opportunities for a social worker to work for the rights and best interests of the child.

The aim of the study was to create a greater understanding concerning social workers'experience and their discretion to balance between voluntary and compulsoryinterventions in child welfare. Furthermore, we wanted to investigate social workers'attitudes regarding the implementation of an intermediate compulsory care accordingto the law regarding compulsory care of children and adolescents. Previous researchhas identified a problem where the child is between voluntary and compulsorylegislation which can lead to the child continuing living in harmful conditions. Theempirical data is based on nine interviews with social workers in child welfareinvestigations units in Sweden. Lipsky's (2010) theory of street-level bureaucrats andthe term discretion were used to analyze the data and interpret the results obtainedfrom the study. The results showed that social workers' experience limited discretion.Strategies that were most successful were the relationship-building between socialworker and caregivers, communicative skills, and the application of the law. Thestudy also revealed that social workers had different points of view regarding animplementation of an intermediate care. Some find the implementation hard toenforce in practice, even though it could result in increased child protection. Theconclusion of the study was that the social workers would rather add moreinterventions than an implementation of an additional compulsory law. / Syftet med studien var att skapa en förståelse för socialsekreterares erfarenheter och deras förmåga att balansera mellan frivilliga och tvingande insatser inom den sociala barnavården. Dessutom ville vi undersöka socialsekreterares inställning till implementeringen av ett mellanvårdstvång enligt 2 § i lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Tidigare forskning har identifierat ett problem där barnet befinner sig mellan frivilliga- och tvångsinsatser, vilket kan leda till att barnet fortsätter att leva under skadliga förhållanden. Empirin baseras på nio intervjuer med socialsekreterare inom den sociala barnavården i Sverige. Lipskys (2010) teori om street-level bureaucrats och begreppet handlingsutrymme användes för att analysera data och tolka de resultat som erhållits från studien. Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde ett begränsat handlingsutrymme. Strategier som var mest framgångsrika var relationsskapande mellan socialsekreterare och vårdnadshavare, kommunikativa färdigheter och tillämpning av lagen. Studien visade också att socialsekreterare hade olika inställningar om implementeringen av ett mellanvårdstvång. Vissa tycker att det är svårt att genomföra i praktiken, även om det skulle kunna leda till ökat skydd för barnet. Slutsatsen av studien var att socialsekreterare hellre vill ha tillgång till fler insatser än en implementering av ytterligare en tvångslagstiftning.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.

Bakgrund: Under 2015 ansökte 35 369 ensamkommande barn om asyl i Sverige, vilket var en kraftig ökning jämfört med tidigare och senare åren. Det fanns tidigare brister i socialtjänstens ansvarsutövning gentemot ensamkommande barnen även under normala omständigheter. Vi har undersökt om socialtjänsten kunde tillgodose barnens behov och rättigheter i enlighet med socialtjänstlagen och barnkonventionen efter att så många asylsökande barn anlände i Sverige i en kort tid år 2015. Syfte: Syftet med studien var att studera hur har socialsekreterarna inom socialtjänsten upplevt och utfört sin roll och ansvarsutövning angående ensamkommande barn som anlänt i Sverige år 2015 och senare. Vår frågeställning var: Hur har socialtjänstpersonalen utfört sin ansvarsutövning gällande integrationsprocess av ensamkommande barn som har kommit till Sverige 2015 och senare? Metod: Undersökningen gjordes genom kvalitativ metod med 20 semistrukturerade intervjufrågor som formulerades och ställdes till nio utvalda erfarna social/barnsekreterare i Göteborgsregionen. Intervjuerna genomfördes på distans antingen digitalt eller telefonledes på grund av rådande Corona pandemin och spelades in och sedan transkriberades. Resultat: Respondenterna upplevde situationen under flyktingvågen 2015 som ”stressig”, ”jättetuff”, ”kaotisk” och ”överbelastande” då varken kommuner eller samhället var förberedd för ett sådant stor inflödet av flyktingar. Konsekvensen blev då att ensamkommande barnens basala behov såsom socialhandläggare, god man och boende ombesörjandes inte i god tid. Barnens integrationsprocess påverkades negativt och osäkerhet kring asylprocessens orsakade psykisk ohälsa hos ensamkommande barnen. Socialtjänstens ansvarsutövning angående ensamkommande barnens integration och empowerment var således bristfällig i början som förbättrades under senare åren. Slutsats: Socialsekreterarna kunde inte följa sina riktlinjer utifrån socialtjänstlagen under hösten 2015. De var tvungna att prioritera barnens basala behov såsom boende och ekonomiskt stöd över integrationsprocessen under en lång och stressig period då det saknades boende, skola med mera. Det blev dock bättre senare när kommunen anställde fler socialsekreterare, tolk och god man. / Background: Statistics shows that 35 369 unaccompanied children applied for asylum in Sweden in 2015. It was a dramatic increase in number of asylum seekers as compared to the previous years and the following years. There were insufficiencies in performance of Social Services regarding unaccompanied children in previous years under normal circumstances. We wanted to study if the Social services were able to meet the basic needs and rights of the unaccompanied children in accordance with the Social Services Act and the UN’s Children’s Convention after the huge influx of asylum seekers in Sweden in a short span of time in 2015. Objective: The purpose of our research was to study the experiences of personnel of The Social Services about their performance of their duty regarding integration and empowerment of unaccompanied children who have come to Sweden in 2015 and onwards. Our question formulation was: How have the personnel of the social services performed their duties regarding integration of unaccompanied children who have come to Sweden in 2015 and onwards? Method: Qualitative method was chosen for this study in which we formulated a questionnaire consisting of 20 semi-structured questions and interviewed a group of nine experienced social workers in Gothenburg region. The interviews were done digitally or by telephone due to Corona pandemic. All the interviews were recorded and then transcribed. Results: The respondents had experienced the situation in 2015 as “stressful”, “very tough”, “chaotic” and “overwhelming” as neither the counties nor the society at large was ready for such a huge influx of refugees. As a consequence, the basic needs of the unaccompanied children were not fulfilled, such as right to shelter, and allocation of case officers and legal guardians were delayed. It had a negative effect on the children’s integration process and uncertainty about their asylum process had caused psychiatric illness. Conclusion: The social workers could not follow their guidelines of in accordance with The Social Services Act in 2015. They were instead forced to prioritize the basic needs of the children, such accommodation, daily expenses and school over integration and empowerment. It got better, however, as the situations improved later on as the counties had employed more social workers, interpreters and legal guardians.

This qualitative study's aim is to understand how social workers in child care protective services handle client initiated violence. The aim is also to explore the social workers' experiences of their managment's support regarding client initiated violence. Data from seven social workers have been analyzed using the theory about coping by Lazarus and Folkman (1984). This studys' result show that social workers can experience negative feelings when exposed to client initiated violence. Some social workers cope with these feelings by using emotion-focused coping strategies such a distancing, avoidant behavior, understanding, empathic approach or trying to see the situation through the eyes of the client. The results also show that social workers also use problerm-focused coping strategies in theratening or violent situations. This can entail self-reflection, erasing personal data from the internet, clear communication, support from colleauges or managers, participating in supervision and learning to set limits. Sometimes the social workers used both emotions-focused and problem-focused coping strategies at the same time. Furthermore the social workers' experiences of their managments' support and preventive work was mainly positive but some claim that the preventive work could improve to increase work saftey and well being among the social workers.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och analysera vilka faktorer socialsekreterare på mottagningsenheten för barn och unga beaktar vid bedömandet av inledande av utredning efter anmälan avseende ungdomsbrottslighet. Studien bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på mottagning för barn och unga i socialtjänsten. Vidare analyserades samtliga intervjuer utifrån tematisk analys. Genom en tematisk analys visar det övergripande resultatet att brottets karaktär, föräldraförmåga, ungdomens beteende, tidigare kännedom och polisens beskrivning av ungdomen påverkar socialsekreterarnas bedömning gällande att inleda utredning på unga som begår brott eller är misstänka för brott. Socialsekreterarna i vår studie klargjorde att brottets karaktär var av betydelse vid bedömning om att inleda utredning, sett till brottets allvarlighet. Föräldraförmåga belystes som en faktor som antingen skapade oro hos socialsekreterarna eller minskade deras oro då föräldrarna uppvisade god föräldraförmåga. De beskrev även ungdomens beteende som en faktor som togs i beaktning vid socialsekreterarnas bedömning, men ungdomens beteende var av störst vikt vid mindre allvarliga brott. Tidigare kännedom om en ungdom resulterade i att socialsekreterarna många gånger bedömda att inleda utredning. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att socialsekreterarnas bedömning inte endast påverkas av själva brottet, utan en helhetsbedömning av faktorer runt ungdomen tas främst i beaktning. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze which factors social workers, at the reception unit for children and young people, take into account when assessing the initiation of an investigation after a report regarding juvenile delinquency. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers who work at reception for children and young people in social services. Furthermore, all interviews were analyzed based on thematic analysis which as an overall, results in showing that the nature of the crime, parenting skills, the youth's behavior, previous knowledge, and the police's description of the youth influence the social workers' assessment of whether to initiate an investigation into young people who commit crimes or are suspected of crimes. Moreover, the social workers in our study clarified that the nature of the crime was important when deciding whether to initiate an investigation, given the seriousness of the crime. Parental ability was highlighted as a factor that either created concern for the social workers or reduced their concern when the parents demonstrated good parenting ability. Similarly, they also described the youth's behavior as a factor, considering the social workers' assessment, but the youth's behavior was of greatest importance for less serious offences. Previous knowledge of a young person resulted in the social workers many times deciding to initiate an investigation. In short and based on the results, we could conclude that the social workers' assessment is not only influenced by the crime itself, but an overall assessment of factors surrounding the young person is mainly taken into account.

Socialsekreterare inom barn och unga är en yrkesgrupp där det förekommer hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det framkommer i socialtjänstlagen att myndighetsutövningen inom socialtjänsten ska ske skyndsamt, vilket ställer krav på att socialsekreterare har en hög arbetsprestation. Syftet med studien var att undersöka ledarskap i socialtjänsten och dess påverkan på arbetsprestationen hos socialsekreterare utifrån en tematisk analys. Det resultat som framkom kring ledarskapet är att socialsekreterare och chefer inom barn och unga beskriver de positiva egenskaper hos chefen kopplade till det tillitsbaserade ledarskapet och tillitsbaserad styrning. Tillit, tydlighet och lyhördhet framkommer som de mest betydande egenskaper för ett bra ledarskap. Arbetsprestation har definierats utifrån uppgiftprestation, kontextuell prestation och kontraproduktiva beteenden. Positiv stress anses var den främsta faktorn som bidrar till en hög arbetsprestation enligt socialsekreterarna. Vidare visar resultatet att det kollegiala stödet och trivsel i arbetsgruppen påverkar socialsekreterarnas arbetsprestation och att chefen påverkar de aspekter indirekt i sitt ledarskap. Chefens direkta påverkan synliggörs i socialsekretarens arbetsbelastning, hur chefen kommunicerar, ger feedback och att chefen är närvarande och möjliggör tid för sina medarbetare. / Social workers for children and young people are a professional group where there is a high workload and stress-related sick leave. It is stated in the Social Services Act that the exercise of authority in social services should be done promptly, which requires that social workers have a high work performance. The purpose of the study was to examine leadership in social services and its impact on the work performance of social workers based on a thematic analysis. The result that emerged about leadership is that social workers and managers in children and young people describe the positive characteristics of the manager linked to trust-based leadership and trust-based management. Trust, clarity, and responsiveness emerge as the most significant characteristics for good leadership. Work performance has been defined in terms of task performance, contextual performance, and counterproductive behaviors. Positive stress is the main factor contributing to high job performance according to the social workers. Furthermore, the results show that the collegial support and well-being in the work group influence the social workers' job performance and that the manager influences these aspects indirectly in his leadership. The manager's direct influence is visible in the social worker's workload, how the manager communicates, gives feedback and that the manager is present and makes time for his or her employees.

This study focuses on the proposed legislative amendment regarding mandatory reporting. The purpose of the study is to investigate how social workers within social services perceive the legislative proposal on mandatory reporting, identify ethical dilemmas that social workers associate with the mandatory reporting law, and explore how they reason about handling these dilemmas. Consequently, three research questions have been formulated and answered using a qualitative interview method. We interviewed six social workers and within social services from different areas. Lipsky's theory of Street-level bureaucrats (1980) and previous research in this area were used as theoretical frameworks.  Our results indicate that social workers attitudes toward the legislative proposal vary; some remain critical, while others consider it similar to any other legislative proposal that regulates their work. Regarding the question of ethical dilemmas, they agree that such dilemmas can arise, but it does not necessarily affect all social workers. Concerning the management of role conflict and ethical dilemmas arising from mandatory reporting, there are different responses answers range from adapting the law to social workers' varied choices in handling this situation. Some argue that they want to align with the client's side, finding support in the organization's guidelines. On the other hand, there are those who believe it is best to follow the law to avoid potential consequences that may arise and conflict with the organization's mission and requirements. Some even choose to leave the workplace if they cannot align with the client within the organization's framework.