Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk. Resultatet i studien visar att eleverna har ett positivt förhållningssätt till elevinflytande och dess demokratiska innebörd. Ämnets praktiska karaktär, lärarens/instruktörens kompetens, delaktigheten i samtal och utvärderingar samt elevernas strävan att utvecklas inom sin idrott uppfattas skapa goda möjligheter till elevinflytande. Eleverna uppfattar att deras bristfälliga kompetens, jämfört med lärarens/instruktörens, kan utgöra förhindrade möjligheter till inflytande. Uppfattningar om att deras åsikter är irrelevanta till ämnets syfte, och att de emellanåt ges inflytande utan ramar, uppfattas vara andra hinder till elevinflytande. Elevinflytande uppfattas som en viktig faktor till lärande, bland annat för att eleverna tillåts göras delaktiga i planering och utformning av lektioner. Genom elevinflytande uppfattar eleverna även att de blir ansvarstagande för deras utveckling, både som idrottsutövare och människor. Ur studien framkommer det även att elevinflytande möjliggör självreflektion och medvetandegör lärandeprocessen i ämnet specialidrott.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser specialidrott vet eller tror sig veta om kunskapskrav och hur de bedöms i ämnet. Syftet är att få kunskap om vad elever vet om kunskapskrav och bedömning. Hur uppfattar elever vad det är som är avgörande för betygssättningen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad vet specialidrottselever om kunskapskraven i ämnet Specialidrott? Hur uppfattar specialidrottselever att de blir bedömda i ämnet specialidrott? Metod Vald metod för denna studie är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Antalet intervjuer i studien är åtta stycken. Urvalet av respondenter med jämn könsfördelning skedde genom ett strategiskt urval av ett gymnasium med specialidrottsinriktning för elever i åk 2. Teoretisk utgångspunkt för analys av empiri har varit ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet Resultatet visar att eleverna har en uppfattning, god grundkunskap och stor medvetenhet när det gäller kunskapskrav rent generellt. När det gäller undervisningen är deras egen insats och förtroendet för läraren de saker de nämner mest frekvent. Vidare är deras uppfattning om hur de bedöms god och i stor utsträckning gemensam. Kommunikation och eget ansvar är två återkommande uttryck i de svar som lämnas. Slutsats Slutsatserna från studien är att det pågår en interaktion mellan lärare och elever, och att eleverna uppskattar den dialog med respektive lärare som finns kring lärande och kunskapskrav. Detta skapar förutsättningar för eleven att förstå innebörden i kunskapskrav och bedömning i ämnet, men bidrar också till deras strävan att nå individuell utveckling. Valet av teoretisk utgångspunkt grundar sig i att lärandet är en process som är interaktiv och som sker i ett sammanhang (Säljö, 2011) / Abstract Purpose and set of questions: The purpose of this study is to investigate what students who study courses in sport specialization in upper secondary school know or think about knowing requirements and how they are assessed. The purpose is to gain knowledge of what students know about knowledge requirements and assessment. How do students perceive what is crucial when their grade is set. The study is based on the following questions: What do the students know about the knowledge requirements? How do students think that they are assessed in sport specialization? Method: The chosen method for this study was semi structured qualitative interviews. The sample of eight respondents was based on an equal number of male and female students studying courses in special sports, year two, in an upper secondary school. As theoretical frame work, a socio cultural perspective on learning was used. Results The results show that students have an understanding, a good basic knowledge and a high level of awareness in terms of knowledge requirements in general. In terms of teaching their own efforts and trust in the teacher are the things they mention most frequently. Furthermore, their perception of how they are judged good and to a large extent common. Communication and personal responsibility are two recurring expressions in the answers provided. Conclusions The conclusions are that there is an ongoing interaction between teachers and students and that the students appreciate this dialogue around learning and knowledge requirements. This enables the students to understand the meaning and content of the knowledge requirements. But it also contributes to the students strive for individual development. The choice of theoretical starting point is based on the fact that learning is an interactive process that takes place in a context (Säljö, 2011)

I studien undersöktes forskning och teorier om ledarskap, samt specialidrottselevers upplevelse om talangutveckling, ledarskap och karriärövergångar och hur de talar om dessa aspekter. Med teoretiska inhämtningen av tidigare forskning och undersökningen av specialidrottselevers upplevelse kommer datainsamlingen tillsammans skapa en större förståelse för specialidrottselevers upplevelse av karriärövergången från junior till seniornivå. Fyra semistrukturerade intervjuer av spelare som uppfyllde kriterierna genomfördes där intervjuerna sedan transkriberades och bearbetades. Resultatet visar på viktiga upplevda aspekter för specialidrottselever är att deras tränare har ett ledarskap som bygger på goda relationer och förmåga att skapa goda idrottsmiljöer. Resultatet i denna studie har utvecklat mitt ledarskap och kan vara en hjälp till andra coacher att använda sig av för att utveckla deras ledarskap. För varje ledarskap bygger på coachens egen filosofi och med framkomna aspekter i denna studie kan coacher reflektera och utveckla sin filosofi.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om bedömning i specialidrott mot bakgrund av lärarnas beskrivning. Vidare syftar studien till att ge en djupare förståelse inom bedömning av det tekniska momentet i två olika idrotter, en individuell och en lagidrott. Därtill är syftet att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka undervisningen. Frågeställningar: 1. Hur beskriver lärarna arbetet med bedömning av den tekniska färdigheten? 2. Hur bedömer lärare i specialidrott den tekniska färdigheten? 3. Hur tolkar lärarna kursplanen utifrån ett elitperspektiv? Metod Uppsatsen utgår från fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. Urvalet bestod av fem systematiskt utvalda lärare aktiva på nationellt godkända idrottsutbildningar med inriktning basketboll och orientering. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på läroplansteori och dess tillhörande begrepp. Resultat Resultatet visade att lärarna upplevde kursplanen som otydlig och komplicerad att applicera i praktiken. Vidare upplevde lärarna att begreppet teknik var svårt att definiera med tydlighet utan att det istället handlar om funktionaliteten i varje moment. De flesta lärarna strävar efter att arbeta formativt med bedömningen där individens utveckling är centralt. Slutsats Det finns inga tydliga linjer för vad elitidrott är men studiens resultat pekar mot att en elev som är medveten om sin förmåga och utvecklingsmöjlighet utövar sin idrott på elitnivå. Då ämnet har en svag inramning och klassificering finns det möjlighet för flera aktörer att påverka innehållet i styrdokumenten. De lärare som har tillgång till kunskap om läroplanen och bedömningsstödet upplever att arbete med bedömning av det tekniska momentet fungerar i stor utsträckning. Detta kan kopplas till lärarnas kunskap och erfarenhet som påverkar utformningen av undervisningen. / Aim of the study The aim of the study is to increase the knowledge of assessment in special physical education based on the teachers’ report. Furthermore, the study seeks to give a deeper understanding of assessing the subject of technique in two different sports, one individual and one team sport. Moreover, the aim is to study which factors that could affect the education. The research questions are: 1. How do the teachers describe the work of assessing the technical skill? 2. How does the teachers assess the technical skill in special physical education? 3. How do the teachers interpret the curriculum from an elite perspective? Method The essay is based on five qualitative semi-structured interviews. The sample contained of five systematic selected teachers actively involved at national approved sports courses with focus on basketball and orienteering. The theoretical framework is based on curriculum theory and its concepts. Results The findings showed that the teachers experienced the curriculum as unclear and complicated to apply in practice. Furthermore, the teachers experienced that the technical term was difficult to define with precision; instead it is about the functionality of every element. Most of the teachers strive to work with a formative assessment where each individual's improvement is fundamental. There are no distinct guidelines to describe what elite sport is but for all teachers in general the belief is that a student who is aware of its ability and its development potential exercise sports at an elite level. Conclusion There are no clear guidelines describing elite sports but the results of the study points out that a student that is aware of its ability and development potential is exercising sports at an elite level. Since the subject has a weak framing and classification, the possibilities for more operators to affect the curriculum occurs. The teachers who have access to knowledge about the curriculum and the assessment support experience that the work with assessment of the technical element works extensively. This can be linked to the teachers' knowledge and experience that affects the shape of the education.

Syftet med denna studie var att få en förståelse kring hur specialidrottselever upplever ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Målet med studien var även att se hur elevernas upplevelser kring innehållet är i förhållande till den definierade ämnesplanen, det vill säga om undervisningen exempelvis anpassats utefter eleverna som specialidrottsklass. För att uppnå detta användes en kvalitativ intervjustudie för att på bästa sätt belysa hur respondenternas tankar och uppfattningar tedde sig utifrån idrott och hälsas innehåll. Där resultatet framhävde viktiga delar av respondenternas tankar såsom variationen av idrotter, korsning av fälten och anpassning av specialidrottselever som grupp. Intressant är deras skildring av hur lärarna inte förmedlar och bearbetar ämnesplanen tillsammans med dem. Därefter skildrades resultatet i en analys samt diskussion utifrån läroplansteori och den tidigare forskning som fanns tillgänglig. Några saker som diskuterades var dels hur deras lektioner var anpassade efter dem som specialidrottsklass, dels hur lektionerna var upplagda som ett smörgåsbord av aktiviteter, dels hur lika deras upplevelser av innehållet i idrott och hälsa var jämfört med deras diverse idrotter och dels deras okunskap om ämnesplanen för idrott och hälsa. Vidare visade det sig även att respondenternas tankar i mångt och mycket stod i linje med det som tidigare forskning sagt.

Människan möts dagligen av påminnelser om hur kroppen bör se ut. En särskilt sårbar grupp för kroppsidealens påverkan är elitidrottande ungdomar, dels eftersom de befinner sig i en period av kroppslig förändring, dels på grund av att de möts av förväntningar från både samhället och idrottens arena gällande hur kroppen bör se ut. De kroppsideal som förekommer inom samhället och den specifika idrotten stämmer i vissa fall inte överens vilket kan medföra negativa tankar om kroppen. Vissa elitidrottare försöker dessutom göra sitt yttersta för att uppnå idrottens kroppsideal med syfte att stärka sin prestation vilket i olycksamma fall kan bli ohälsosamt. Lärare inom specialidrott har därmed ett viktigt ansvar gällande att förebygga en negativ kroppsuppfattning hos sina elever samt att vara vaksam på eventuella ätstörnings- och överträningssymptom. Syftet med denna studie var därför att få en ökad inblick kring hur gymnasieelever som studerar ämnet specialidrott ser på sin kropp i relation till rådande ideal samt hur de uppfattar undervisningen kring kroppsideal. Med enkät som metod har data insamlats från 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare. Studiens resultat visar att en stor andel elever inom samtliga idrotter anser att de har haft relativt liten mängd undervisning kring kroppsideal samt att eleverna har fått ta del av ett begränsat antal undervisningsmetoder. Vissa elever ansåg att de inte saknar någonting i undervisningen (främst ishockeyspelare) samtidigt som flertalet elever menade att de saknar “allt” kring kroppsideal. Resultatet visar även att eleverna vill efterlikna idrottens kroppsideal i större utsträckning än samhällets ideal. Slutsatsen av studien är att elever inom samma idrott verkar påverkas i olika grad av respektive ideal, vilket stärker vikten av att lärare är medvetna om att specialidrottselever är en heterogen grupp med olika tankar kring kroppen. För att elever ska kunna närma sig en mer positiv kroppsuppfattning bör både lärare och elever tillsammans kritiskt reflektera kring rådande ideal i undervisningen.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

Under min egen gymnasietid, gick jag på ett idrottsgymnasium och hade ämnet specialidrott. Eftersom jag därför vet att elever kan ha olika syn på det allmänna ämnet idrott och hälsa, så intresserades jag mig för att undersöka elevers syn på ämnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever som går på idrottsgymnasium upplever ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats; ” Upplever elever som läser på idrottsgymnasium att undervisningen i ämnet idrott och hälsa är jämlik?” och ” Har elever som läser på idrottsgymnasium en positiv eller negativ upplevelse av ämnet idrott och hälsa?”. För att få svar på detta använde jag en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex elever som går på idrottsgymnasium och läser ämnet specialidrott med inriktning innebandy. Resultatet visade att elever som går på idrottsgymnasium har positiva upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Eleverna beskriver bland annat att ämnet är en paus från de teoretiska ämnena och att gemenskapen i klassen blir bättre på idrottslektionerna. Å andra sidan nämner eleverna även att ämnet idrott och hälsa saknar utmaningar och att dom inte lär sig något nytt på lektionerna. Undersökningen visar även att eleverna upplever att alla har samma förutsättningar på idrottslektionerna och att det inte spelar någon roll om man läser specialidrott. Å andra sidan framkommer det i intervjuerna att det på skolan sker tydliga anpassningar för de elever som läser specialidrott, det är dock inget eleverna upplever själva.

Studien syftade till att identifiera faktorer i specialidrottslärarens förhållningssätt som främjar skidgymnasieelevers motivation och prestation i ämnet specialidrott och sporten längdskidåkning. En semikvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med 74 deltagare från olika svenska skidgymnasium. En digital enkät användes för att samla in data om elevernas upplevelser av lärarnas förhållningssätt samt om elevernas motivation och prestation inom specialidrott och längdskidåkning. Statistisk analys och kvalitativ analys användes för att bearbeta data. Analysen visade att för elevernas motivation och prestation är specialidrottslärarens ”engagemang & omtanke”, ”bekräftelse & tilltro” samt ”rättvisbehandling” särskilt viktiga aspekter, i synnerhet för kvinnor och för elever med höga FIS-poäng (>150). Studien föreslår att specialidrottslärare kan förbättra elevernas motivation genom att ta hänsyn till dessa aspekter samt visa större engagemang, ge tydlig feedback, uttrycka balanserade förväntningar och göra träningar och lektioner mer varierade. En pedagogisk anpassning och kontextualisering av undervisningen kan också vara värdefull. Genom att beakta dessa faktorer kan specialidrottslärare främja elevernas motivation till längdskidåkning och ämnet specialidrott.