I Sverige ger Riksidrottsgymnasier (RIG) elever chansen att kombinera sina studier med idrott. Målen med RIG innefattar att eleverna som examineras ska ges goda förutsättningar att lyckas nå internationell elitnivå som senior. Statistik över hur RIG-studenter uppfyller dessa mål saknas dock. Syftet med uppsatsen är att analysera vad som ligger i kompetensbegreppet elithandbollspelare ur en elitlagstränares synvinkel samt att jämföra detta med hur instruktörerna vid Rikshandbollsgymnasiet (RHG) uppfattar samma begrepp. Det är också vår ambition att redogöra för elithandbollstränares uppfattning om skillnader mellan examinerade elever från RIG-handboll och spelare som gått Nationell idrottsutbildning (NIU) eller gymnasium utan handbollsinriktning. Genom en kvalitativ studie har vi med semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp samlat in empiri från ett målinriktat urval. I analysen ställs empirin mot tidigare forskning och de teorier vi redogör för. Studiens resultat visar att synen på kompetens som krävs för en elithandbollspelare till stor del är likvärdig mellan elitlagstränare och instruktörer vid RHG. Generellt har elitlagstränare inom den svenska handbollen bättre kunskap om NIU och är osäkra om skillnaden mellan NIU och RIG. Även kunskapen om spelare som går eller har gått RHG är låg hos elittränarna. Den största skillnad som elittränarna ser mellan RHG-studenter och andra spelare är att RHG spelare upplevs som proffsigare och mer teoretiskt kunniga.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa om det finns skillnader mellan elever som läser specialidrott på gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, när det gäller användning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frågeställningar: (1) Hur stor andel av eleverna som läser specialidrott- respektive inte läser specialidrott, har använt eller använder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta använder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen när det gäller tobaks- och alkoholanvändning och hur ser dessa skillnader i så fall ut? (4) Vilka är de främsta anledningarna till varför eleverna använder eller inte använder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att ämnet specialidrott har påverkat deras beslut att inte använda tobak och alkohol?   Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och en gruppenkät genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i två grupper utifrån hur de svarat på enkäten, en grupp med elever som läste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.   Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter. Skillnaderna i användandet av snus var små mellan grupperna, 21 procent respektive 28 procent. Betydligt mindre andel specialidrottselever hade någon gång druckit alkohol, 66 procent jämfört med 83 procent. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter eller snusade gjorde det oftast mer sällan än en gång i månaden medan eleverna som inte läste specialidrott oftast gjorde det varje dag. När det gäller att dricka alkohol så var det vanligast bland specialidrottseleverna att dricka mer sällan än en gång i månaden och bland eleverna som inte läste specialidrott att dricka en till tre gånger i månaden. Det fanns en del skillnader mellan könen men den enda skillnaden som var signifikant var att fler pojkar i gruppen som inte läste specialidrott hade snusat någon gång. Av de eleverna i båda grupperna som inte rökte, snusade eller drack alkohol uppgav de flesta att de inte gjorde det på grund av hälsoskäl. Specialidrottseleverna drack alkohol för att bli mer sociala medan eleverna som inte läste specialidrott drack alkohol för att det är gott. Majoriteten av specialidrottseleverna anser att ämnet specialidrott inte påverkat deras beslut att avstå från tobak och alkohol.   Slutsats Färre elever som läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter och druckit alkohol jämfört med de som inte läste specialidrott. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter och drack alkohol, gjorde det mer sällan än de elever som inte läste specialidrott. Eleverna i grupperna dricker alkohol av olika anledningar. Hälsan och att kunna prestera bra i sin idrott är av stor betydelse för specialidrottseleverna och de främsta anledningarna till att så få elever använde tobak och alkohol. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper i specialidrott på gymnasiet. Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll? 2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet? Metod Studien använde kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet genomfördes utifrån ett tillgänglighetsurval med ett strategiskt urval av respondenter. Intervjuerna gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Totalt intervjuades sex personer i studien. Endast lärare på NIU som har en lärarutbildning deltog. Empirin bearbetades och analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: läroplansteori och Bourdieus teori med tillhörande analysbegrepp. Resultat Resultatet visar att lärarna är insatta i ämnesplanen, men tycker att den är otydligt och vagt formulerad. Lärarna har läst igenom bedömningsstödet men använder sig inte aktivt av det. Vidare diskuterar lärarna kring fortlöpande bedömning, och det är något alla lärare jobbar med. Lärarna baserar sin bedömning utifrån elevernas resultat, men lärarna nämner samtidigt att det viktigaste syftet med specialidrotten är att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas till så bra idrottare som möjligt i sin sport.  Slutsats Den första slutsatsen är utifrån habitus, kapital, fält och formuleringsarenan att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstödet i någon högre utsträckning, det kan tolkas som att de med sina tidigare erfarenheter och utbildningar inte anser att det är nödvändig. I den meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Den andra slutsatsen är utifrån realiseringsarenan och transformeringsarenan att bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate and increase knowledge, and gain a deeper understanding of assessment in special sports. Questions:  1: How does educated teachers who teach in special sports at NIU assesses practical skills in handball and football?  2: How familiar and to what extent do educated teachers in special sport use assessment guides and topic plan?  Method The study used a qualitative approach in the form of interviews. The interviews were conducted by a semi-structured interview guide. A total of six people were interviewed in the study. The data were processed and interpreted by two theoretical points, curriculum theory and Bourdieu's theory and the related concepts used to each theory. Results The results show that teachers are familiar with the curriculum, but think that it is unclear and vague. The teachers have read the assessment supports but does not use them. Further, it discusses the teachers on continuous assessment, and that is something all teachers working with. The teachers base their assessment of student achievement, but the teachers also mentions that the main purpose of the special physical education is that students should be given the opportunity to develop into that great athletes as possible in their sport. Conclusions The first conclusion is that teachers at NIU do not use assessment supports the extent of schooling certainly had hoped for, and in the sense pins assessment support its purpose. The second conclusion is that the assessment is ongoing and that the assessment is based on student performance. Students will have the opportunity to develop and are given feedback by the ongoing assessment, but the assessment is based on the results students are performing in their sport.

Syfte Syftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Frågeställningar  Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll? Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Metod Syftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige. De var 40 år eller äldre och jobbade alla inom NIU på gymnasiet. Resultat Instruktörerna kände krav från både Svenska handbollsförbundet (SHF) och från spelarna själva att skapa en hög kvalitativ undervisning. De hade stor möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och ett bra stöd. Det visade att instruktörerna upplevde ett relativt högt krav i kombination med en hög kontroll och ett högt stöd. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnar då detta yrke under deltagande ledare i kombination med aktiv. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att handbollsinstruktörer inom NIU enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnade under deltagande ledare i kombination med aktiv. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin leder detta till att individerna, trots det höga kravet som ställdes, fick möjligheter att testa sig fram till egna lösningar. Det ledde i sin tur till en minskad stress. Det sociala stödet som instruktörerna upplevde skapar ytterligare möjligheter till stresshantering och bidrar även till att instruktörerna kunde hantera förändringar som kan uppstå via kontroll och krav. / Aim The purpose of this study was to investigate whether handball instructors who teach special sports in Swedish national approved education in special sport schools experienced stress in their profession, based on the Demand-Control-Support-theory. Questions Which demands does instructors experience in their profession? What control does instructors experience that they have in their profession? Which support do instructors experience in their profession? Method The purpose of this study was to obtain descriptive data concerning how coaches in elite sport in the school perceive different stressors in elite sport in the school. Therefore, we chose to conduct a qualitative interview study that was based on the Demand-Control-Support-theory. Interviews were conducted by telephone in order to implement include instructors across the country. The selection group consisted of eight male handball instructors in Sweden. They are 40 years or older and are all working within the NIU (nationally certified athlete program) in high school. Results The instructors felt demands from both Swedish handball association (SHF) and from the players themselves to create a high quality education. They had a great opportunity to influence their own work situation and they had a good support. The results showed that the instructors experienced relatively high demands in combination with high support and a high control. According to the Demand-Control-Support-theory, this occupation falls under the category participating leaders, combined with active. Conclusion The conclusion to bethat was drawn from this study was that handball instructors within NIU according to the Demand-Control-Support-theory belonged to the category participating leaders, combined with active. According to the demand-control-support-theory, this suggested that individuals, despite the high demand placed upon them, are given the opportunity to test their own solutions. This leads to reduced stress. The social support the instructors experienced created further opportunities for stress management and also helped instructors to deal with changes that may occur in the aspect of demand and control.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att studera hur undervisningen i specialidrott påverkas av om läraren har en lärarutbildning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser undervisningens innehåll och genomförande ut beroende på om läraren har en lärarutbildning eller inte? Hur uppfattar de båda lärarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de båda lärarkategorierna för att nå upp till målen i kursplanen för specialidrott? Metod I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lärare i ämnet specialidrott, varav tre har en lärarutbildning och tre inte har. Lärarna representerar även tre olika idrotter, där varje idrott representeras av en lärare från vardera kategorin. Resultat Studien visar att likheterna mellan de två lärarkategorierna är att undervisningen till största del är praktisk där innehållet och momenten ser likadant ut, uppväxten och erfarenheter påverkar deras lärarroll, de vet vad som krävs av eleverna för att de ska uppnå sina mål med sitt idrottsutövande, för att uppfylla målen i kursplanen jobbar de med ämnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten. Studien visar att skillnaderna mellan de två lärarkategorierna är att lärarna bedriver de teoretiska delarna inom specialidrotten, medan tränarna till största del enbart har de praktiska delarna, tränarna upplever kursplanen som diffus och svårtolkad, lärarna anser sig ha fördel av sin lärarutbildning och ger exempel på det, när undervisningen planeras så utgår tränarna i första hand från förbundens riktlinjer, medan lärarna använder sig av kursplanen i första hand. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi tagit följande slutsatser: För att förstå och kunna tolka en kursplan så har en lärarutbildning visats ha betydelse. Lärarutbildningen har visats ha betydelse för undervisningen av de teoretiska bitarna i specialidrott. Innehållet och syftet med den praktiska undervisningen i specialidrott ändras inte ifall du har en lärarutbildning. Erfarenhet i form av en gedigen tränarkarriär eller bakgrund som tidigare elitidrottare, är viktigt som specialidrottslärare för att veta hur eleverna ska uppnå sina mål.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut? Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund. Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen. Bland pojkarna på Riksidrottsgymnasiet var 58 % födda under det första kvartalet och visade på en relative age effect. Majoriteten av eleverna började spela innebandy i tidig ålder, innan nio års ålder. Utöver innebandy hade över 90 % av eleverna sysslat med flera andra idrotter under sin uppväxt, men de flesta hade nu specialiserat sig på innebandy. Bland eleverna strävade 94 % mot elitnivå, majoriteten tränade innebandy mellan 7-12 timmar/vecka. Pojkarna tränade, i större utsträckning, mer än flickorna. En stor majoritet bland flickorna och ungefär 60 % bland pojkarna hade deltagit i SDF-SM för femtonåringar. Eleverna angav att de hade höga krav på sig själva som generellt var högre än de krav de upplevde utifrån. Det var en stor spridning på hur eleverna uppfattade sin egen förmåga jämfört med sina lagkamrater. Det var dock väldigt ovanligt att eleverna inte alls tyckte sig tillhöra, eller att de tidigare tillhört, de bästa i laget. Slutsats: Den nya gymnasiereformen har påverkat idrottsutbildningarna där en intensifierad elitsatsning införts. Denna studie fokuserade på innebandygymnasierna och vi kan konstatera att eleverna delade utbildningens elitambition. Vad de långsiktiga effekterna kommer bli är omöjligt att säga men säkert är att den elitistiska inriktningen på ett eller annat sätt kommer påverka eleverna. Forskningen är fortfarande tudelad om vilka effekter en tidig elitsatsning har och om vilken väg som är den bästa för framtidens elitspelare. Efter att ha genomfört denna studie kunde vi konstatera att majoriteten av eleverna har en bred idrottsbakgrund och relativt sent specialiserat sig på en idrott.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka tränares syn på lärande och bedömning i ämnet specialidrott och kurserna idrottsspecialisering 1, 2 &amp; 3. Följande är de preciserade frågeställningarna: 1. Hur beskriver tränarna sin syn på lärande i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 2. Hur arbetar tränarna med bedömning i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 3. Hur tolkar tränarna ämnesplanen i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll? Metod Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex tränare från NIU-gymnasier i Stockholm. Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade och utgick från enintervjuguide. Kravet för att delta i undersökningen var att alla tränare var verksamma på ett NIU-gymnasium under 2016/2017. Det teoretiska ramverket för uppsatsen utgår från John Deweys teorier om lärande och Göran Lindes läroplansteori. Resultat Resultatet visar på att tolkningen av ämnesplanen är olika mellan tränarna. Tränarna bedömer sina elever olika och de använder olika bedömningsprocesser. De flesta tränarna ansåg att lärandet handlar om att eleverna ska införskaffa sig färdigheter och utveckla dem. Tränarna är eniga om att eleverna ska nå nationell elitnivå efter att de har slutfört sin gymnasieutbildning. Slutsats De autentiska situationerna som tränarna sätter in sina elever i varierar mellan de olika tränarna, vilket beror på hur tränarna väljer att tolka och realisera ämnesplanen (Dewey 1999). ). Linde (2012) beskriver ämnet specialidrott som ett ämne med svag avgränsning vilket leder till att ämnesplanen blir svårtolkad. Tränarna i studien får bilda sig sin egen tolkning av ämnesplanen, vilket leder till att tränarna i studien bedömer sina elever olika och lär ut olika saker från ämnesplanen. Med hänsyn till resultatet finns det ett behov av en gemensam syn på vad som ska bedömas samt hur det ska appliceras praktiskt i undervisningen / Aim of the study The aim of this study is to investigate and to broaden the knowledge of assessment in physical education studies and the courses in sports specialization 1, 2 &amp; 3, centered on the coaches’ descriptions of the practical part of the subject. This study aims to answer the following question formulations: 1. How do the coaches describe learning in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 2. How do the coaches work with assessment in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 3. How do the coaches interpret the curriculum in the practical part of the subject of physical education focused on football? Method We carried out a qualitative study where six coaches participated from national sports high-schools in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews, which based from an interview guide. The requirement to participate in the study was that all coaches were active at an national sports high school in 2016/2017. The premise of the paper is John Deweys theories of learning and Göran Lindes curriculum theory. Result The result shows that the interpretation of the curriculum differs among the coaches. Furthermore, the result shows that the coaches assess the students differently. Most of the coaches in the interview considered that learning was to be about acquiring skills and to develop these skills. According to the result, the coaches agrees to that the aim of the students is to reach national elite level in football when the graduate from high-school Conclusion The authentic situations that the coaches put their students in, vary among the coaches, which depends on how the coaches choose to interpret and realize the curriculum. The subject physical educationand the specialisation courses in sports have weak boundaries which leads to the difficult and open interpretation of the curriculum. The coaches may form their own interpretation of the curriculum, which means that the trainers in the study assess their students differently and teach different according to what is stipulated in the curriculum. In view of the outcome, there is a need for a common view of what to assess and how it should be applied practically in teaching.

Ökad fysisk aktivitet i skolan är ett ämne som intresserar många. Motiveringarna till den ökade fysiska aktiviteten är att det leder till ökad koncentration och i sin tur ökade studieresultat. De elever som har en ökad mängd fysisk aktivitet under skoltid är de mer motiverade till studier? Denna studie behandlar just elever med ökad fysisk aktivitet under skoltid. Syftet med studien är att undersöka motivationen hos elever med specialidrott inom gymnasieskolan i jämförelse med elever som inte har specialidrott i skolan, men tränar en specifik idrott på sin fritid. Undersökningen har genomförts genom intervjuer av tre olika grupper av informanter. De tre olika urvalsgrupperna är lagidrott, individuellidrott och idrott på fritiden. Urvalsgruppen som avviker mest är lagidrottarna som motiverades till största del av yttre reglering.

No description available.